Kvinnornas protest mot Trump: Lovar att sexstrejka – i fyra år

Sydkoreas president Yoon Suk Yeol förbereder sig för Trumps presidentskap – genom att öva på golfsvingen. I lördags gjorde Yoon sin första runda på åtta år, väl medveten om att Japans tidigare president Abe fann vägen till Trumps hjärta via golfen.

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Måndagens möte i Bryssel med Nato-militärer och diplomater var väl bara ett i raden? Ytterligare en sammankomst bland många där män i uniformer och kostymer tröskade sig igenom ännu ett kapitel av Ukrainakriget? Nej. Inte denna gång. Det som Sydkorea i dag redovisade på det extrainkallade mötet i Nato-högkvarteret i Bryssel var något alldeles oerhört: Det har snackats om det i veckor. Det har varit rapporter och rykten. Men nu är det bekräftat från världens mäktigaste militärallians; Flera tusen soldater från en av de mest isolerade, svartlistade och obegripliga skräckregimer som världen skådat trampar just nu runt på europeisk mark redo att gå i strid mot ett land som nyligen inlett en process för att bli medlem i EU, mot en demokrati som har inskrivet i sin konstitution om att få gå med i Nato. Annus Horribilis 2024 Den slutna diktaturstaten Nordkoreas elitstyrkor kommer alltså detta Annus Horribilis 2024 sannolikt kastas in i sammandrabbningar mot trupper som delvis utbildats av Sverige, och som med svenska vapensystem i händerna är satta att försvara sitt lands gränser. Skurkregimens styrkor kommer alltså att på europeiskt territorium – på tröskeln till EU – gå i krig mot ett land som vi och de flesta EU och Nato-länder betecknar som en nära allierad. Tyrannen Kim Jong-uns militär förbereder sig just nu – samtidigt som vi höstlovsgnäller över inkommande vinterkyla – på att aktivt delta i vår tids blodigaste konflikt; den pågående illegala ryska ockupationen av Ukraina. Bara två timmars flygresa från Stockholm. Det är en mardröm som knackar på Natos dörr. ”En farlig expansion av Rysslands krig” Natos generalsekreterare Mark Rutte betecknade i dag utplaceringen av Nordkoreatrupper som en ”signifikant eskalering”. ”En farlig expansion av Rysslands krig” som ”hotar den europeisk-atlantiska säkerheten och säkerheten i Stilla havsregionen”. Konsekvenserna av Rysslands nyss undertecknade försvarsavtal med Pyongjangregimen har förflyttat positionerna till en nivå som inte ens de mest pessimistiska bedömarna ritat in på sina bingokort när året startade. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar om ett tredje världskrig. Läget är onekligen illa. Men denna nya situation kan utgöra startskottet på något nytt. Som får Putins skratt att fastna i halsen. Makten över vår värld står på spel Till dagens Bryssel-möte hade inte bara Nato-ländernas ambassadörer kallats in. Vid sidan av huvudgästen Sydkorea – som förstås oroas över vad Putin tänker ge Nordkorea i utbyte – hade också högnivå-delegationer från Japan, Nya Zeeland och Australien inviterats. Ett nytt transformerat Nato kan skönjas. North Atlantic Treaty Organisation kan nu komma att omstöpas till att också inlemma viktiga allierade i Asia-Pacific-regionen på ett långt tätare vis än tidigare. Vid sidan av de ovan nämnda staterna kommer sannolikt också Taiwan och Filippinerna att bjudas in till ett närmare samarbete. Hotet kommer från de diktaturregimer som just nu gör allt för att omkullkasta den demokratiskt baserade internationella rättsordningen, och kanske till och med den västerländska civilisationen. Det är inget mindre än makten över vår värld som står på spel. Vad hinner Nato klubba? Frågan är dock om Nato denna gång har snabbhet och kapacitet att styra om sin säkerhetsstruktur. Kan alliansen komma att ge grönt ljus till de medlemsländer som bilateralt vill sätta in trupper för (till en början utbildning och gränsbevakning) att på plats stötta Ukraina? Kommer Putins vänner inom Nato; Turkiet, Ungern, Slovakien till exempel, veckla ut snubbeltråd för att sabotera en ny mer aggressiv linje mot Ryssland (och i förlängningen mot Nordkorea, Kina och Iran)? Och över alltihopa mullrar åskmolnet i form av Donald Trumps allt mer troliga återval som amerikansk president. Vad hinner Nato klubba igenom innan han – eventuellt – tillträder och genomför en mer Moskvavänlig linje? Ödesfrågor för oss alla i en allt osäkrare värld.

