Läckta dokument avslöjar hur Exxon spelar ner klimatrisker

Läckta dokument avslöjar hur Exxon spelar ner klimatrisker

Exxon Mobil drev länge en strategi för att spela ner klimatförändringar och bolagets påverkan och ansvar. Det visar läckta dokument som The Wall Street Journal har kommit över. Strategin bedrevs dessutom medan bolaget hade en helt annan kommunikation utåt. Nu står företagen inför dussintals rättsprocesser över hela USA, där det anklagas för att ha vilselett sina intressenter och allmänheten. En av stämningarna kommer från styret på den brandhärjade Maui-ön på Hawaii där bränder dödade över hundra personer i augusti. Redan 2020 anklagade ön Exxon och andra oljeföretag för att utsätta platser som Maui för klimatrisker – bland annat för allt farligare skogsbränder. Internal documents show what the oil giant said publicly was very different from how it approached the issue privately By Christopher M Matthews and Collin Eaton

The Wall Street Journal, 14 September 2023 Exxon Mobil issued its first public statement that burning fossil fuels contributes to climate change in 2006, following years of denial. In public forums, the company argued that the risk of serious impact on the environment justified global action. Yet behind closed doors, Exxon took a very different tack: Its executives strategized over how to diminish concerns about warming temperatures, and they sought to muddle scientific findings that might hurt its oil-and-gas business, according to internal Exxon documents reviewed by The Wall Street Journal and interviews with former executives. Exxon’s public acceptance in 2006 of the risks posed by climate change was an early act of Rex Tillerson , an Exxon lifer who became CEO that year. Some viewed him as a moderating force who brought Exxon in line with the scientific consensus. The documents reviewed by the Journal, which haven’t been previously reported, cast Tillerson’s decadelong tenure in a different light. They show that Tillerson, as well as some of Exxon’s board directors and other top executives, sought to cast doubt on the severity of climate change’s impacts. Exxon scientists supported research that questioned the findings of mainstream climate science, even after the company said it would stop funding think tanks and others that promoted climate-change denial. Exxon is now a defendant in dozens of lawsuits around the U.S. that accuse it and other oil companies of deception over climate change and that aim to collect billions of dollars in damages. Prosecutors and attorneys involved in some of the cases are seeking some of the documents reviewed by the Journal, which were part of a previous investigation by New York’s attorney general but never made public. One of the lawsuits is from Hawaii’s Maui County, where wildfires killed more than 100 people in August. The lawsuit, filed in 2020, alleged the island faced increased climate-related risks, including more dangerous wildfires, caused by fossil-fuel companies. Some of the lawsuits may go to trial as soon as next year. “I know how this information looks—when taken out of context, it seems bad,” Exxon CEO Darren Woods said in response to the Journal’s inquiry about the documents. “But having worked with some of these colleagues earlier in my career, I have the benefit of knowing they are people of good intent. None of these old emails and notes matter though. All that does is that we’re building an entire business dedicated to reducing emissions—both our own and others—and spending billions of dollars on solutions that have a real, sustainable impact.” Under Woods, who became CEO in 2017, Exxon has committed to spend $17 billion over five years on emissions-reducing technologies. Exxon didn’t address detailed questions sent by the Journal. Tillerson declined to comment through a representative. Exxon turned millions of pages of documents over to the New York attorney general during that office’s yearslong investigation, announced in 2015, into whether the company misled investors about the impact of climate regulation on its business. The Journal reviewed summaries of the documents that Exxon’s lawyers had determined were the most significant. After the attorney general narrowed the focus of the case, the documents weren’t made public. The documents summarize emails between top executives, board meetings and Tillerson’s edits of speeches, among other things. After a nearly three-week trial in 2019, Justice Barry Ostrager of the New York State Supreme Court ruled the New York attorney general failed to prove its case. “Nothing in this opinion is intended to absolve Exxon Mobil from responsibility for contributing to climate change,” Ostrager wrote. Throughout Tillerson’s tenure between 2006 and 2016, Exxon executives in their internal communications attempted to push back against the notion that humans needed to curtail oil and gas use to help the planet—despite the company’s public statements that action was needed. In 2012, after the pre-eminent scientific authority on climate change warned of global calamity if carbon emissions continued unabated, Tillerson disagreed and directed Exxon researchers to “influence” the group. As pressure mounted to stop drilling in the Arctic due to rapid glacial melting and other environmental impacts, Exxon fretted about a key project in Russia’s far north and worked to “de-couple climate change and