Liga stoppad i Spanien – försökte smuggla kemikalier till Ryssland

HONGKONG. Dussintals världsledare kommer stå sida vid sida med president Vladimir Putin under Brics-mötet i Ryssland som inleds på tisdagen. Mötet framhålls som en stor seger för Moskva. Men klubben hotas av interna splittringar.

Donald Trump hävdar att han under sin presidenttid hotade Vladimir Putin med att attackera Moskva om den ryske presidenten skulle ge sig på Ukraina.  – Jag sa: ”Du kommer att bli slagen så hårt, och jag kommer ta de jävla kupolerna från ditt huvud”, säger Donald Trump till Wall Street Journal, WSJ.

Michail Rogatjev är den senaste i raden av ryska oligarker som störtat mot döden. 64-åringen föll från tionde våningen i ett bostadshus i Moskva. ”Det går inte att utesluta mord”, säger Jonas Kjellén, Rysslandsexpert på FOI.

I en intervju med BBC anklagar Andre Kelin, som är Moskvas ambassadör i London, Storbritanniens regering för att ”föra ett proxykrig” mot Ryssland. Ambassadören hävdar att regeringen genom att tillhandahålla vapen därmed ”dödar ryska soldater och civila”. Kommentarerna kommer i ett läge där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på nytt vädjat till väst om ytterligare stöd och tillåtelse att använda långdistans vapen mot mål djupt inne i Ryssland. – Zelenskyj vill inte ha fred… han fortsätter att be om mer och mer; Nato, EU-bistånd, försvarspaket. Vad som helst men han säger ingenting om förhandlingar alls, säger Andre Kelin till BBC. – Om Zelenskyj inte kommer att förhandla med oss är det okej. Han kommer att förlora mer och mer terräng, fortsätter ambassadören. Ser slutet på kriget Vidare menar Andre Kelin att Ukraina fortsätter att kämpa men hävdar samtidigt att ”motståndet är svagare och svagare”. Kelin ser ”slutet på Ukraina” och slår i intervjun också fast att ryska styrkor gör allt djupare framsteg in i landet. – Ryska trupper får mer terräng för varje dag. Slutet på denna fas kommer att innebära slutet för Ukraina, säger ambassadören. Ryssland anses just nu kontrollera omkring 18 procent av Ukraina. Kriget mellan länderna fortsätter att rasa oupphörligt. Träffade mål – 75 mil inne i Ryssland Under natten till söndagen riktades ryska flyganfall mot Kryvyj Rih i centrala Ukraina, som resulterat i 17 skadade. Ryssland ska även ha attackerat en energianläggning i Sumyregionen, i norra Ukraina, enligt den regionala kraftverksoperatören. Samtidigt fortsätter Ukraina att sikta in sig på mål i Ryssland. Industrikomplexet Sverdlov i den ryska regionen Nizjnij Novgorod, som ligger drygt 75 mil från Ukraina, träffades under samma natt i en ovanligt omfattande drönarattack, enligt en källa i den ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Anläggningen, som beskrivs som en av de största i landet, tillverkar militära sprängämnen. Flera brandmän uppges ha fått lindriga skador av splitter i samband med anfallen.

”Ett angrepp av aldrig tidigare skådad omfattning”. Så uttryckte sig Moldaviens president Maia Sandu under söndagskvällen när de första prognoserna från valet trillade in. Resultatet visade då på förlust för Sandus EU-vänliga linje – vilket hon förklarade med att ryska påverkansoperationer pågått i flera månader. Men i takt med att rösterna från huvudstadsregionen Chisinau registrerades krympte skillnaden från flera procent till enstaka tiondels procentenheter – till att vid 07-tiden på måndagen handla om 744 rösters ledning för ja-sidan. ”Vårt land står vid ett vägskäl” Såväl Vita huset som EU-parlamentet har varnat för att proryska grupper försökt påverka utgången av valet. Bland annat misstänks hundratusentals röster ha köpts i ett maffialiknande upplägg orkestrerat av affärsmannen Illan Shor. Därutöver ska drygt 100 Moskva-tränade moldavier ha gripits tidigare i veckan, misstänkta för att skapa ordningsstörningar i landet under röstningen. Från myndighetshåll har det påståtts att Ryssland spenderat över 700 miljoner kronor för att påverka utgången av valet. – Vårt land står vid ett vägskäl. En grupp tjuvar försöker lura allmänheten, sade premiärminister Dorin Recean strax före valet. Vägrat fördöma Rysslands anfallskrig Det jämna resultatet kom som en besvikelse för president Sandu, som i prognoser före valet hade en komfortabel ledning före den proryske kandidaten Aleksandr Stoianoglo. Den senare har i intervjuer förnekat att han backas av Putin, men han har heller inte fördömt Kreml för det ryska anfallskriget i Ukraina.

Stora delar av den ryska Svartahavsflottan har flyttats från Krimhalvön. För första gången någonsin bekräftar man från ryskt håll att Moskva har tvingats flytta fartygen till ryska Novorossijsk för att undgå ukrainska attacker, skriver Reuters.