USA, Sydkorea och Nato har alla bekräftat att nordkoreanska soldater har kommenderats till Ryssland. Enligt Ukrainas underrättelsetjänst handlar det om 12 000 nordkoreanska soldater som nu börjat strida i Kurskregionen och väntas gå in i Ukraina inom de närmsta dagarna. Samtidigt höjs tonläget mellan Nordkorea och Sydkorea. ”Ytterst marginell del” Men förflyttningen av tusentals soldater till Ryssland påverkar inte Nordkoreas försvarsförmåga vid en eventuell upptrappning i konflikten med Sydkorea, enligt Mats Engman, chef på ISDP:s Koreacentrum. – De har en försvarsstyrka på över en miljon trupper så detta handlar om ytterst marginell del av deras totala försvarsstyrka, säger Mats Engman. Engman betonar också att det ännu inte bekräftats med säkerhet att det rör sig om stridande förband som ska sättas i strid, eller om soldaterna endast ska hjälpa till med andra uppgifter. – Det finns många olika uppgifter som de skulle kunna hjälpa till med. Till exempel skydd och bevakning, återuppbygga delar av Ryssland eller underhållsstöd och tekniskt stöd, säger han. Engman tillägger samtidigt att om de trupper som skickats till Ryssland består av specialiserade enheter som är utbildade för vissa specifika ändamål kan Nordkoreas försvarsförmåga försvagas till viss mån. Men det skulle i så fall inte ha någon stor påverkan, och inte ha någon större betydelse för konflikten mellan Sydkorea och Nordkorea. ”Ren stridserfarenhet” Nordkoreanska försvaret har inte deltagit i strid sedan 1953, och om de här förbanden sätts i strid kan det innebära att de får ”ren striderfarenhet” av modern krigsföring. Något som gynnar Nordkorea, menar Engman. – Om man på det här sättet hjälper Ryssland får man tillbaka något i form av till exempel tekniskt eller ekonomiskt stöd i till exempel jordbrukssektorn där Nordkorea har stora behov, säger han. – Det finns många sektorer där Nordkorea kan få hjälp. Men det kan också binda ihop länderna närmare varandra. Något som särskilt gynnar Nordkorea eftersom Ryssland sitter i säkerhetsrådet och kan påverka beslut i FN:s säkerhetsråd, och på så sätt blockera beslut som inte är till Nordkoreas fördel, förklarar Engman. Oroar Sydkorea Sydkorea oroas av utvecklingen och har krävt att Ryssland skickar hem sina trupper. Landet överväger nu även stöd till Ukraina. – Det är besvärande för Sydkorea eftersom Nordkorea kan räkna med militär hjälp från Ryssland vid en upptrappning i Koreahalvön. Nordkorea har inte kommenterat uppgifterna.

Kremls talesperson, Dmitry Peskov, har kallat anklagelserna ”motsägelsefulla”, men samtidigt inte dementerat dem. Han uppgav också att samarbetet mellan Nordkorea och Ryssland inte är riktat mot ”tredje land”.