the Arctic.” “The general perception is that Tillerson was softer and stopped funding the bad guys” that were espousing climate change denial, said Lee Wasserman, the director of the Rockefeller Family Fund, a charity that partly focuses on environmental issues. “This is the first X-ray into Tillerson’s head and shows he wanted to throw climate mitigation off the rails. It’s obituary-changing.” The fund has issued grants financing litigation and other support for around two dozen cases against Exxon, whose predecessor, Standard Oil, was founded by family patriarch John D. Rockefeller . The fund has invested millions of dollars in a broader campaign against big oil companies. A study published earlier this year in the journal Science determined Exxon’s climate modelers had predicted warming temperatures with precision since the 1970s, in line with the scientific consensus. The study was funded, in part, by a grant from the Rockefeller Family Fund. In the summer of 1988, NASA scientist James Hansen issued what’s now seen as a seminal warning on climate change when he testified before Congress that Earth was warming dangerously and humans were causing it. Frank Sprow , then Exxon’s head of corporate research, sent a memo to colleagues a few months later articulating what would become a central pillar of Exxon’s strategy. “If a worldwide consensus emerges that action is needed to mitigate against Greenhouse gas effects, substantial negative impacts on Exxon could occur,” wrote Sprow. “Any additional R&D efforts within Corporate Research on Greenhouse should have two primary purposes: 1. Protect the value of our resources (oil, gas, coal). 2. Preserve Exxon’s business options.” Sprow’s memo was adopted by Exxon as policy, he said in a recent interview. Exxon stopped most internal climate research, instead funding it through university and research organizations, Sprow said. Exxon’s corporate research division was redirected from broader scientific study to focus on “science to support our business.” Sprow said he and former Exxon CEO Lee Raymond acknowledged the climate was changing but questioned to what extent human activity was causing it and how serious and rapid the impacts would be. The January study in Science said that Exxon’s climate modelers mostly attributed the changes to humans. Martin Hoffert, who worked as a consultant to Exxon on climate science in the 1980s, said Sprow’s memo sent another message: “It’s an oblique way of saying we’re in the oil business and we’re not going to get out of the oil business, and we’ll do everything we can to make money on the oil business.” By the time Tillerson became CEO in 2006, Exxon’s positions on climate change had become a public-relations nightmare, according to Sprow, who retired from the company in 2005. Exxon’s public shift on climate change came after the Royal Society, a British scientific academy, criticized the company for spreading “inaccurate and misleading” views on climate science in 2006. Exxon responded in a letter that it recognized “the accumulation of greenhouse gases in the Earth’s atmosphere poses risks that may prove significant for society and ecosystems.” An Eagle Scout and a civil engineer by training, Tillerson spent his entire career at Exxon before becoming CEO in 2006. He left in 2017 to become then-President Trump’s Secretary of State. His views on climate change were influenced by the previous generation of Exxon executives, said former company executives who worked with him. During his tenure, Tillerson took little action to curb the company’s emissions and instead believed the onus was on governments to push companies to address climate change, they said. In 2011, scientists working for the Intergovernmental Panel on Climate Change, convened by the United Nations, warned of global calamity if carbon emissions caused temperatures to rise more than 4 degrees Celsius above preindustrial levels by 2100, its worst-case scenario. Tillerson told a top Exxon climate researcher the scenario was “not credible,” the documents show. Tillerson was “dissatisfied with media coverage,” the researcher, Haroon Kheshgi, told colleagues in a 2012 email about the findings. Further, Tillerson wanted to engage with IPCC “to influence [the group], in addition to gathering info.” Chris Field was the co-chair of an IPCC working group during Tillerson’s tenure at Exxon. He rejected Tillerson’s criticism that the worst-case scenario laid out by the group wasn’t credible. Though emissions reductions are preventing the worst case, Field said, the science has held up over time. “I’m honestly flattered that he thought IPCC was consequential enough to want to influence it,” said Field, who is now director of the Stanford Woods Institute for the Environment. He added that the IPCC process is structured to prevent undue influence from individual businesses or other entities and that the Exxon scientists he’d dealt with were professional. While Tillerson and others played down the risks posed by climate change, Exxon’s scientists were themselves modeling alarming increases in carbon emissions without dramatic reductions in fossil-fuel consumption. “It’s almost reluctantly that we address C02 emissions,” Scott Nauman, a corporate planning manager, wrote in a January 2009 email as the company was preparing its annual energy outlook. “It is not a positive story. Global emissions