Livfull men lite idélös USA-skildring i "Stormningen"

Donald Trump har blandat och gett under den senaste veckan. En utdragen dansshow och en anekdot om en gammal proffsgolfares könsorgan har blandats med förslag om att sätta in militären mot politiska motståndare och uttalanden om att stormningen av Kapitolium var ”en dag av kärlek”. Kamala Harris har å sin sida ifrågasatt Trumps form och tvivlat på om 78-åringen kan klara av en ny presidentperiod. Enligt USA-kännaren Andreas Utterström är det inget som egentligen förvånar, utan han menar att vi nu befinner oss i något form av vakuum eftersom det inte längre finns några givna programpunkter fram till valdagen. – De har hamnat lite i sina gamla greatest hits. Trump fortsätter komma med oväntade utspel som stärker bilden av honom som en icke-traditionell politiker som skjuter från höften, medan Harris fastnat i att kritisera Trump, säger han. Fortsätter växa bland unga män Harris möjliga segerrecept, och förklaring till fokuset på Trump, beror enligt Utterström på att man ser en chans att vinna osäkra väljare i svängstaterna som tvivlar på Trump som person. Samtidigt visar mätningar att den 78-årige expresidenten fortsätter att växa bland unga män – en grupp som opinionsmätningar har missat i beräkningar inför tidigare val, och som kan leda Trump till en vinst. – Han omfamnar karikatyren av sig själv, nästan som en seriefigur. Det finns många som lockas av det och som är trötta på vanliga gamla politiker och vill se någon som rör om i grytan eller spränger systemet inifrån, säger Utterström. Två saker kan påverka utgången av valet Med bara veckor kvar till det rekordjämna valet beskrivs det ofta som att minsta lilla röst kan fälla avgörandet. Men i slutändan ser Andreas Utterström att det egentligen bara är två saker som kan påverka utgången. Det nyckfulla vädret i USA – eller ett skandalavslöjande om Kamala Harris. – Sofflocket kan avgöra. Om det blåser halv storm i en svingstat eller ösregnar, och alla som inte har förtidsröstat väljer att stanna hemma. Det eller att det avslöjas något om Harris, i stil med något lik i garderoben eller att hon inte är den som hon utgett sig för att vara. Det kan påverka. Historien visar att skandaler inte biter på Trump, säger han.

– Den väg som ledde mig hit var oväntad. Det var även min mammas. 19 år gammal reste hon från Indien till Kalifornien, för att hitta ett botemedel för bröstcancer. Lovar värna valen Kamala Harris går över glädjeämnena under barndomen i arbetarkvarteren i norra Kalifornien, de ickegnälliga värderingar modern inskärpte i henne och medborgarrättsrörelsen hon bevittnade. Hur hon tog hem en skolkamrat som var utsatt för övergrepp av sin far, vilket motiverade henne att bli åklagare. Och hon understryker vikten av att alla amerikaner tar hand om varandra. Ungefär så långt in i kommer orden. Jag accepterar er nominering! Jublet i arenan vet inga gränser. Jag lovar vara en president för alla amerikaner. Jag lovar stå för fria, demokratiska val och fredligt maktöverförande. Lovar sänkt skatt Det första sakpolitiska löftet är ekonomiskt. Harris vill skapa en "möjlighetsekonomi" med stöd till småföretagare och skattesänkningar för medelklassen. Donald Trump fajtas inte för medelklassen utan för sig själv och sina miljonärskompisar, säger hon om sin motståndare. Nästa löfte handlar om att återinföra den nationella aborträtten. – Amerika kan inte blomstra om vi inte får fatta beslut om våra egna kroppar. Donald Trump handplockade domare till Högsta domstolen för att ta bort våra reproduktiva frihet – och han skryter om det. Kamala Harris anklagade också Trump för att ”gulla” med diktatorer som till exempel Kim Jong-Un. Hon kallade honom också för en ”oseriös man” och gick till attack mot Republikanernas strikta abortpolitik. – Kort sagt: De är helt galna, sa hon. Attackerar Trump Harris pendlar mellan humor, värme och skärpa. Hon trycker till Trump för den dödliga attacken på Kapitolium den 6 januari 2021 och för hans utrikespolitik. Gazakriget är något av ett problem för Kamala Harris, eftersom många väljare är arga på Vita husets stöd till Israel. President Biden och jag jobbar med detta dygnet runt. Vi få till gisslanuppgörelse och en vapenvila, tiden är nu, säger hon och betonar såväl Israels rätt att försvara sig som palestiniernas rätt till självbestämmande. ”Överraskade inte speciellt mycket” TV4 Nyheternas utrikesreporter Tomas Kvarnkullen var på plats under Demokraternas konvent och menar att talet var rätt väntat. – Det här var ett väldigt väl förberett tal som egentligen inte överraskade speciellt mycket. Harris bockade av allt det här som vi hade förväntat oss. Vi fick höra om hennes egen livshistoria, hennes egen personliga berättelse. Vi fick höra om en uppmaning till ett enat USA och hon talade om sina politiska kärnfrågor som aborträtten till exempel, säger han. Folket på plats var nöjda med talet – men nu är frågan om Harris lyckades övertyga de osäkra väljarna.