Valresultatet dröjer men de preliminära sifforna säger att Moldavien röstar nej i folkomröstning om att gå med i EU, rapporterar AFP. När mer än 40 procent av rösterna var räknade svarade 56 procent nej och 44 procent sa ja. Folkomröstningen skedde på initiativ av den EU-vänliga presidenten Maia Sandu, som också ställde upp för omval i en första omgång av presidentvalet på söndagen. Pressas av Ryssland Båda valen sker under starka ryska försök att påverka utgången. – Vårt land står vid ett vägskäl. En grupp tjuvar försöker lura allmänheten, säger premiärminister Dorin Recean som uppmanar moldavier till "vaksamhet". Så väl som Vita huset, EU-parlamentet och moldaviska myndigheter har pekat på att Moskva försöker påverka valet och styra landet bort från EU och väst. Det handlar bland annat om misstankar rörande en enorm påverkanskampanj, där röster från hundratusentals människor kan ha köpts av proryska grupper. I veckan greps även över 100 moldavier som ska ha tränats i i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen.

Hundarna på flygplatsen i Chisinau har jobbat extra hårt de senaste månaderna och letat efter pengar som kan vara bevis på rysk inblandning i moldavisk politik, skriver BBC. Den senaste tiden har det gjorts flera tillslag då hundarna stannat upp när de har upptäckt kontanter i olika bagage. I maj hittade tulltjänstemän stora summor pengar på passagerare som anlände via anslutningsflyg från Moskva. Människor som aldrig tidigare hade lämnat Moldavien kom tillbaka inom några dagar med massor av sedlar. Beloppen i sig var inte olagliga, men mönstren var misstänkta. – Vanligtvis kommer inte folk in med så mycket pengar, säger tullchefen till BBC. Tror på rysk operation Till slut beslutade polis och åklagare för att börja beslagta pengarna, men ingen har någonsin bett om att få tillbaka dem. Myndigheterna i Moldavien tror att människorna med pengarna är en stor och pågående operation för att köpa politiskt inflytande och att den som driver detta är en moldavisk oligark vid namn Ilan Shor. Han är dömd för grovt bedrägeri i Chisinau och är nu bosatt i Ryssland som inte kommer att lämna ut honom. Ödesval: Ryssland har köpt politiker Under söndagen håller Moldavien två val. Ett för parlamentet och ett för om landet ska gå med i EU. Frågan många ställer sig är alltså om landet kommer fortsätta att närma sig väst och ett medlemskap eller om de ska gör en svängning mot Ryssland. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, säger att Ryssland vid flera tillfällen försökt påverka valet. – Man har köpt upp moldaviska politiker och partier. Man har också försökt att köpa väljarna, man har observerat att Ryssland betalat 15 miljoner dollar bara i att köpa upp 130 000 röster som skulle rösta nej i folkomröstningen. Det är ungefär en tiondel av de som brukar rösta i valen, säger han i Efter fem. Det är målet för Ryssland I veckan greps över 100 moldavier som ska ha tränats i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen. Makten i Moldavien har sedan 2021 tillhört en västvänlig regering och den en nuvarande presidenten Maia Sandu är favorit till att få sitta ännu en mandatperiod. – Rysslands mål är att Moldaviens EU-integration ska upphöra och att den pro-europeiska regeringen samt politiska ledningen ska störtas. Moldavien ska återgå i någon form av rysk stormakt, säger Jakob Hedenskog. Vallokalerna stänger klockan 20 svensk tid.

Det är extremt jämnt inför presidentvalet i USA som avgörs i början av november. Siffrorna varierar dag för dag. Ibland leder Republikanernas kandidat Donald Trump och ibland leder Demokraternas kandidat Kamala Harris. Om det skulle bli expresidenten Donald Trump som vinner valet så är han säker på en sak. Nämligen att Kina inte skulle våga provocera honom då ”Xi Jinping vet att jag är galen”, säger han i en intervju med The Wall Street Journal. – Jag hade en väldigt stark relation med honom. Han var faktiskt en riktigt god, jag vill inte säga vän, jag vill inte säga något dumt, men vi kom väldigt bra överens, säger Trump. Hotar med höga tullar I intervjun säger han också att han skulle införa tullar på mellan 150 och 200 procent mot Kina om de inför en blockad mot Taiwan. Trump får också frågan om amerikanska soldater skulle kunna sättas in i samband med det. – Jag skulle inte behöva det, eftersom han (Xi Jinping reds. anm.) respekterar mig och vet att jag är galen, säger han. Samtalen med Putin Donald Trump säger också att han och Vladimir Putin hade flera samtal under hans tid i Vita Huset och att han kom bra överens med den ryske presidenten. – Jag sa: ”Vladimir, om du ger dig på Ukraina kommer jag slå till mot dig så hårt att du inte kommer fatta vad som hände. Jag kommer slå till mot dig mitt i Moskva. Vi är vänner, jag vill inte göra det, men jag har inget alternativ”, säger han i intervjun.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade nyligen Ukraina ett lån på 35 miljarder euro. Men EU och Nato borde i stället göra hela Ukraina till en ”no fly”-zon, menar Per Enerud, journalist, författare och tidigare pressråd vid Sveriges ambassad i Moskva. – Det finns en allvarlig risk om EU och EU:s allmänhet ”tröttnar” på kriget.