continue to rise throughout the outlook timeframe – that’s clearly a cause for concern.” Exxon routinely pushed back against the idea that dramatic curtailment of fossil-fuel consumption was necessary. Instead, it suggested that technological solutions, including making cars and other machines more efficient, were the most effective measure to halt global warming. Fossil fuels are responsible for more than 75% of the world’s greenhouse gas emissions, according to the IPCC. Before giving a speech at an event hosted by Stanford University’s Global Climate & Energy Project in February 2009, Tillerson appeared to make edits to avoid embracing positions that would hurt Exxon’s business. In one part of the draft speech he crossed out “oil, natural gas and coal will not meet all of the world’s needs to the year 2030.” Later, he added, “the most cost effective steps we can take to address this energy and environmental challenge is to extend our energy efficiency gains.” Weeks earlier, Nauman had concluded in his January email that emissions would increase through 2030 despite such gains. “We would like them to be lower, but given the state of technology, given the need for energy, given the practical choices for energy, emissions rise despite aggressive efficiency gains,” Nauman wrote. In 2008, Exxon announced it would stop funding think tanks and other groups that questioned climate science, saying their positions “could divert attention from the important discussion on how the world will secure the energy required for economic growth in an environmentally responsible manner.” Exxon researchers continued to support scientific research that cast doubt on climate science and its impacts, documents show. Later in 2008, Gene Tunison, a manager of global regulatory affairs and research planning, said Exxon should direct a scientist to help the American Petroleum Institute, the industry’s influential lobbying group, write a paper about climate science uncertainty.’ “I support [Exxon] co-authoring a paper on uncertainty in measuring GHGs,” Tunison wrote in an email. Tillerson also pushed back against some of the dire consequences of rising temperatures predicted by climate scientists. After a 2011 meeting, Tillerson’s chief of staff, William Colton, emailed colleagues about the CEO’s feedback on a draft disclosure about carbon emissions. Tillerson wanted the words “weather extremes and storms” deleted. “His view was that even mentioning a possible connection between climate change and weather was possibly giving the notion more credibility than he would like,” Colton wrote. During a 2012 board meeting about “Developments in Climate Science and Policy,” Exxon board member Peter Brabeck-Letmathe said there was “still uncertainty in predicting future climate changes and impacts.” “Money and effort spent on climate change is misplaced,” said Brabeck-Letmathe, the former CEO of Nestlé. In December 2015, Exxon publicly stated its support of the just-signed Paris climate agreement, a nonbinding United Nations treaty that commits countries to work to limit global warming to well below 2 degrees Celsius. Climate scientists have warned that if Earth warms more than 2 degrees it could cross irreversible climate tipping points. During his Senate confirmation hearing to become Secretary of State in 2017, Tillerson said he supported staying in the agreement. Months before the treaty was signed, Tillerson had expressed skepticism about its aims. Following a presentation on climate science to Exxon’s board of directors in April 2015, Tillerson called the 2 degrees target “something magical,” according to a summary of the meeting. “Who is to say 2.5 is not good enough,” said Tillerson, noting that it was “very expensive” to cut the emissions needed to meet such a target. “When people like Tillerson argue that 2 degrees is magical, it’s in the context of how you try,” said Field, the former IPCC co-chair. “Two degrees can be affordable with the right costs and benefits globally, even if it is not the right costs and benefits for Exxon.” Last week, the United Nations warned countries are far from meeting the Paris agreement’s goals. Exxon said in August that the world isn’t currently on track to reach the targets of the agreement, which it continues to support publicly. Shortly after replacing Tillerson in 2017, Darren Woods spread the word that he was in search of transformative new ideas. A plan to invest in offshore wind projects made its way to the most senior levels of the company, according to people familiar with the proposal. Karen Hughes, a former top official in the George W. Bush administration and an adviser to Exxon, said she counseled that investing in renewable energy would be good for the environment and improve the company’s reputation. To date, Woods hasn’t invested in renewable energy, arguing it’s a low-return business outside Exxon’s skill set. Instead the company has vowed to spend about $3.4 billion a year on average through 2027 curbing its emissions and helping other companies do the same, and investing in areas including carbon capture, biofuels and lithium mining. It also recently struck a deal to buy Denbury , which operates a large network of pipelines that move carbon dioxide, for about $5 billion. Exxon currently plans to spend as much as $25 billion a year in capital expenditures through 2027, mostly on oil and gas.