Stämningen i de ryska förbanden verkar vara allt annat än god sedan nordkoreanska soldater anlänt till Ryssland för att strida med landet mot Ukraina. På fredagen publicerade Ukrainas militära underrättelsetjänst en läckt ljudinspelning där ryska soldaters pratar rejält illa om de koreanska soldaterna. I den läckte filen hörs en soldat ifrågasätta hur koreanerna får vapen och ammunition. – Han står där och pratar med den där jäveln om K-bataljonen. Jag frågade vem som fixar vapen och ammunition åt dem. Vi fick ju lov att ransonera, säger soldaten. Prata illa om nordkoreanerna I ljudfilen avslöjas även uppgifter om att nordkoreanerna i grupper om 30 man kommer ha tillgång till en tolk och tre seniora officerare – något som skapat ilska i de ryska leden. – Det enda jag inte förstår är varför de ska få tre seniora officerare för var 30:e man. Var ska de komma ifrån, frågar sig en soldat. Ryska soldater hörs prata nedsättande om koreanerna och kallar dem bland annat för ”jävla kineser”. Ljudfilen släpptes av den ukrainska militära underrättelsetjänsten dagen efter nordkoreanska trupper siktats i Kurskregionen. USA, Sydkorea och Nato har alla bekräftat att nordkoreanska soldater har kommenderats till Ryssland, och enligt den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj finns det underrättelserapporter som pekar på att nordkoreanska trupper kan gå in i Ukraina under den sista helgen i oktober.

Nordkoreanska soldater befinner sig i Ryssland. Det säger sig Ukraina, Sydkorea och USA nu ha bevis för. Soldaterna antas ha samlats till träningsläger. Men sedan? Vilka är de? Och hur många? Vilka planer har Vladimir Putin för dem? Och vad får Nordkorea ut av det? Beroende på svaren gör sig Sydkorea redo att direkt stötta Ukraina med vapen.

Den ryska militärbasen Sergeevka är belägen 20-talet mil norr om Vladivostok. Det är här flera tusen nordkoreanska soldater har tränats för uppdrag åt Vladimir Putin. Upptrappningen får grannlandet Sydkorea att överväga militärt stöd till Ukraina.

Ukrainska underrättelseuppgifter gör gällande att över 10 000 nordkoreanska soldater ska sluta upp på Rysslands sida i landets pågående anfallskrig mot Ukraina. Den första gruppen, cirka 2 600 stycken, kommer skickas till Kursk-regionen i Ryssland som delvis kontrolleras av ukrainska styrkor. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkorea har förnekat uppgifterna, som de kallar för grundlösa rykten vars syfte är att ”underminera det vänskapliga samarbetet mellan två självständiga stater”. Ryssland har nöjt sig med att säga att landets samarbete med diktaturen Nordkorea inte är riktat mot Sydkoreas säkerhetsintressen. Kan skicka anfallsvapen och militär personal Men konsekvensen av den allt mer intensifierade relationen länderna emellan kan i stället sluta med att Sydkorea frångår sin tidigare linje i kriget. Från att fram tills nu endast ha skickat humanitärt bistånd till Ukraina överväger man nu att skicka både anfallsvapen – och militär personal. – Det finns en möjlighet att personal kommer skickas till Ukraina för att övervaka de nordkoreanska specialstyrkorna, säger en anonym regeringskälla enligt nyhetsbyrån Yonhap. Exakt vad den sydkoreanska personalen kan tänkas hjälpa till med är inte klarlagt, men de kan bland annat tänkas delta i förhör med tillfångatagna nordkoreanska soldater och övervaka stridsdugligheten hos dem. Frostig relation – finns inget fredsavtal Om de bittra fienderna på Koreahalvön involveras i kriget markerar det ytterligare en upptrappning mellan länderna, som formellt fortfarande befinner sig i krig med varandra eftersom något fredsavtal aldrig undertecknats efter Koreakrigets slut 1953. Sydkorea har ett av världens största ammunitionslager, och om landet hörsammar president Volodymyr Zelenskyjs vädjan om hjälp från sina internationella partners kan det få betydande effekt på slagfältet.

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.