Sonen pekas ut efter Trumps seger: "Det var det som fällde avgörandet"

Sonen pekas ut efter Trumps seger: "Det var det som fällde avgörandet"

När Dana White, chefen för kampsportsorganisationen UFC, fick ordet efter Donald Trumps segertal i tisdags natt tackade han en grupp poddare och youtubers som få inom amerikansk mainstream, för bara några år sen, kände till. “Jag vill tacka Nelk Boys, Adin Ross, Theo Von, Bussin' With The Boys och sist men inte minst, den mäktige och inflytelserike Joe Rogan”, ropade Dana White till anhängarna på Trumps valvaka. Och det var inte för inte. Ovan nämnda har i sina olika kanaler en enorm räckvidd, ofta betydligt större än traditionella medier. Särskilt väl når de unga väljare som sällan läser tidningar eller följer den politiska bevakningen i CNN eller Fox News. Det de har gemensamt är att samtliga hade besök av Donald Trump under valrörelsen. Bara hans medverkan i Joe Rogans podcast har i skrivande stund över 48 miljoner visningar på Youtube. – Joe Rogan har världens största podcast och när han pratar så lyssnar du, säger 22-årige Aleko Perekupka, till TV4 Nyheterna. Trump tipsades av sonen Donald Trumps intervju med Joe Rogan är tre timmar lång – standardtiden för en intervju med Rogan. Kamala Harris däremot gick bara med på en timme – och krävde att Rogan kom till henne. Något han i sin tur inte gick med på. Att Harris inte åkte till studion i Austin för en tretimmarssittning med Joe Rogan kan ha kostat henne valsegern, tror Aleko Perekupka, student på Arizona State University. – Podcaster är enormt. Och jag tror verkligen att det var det som fällde avgörandet. Trumps beslut att vara med i poddar och Youtubeshower ska, enligt flera kampanjkällor till amerikanska medier, ha skett på inrådan från hans artonårige son Barron. Men det räcker inte med att vara på plats i poddstudion, tror studenten Mark Escoto. Det du försöker sälja, måste också vara tilltalande. – Framförallt hans fokus på ekonomin, tror jag var viktigt, säger han. Gick framåt med nästan 30 procentenheter Enligt Cody Miller, vice ordförande för National Federation of College Republicans, kan Trumps förmåga att erbjuda ett attraktivt alternativ ha varit en avgörande faktor. Istället för att, likt Demokraterna, säga att de unga männen har en massa privilegier de i sitt vardagsliv inte upplever att de har, erbjuder Trump en varm famn och en lösning. – Människor känner att systemet aktivt motarbetar dem när de liberala eliterna har makten, säger han till Wall Street Journal. “Inte förvånad” Donald Trump gick starkt i de flesta väljargrupper. Men ett av de starkaste utropstecknen fanns bland unga män, där han gick framåt med nästan 30 procentenheter, jämfört med valet för fyra år sedan. Bland unga kvinnor gick han, enligt AP:s vallokalsundersökning, fram 14 procentenheter. Bland de andra, de som inte röstade på Donald Trump, saknades glädje, tror 29-åriga Layla Gabir som motvilligt röstade på Kamala Harris. Detta trots att hon, likt många unga, var besviken på Harris och Bidens hantering av kriget i Gaza. – Men jag är inte alls förvånad över att det gick som det gjorde. Många av mina vänner var antingen tveksamma som jag, eller struntade helt i att rösta. Samtidigt är det många som gillar Trump från början och de gick med glädje och röstade, medan vi andra inte kände stöd från någon av kandidaterna.

Proud Boys mobiliserar – hatretorik ökar med hundratals procent

Proud Boys mobiliserar – hatretorik ökar med hundratals procent

Proud Boys – som spelade en stor roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 – är en av grupperna som förekommer i New York Times granskning av högerextrema på snabbmeddelandeservicen Telegram. Sammanlagt har tidningen analyserat över en miljon meddelanden från 50 konton med över 500 000 medlemmar, och funnit en rörelse med avsikt att ifrågasätta och potentiellt också bestrida en demokratisk valseger. Innehållet handlar om desinformation om valfelaktigheter, och om uppmaningar till medborgare att ta sig till valstugorna för att övervaka och bruka våld om det skulle behövas. Uppmanar följarna att slåss Tidningen skriver att följare i delstaten New Mexiko uppmanas att filma kring valstationerna, polisanmäla eventuella oegentligheter och vara redo att ”slåss som bara den”. Ett inlägg från en Telegram-grupp med fokus på vågmästarstaten Pennsylvania lyder enligt följande: ”Om du någonsin har sagt ’vad är det jag kan göra’, så är det här din möjlighet.” Bar svartgul MAGA-keps Vidare framgår att konton med kopplingar till specifikt Proud Boys fått ökad relevans den senaste tiden. Både Donald Trump och Tucker Carlson har nyligen uppträtt i svartgula klädaccessoarer, vilket tolkats som en passning till gruppen, som använder sig av samma färger. På frågan huruvida ex-presidentens svartgula MAGA-keps var en typ av signal svarade en talesperson från kampanjen: ”Lol. Nej”. Ökad hatretorik Wall Street Journal har också gjort en genomgång av högerextrema aktörer på Telegram med fokus på Proud Boys, och hänvisar till en rapport från ideella ”The Global Project Against Hate and Extremism” som visar att hatretoriken ökade med över 317 procent i oktober. Bland annat ska det talas om ett ”oundvikligt inbördeskrig” med uppmaningar om att ”skjuta illegala väljare”. Amerikanerna går till val i dag tisdag. De första vallokalerna stänger i delar av Indiana och Kentucky.

Källor: Då attackerar Iran Israel – med mer avancerade robotar

Källor: Då attackerar Iran Israel – med mer avancerade robotar

Den 1 oktober attackerade Iran israeliska militärbaser, vilket beskrevs som en hämnd för att Israel dödat Hamas- och Hizbollahledare. Israeliskt stridsflyg svarade i sin tur med angrepp mot flera platser i Iran den 26 oktober, där viktiga militäranläggningar förstördes. De senaste dagarna har tonläget i Mellanöstern höjts ännu ett snäpp och omvärlden håller andan inför ytterligare eskalering av kriget. I lördags framträdde Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei ett tal, där han hotade Israel och USA med ett ”förkrossande svar” på attacker mot Iran och dess allierade. – Fienden, oavsett om det är sionistregimen eller USA, kommer definitivt att få känna på en ett förkrossande svar för vad de gör mot Iran, den iranska nationen och motståndsfronten, sade han i talet som sändes i statliga iranska medier. Khamenei gav inga detaljer om tidpunkt eller omfattning i sitt tal. USA har kontaktat Iran Det senaste utspelet har fått USA att komma med egna hot. I söndags rapporterade Axios att USA varnat Iran för att inleda ytterligare en vedergällningsattack mot Israel, och betonat att amerikanerna inte kommer kunna hålla tillbaka Israel från svara kraftfullt. – Vi har sagt till iranierna: Vi kommer inte att kunna hålla tillbaka Israel, och vi kommer inte att kunna se till att nästa attack blir lika välavvägd som den förra, uppger en amerikansk tjänsteman till tidningen. Enligt den amerikanska källan ska budskapet förmedlades direkt till Iran. Den israeliska tjänstemannen uppger dock att ett meddelande skickades från Washington till Teheran genom Schweiz. Källor: Då kommer attacken Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna. Iran har inte heller gett något kommentar, enligt tidningen. En eventuell iransk attack kan nu vara mycket nära anstående. Enligt en iransk källa till Wall Street Journal ska vedergällningen ske efter tisdagens amerikanska val. Den planerade attacken beskrivs som ”kraftfull och komplex”. Diplomater i regionen som fått insyn i planerna nämner bland annat att kraftigare och mer avancerade robotar än tidigare kommer att användas, skriver WSJ. Tidigare uppgifter har gjort gällande att Irans attack väntas komma inför valet.

Han delar ut vatten vid gränsen – i kampen mot "hatets politik"

Han delar ut vatten vid gränsen – i kampen mot "hatets politik"

När Donald Trump förra helgen intog scenen i Madison Square Garden bad han produktionen visa hans favoritgraf på skärmarna. Det är samma graf han vände sig mot i Butler, Pennsylvania i samma ögonblick som Thomas Matthew Crooks började skjuta mot scenen där den tidigare presidenten stod. Trump säger att det är grafen som räddade hans liv. Frågan är om det är grafen som också kommer att bära honom hela vägen till Vita huset.

Grafen visar hur antalet olagliga gränspassager har ökat under president Biden, jämfört med Trumps presidentskap. Över 8 miljoner människor har tagit sig in olagligt över gränsen till Mexiko under de fyra år Joe Biden varit president. Samma siffra för Trump var 2,1 miljoner. Viktigast för många När väljarna på tisdag går till valurnorna kommer inflationen att vara den fråga som flest amerikaner håller som allra viktigast. Sedan kommer säkerheten vid gränsen till Mexiko. Det är också den frågan där Trump har störst ledning över Kamala Harris när det gäller vem väljarna tror kan lösa frågan bäst, 16 procentenheter, enligt Wall Street Journals senaste opinionsmätning.

Sedan Joe Biden blev president har antalet amerikaner som vill se minskad migration till landet ökat med nästan 30 procentenheter från 28 till 55, enligt Gallup. 56 procent, säger sig vara för massdeportationer, även om de flesta tror att de kommer att vara ogenomförbara, rent praktiskt. En av dem som tror det, men alltjämt hoppas på Donald Trump, är den republikanske lokalpolitikern David Lara. Han bor i San Luis, precis vid gränsen till Mexiko.

– Det vi behöver är att ordningen återställs, säger han, till TV4 Nyheterna.

– Just nu är det kaos, gränsen är vidöppen och det finns ingen kontroll. Med Trump kan det här åtgärdas och vi kan återigen bli en suverän stat. Vatten till migranter I Arizonas öken finns en man som tänker annorlunda. Joel Smith jobbar för en hjälporganisation som placerar ut vattendunkar i öknen till migranter. En vandring för att ta sig in i USA kan, enligt Smith, ta upp till 10 dagar. I extrem hetta dagtid och iskyla nattetid. 2022 dog nästan 700 migranter i öknen – de allra flesta av uttorkning. Han ser med oro på det han kallar hatets politik. Genom åren har organisationens över 40 vattenstationer flera gånger förstörts och vandaliserats.

Joel Smith kommer att rösta på Kamala Harris, men hyser inga stora förhoppningar om att det ska leda till en mer human migrationspolitik. Kamala Harris har dessutom kraftigt ändrat sin retorik de senaste åren. Nu lovar hon fler gränspoliser och har helt slutat kritisera Donald Trumps murbygge.

– Jag tror inte att något kommer att förändras. Människor försöker att ta sig hit, på flykt från konflikter, eller bara i hopp om ett bättre liv. Det är fullständigt grundläggande mänskliga mekanismer som aldrig ändras, säger han.

– Det här började under Bill Clinton. Det fortsatte under George W. Bush och Barack Obama. Det Trump tillförde var ännu mer inhumanitet och Joe Biden har helt enkelt bara struntat i det. Helt ärligt ser jag ingen förändring vara på väg från Washington DC. Och det är bara där makten att göra något finns.

Det råder inga tvivel om att gränsfrågan kan bli avgörande, skriver analytikern Nate Silver i sitt nyhetsbrev: “Gränsen kan vara det som tillslut avgör det här valet till Trumps fördel”.

Wall Street Journal på YouTube

Inside Japan’s $80B Fukushima Cleanup as AI Fuels Atomic Energy’s Comeback | WSJ

Japan is home to vast nuclear plants made dormant after the Fukushima meltdown. The area around the power plant remains a ...

The Wall Street Journal på YouTube

How India’s New Nuclear Submarine Base Challenges China’s Naval Plans | WSJ

Modi's India is building a new base for nuclear-armed submarines in the Bay of Bengal called INS Varsha in a bid to curb China's ...

The Wall Street Journal på YouTube

What Trump’s Dismantling of the Education Department Could Look Like | WSJ

President-elect Donald Trump has vowed to dismantle the Department of Education and reverse Biden-era policies on ...

The Wall Street Journal på YouTube

Retired General on How Ukraine Is ‘Bleeding Out’ Against Russia | WSJ

Ukraine is facing an increasingly bleak road ahead after two-and-a-half years of war with Russia. Today, Russia controls about ...

The Wall Street Journal på YouTube

How Much Control Will Trump Actually Have Over Inflation? | WSJ

President-elect Donald Trump vowed on the campaign trail to lower inflation. About half of Trump voters said higher prices were ...

The Wall Street Journal på YouTube