För drygt tre år sedan lämnade Stephanie Grisham posten som Donald Trumps pressekreterare. I natt dök hon upp på Demokraternas konvent i Chicago – och där höll hon inte tillbaka mot den republikanske presidentkandidaten. – Bakom stängda dörrar hånar Trump sina anhängare, säger hon och fortsätter: – Han har ingen empati, ingen moral och bryr sig inte om sanningen. Enligt Grisham ska han bland annat ha kallat sina anhängare för ”nollor som bor kvar hos sina föräldrar” och under ett besök på en intensivvårdsavdelning ska han ha blivit arg över att kamerorna inte fokuserade på honom. Svaret från Melania: ”Nej” Grisham sa upp sig i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. – Jag kunde inte vara en del av galenskapen längre, säger hon. Under sitt tal visar hon upp ett sms till Donald Trumps fru, Melania Trump. – Jag frågade om vi åtminstone kunde twittra att det är varje amerikansk rättighet att protestera lagligt och fredligt, men att laglöshet och våld inte hör hemma här. Hon svarade med ett ord: Nej. ”Älskar mitt land mer än mitt parti” Enligt Grisham brukade Donald Trump även säga att det inte spelar någon roll vad man säger, utan att det räcker att säga det tillräckligt många gånger för att folk ska tro på det. – Tvärtemot min chef ville jag aldrig stå och ljuga. Nu står jag här vid ett podium och förespråkar en demokrat. Anledningen är att jag älskar mitt land mer än mitt parti.

President Joe Biden är inte övertygad om att överlämnandet av presidentämbetet efter valet i höst kommer att ske fredligt, berättade han för NBC News natten till onsdag. Efter ett uttalande som Donald Trump gjorde i våras där expresidenten sa att det kommer bli ett ekonomiskt blodbad om republikanerna förlorar valet, har Biden fastnat för just blodbad, och talar då inte om det ekonomiska läget i USA. Och kanske har han rätt. Senast Trump förlorade stormades som bekant Kapitolium i Washington DC, efter att Trump hävdat valfusk. Redan nu har man från republikanernas sida börjat ifrågasätta det kommande valresultatet. Under debatten 27 juni mellan Biden och Trump svarade expresidenten att han endast accepterar valresultatet om han med säkerhet kan konstatera att allt gått rätt till.

“If it’s a fair and legal and good election, absolutely.”, sa han då. Skillnaden mellan detta och förra valet Om detta valet kommer resultera i ännu ett upplopp är såhär på förhand självklart svårt att förutspå, men historiskt har det politiska våldet i USA varit överhängande. Jacob Ware som forskar på högerextrema rörelser i USA, vid Council on Foreign Relations, menar att det finns en stor skillnad på detta valet och det förra.

– Efter stormningen av Kapitolium inleddes den största FBI-undersökningen som någonsin gjorts. Man fångade in ledarna av de stora högerextrema grupperingarna, vilket inför detta valet gör det svårt att veta vilka man ska hålla koll på, berättar han. "Politiskt våld har alltid varit förekommande" Däremot kan man nästan i realtid följa politiska åsiktsyttringar och uppmaningar till våld via sociala plattformar, något som Jacob Ware menar kommer spela stor roll.

–  Politiskt våld har alltid varit förekommande men något som är relativt nytt är att högerextrema på sociala medier har personer att se upp till, vilket man kan se var en stor bidragande faktor till exempelvis upploppen i Southport i Storbritannien, säger han.  – Uttalanden som “blodbad” eller liknande kan späda på en redan etablerad och relativt accepterad våldsutövning i USA. Det som jag tror kommer bli avgörande är vilka politiska utspel som görs fram till, och efter valet, fortsätter Jacob Ware.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu tackade USA för landets stöd när han besökte den amerikanska kongressen. Publiken tog emot honom med stående ovationer och applåder – men stundtals hördes också burop. Samtidigt pågick omfattande protester mot kriget utanför Kapitoliums väggar.

Israels premiärminister är på besök i USA, samtidigt som relationerna mellan länderna är ansträngd på grund av kriget i Gaza. Israels regering har sagt att syftet med besöket är att säkra USA:s stöd till Israel. Benjamin Netanyahu ska bland annat träffa Republikanernas presidentkandidat Donald Trump, Demokraternas troliga presidentkandidat Kamala Harris samt president Joe Biden. Den sistnämnde har sagt att han vill få ett slut på kriget i Gaza. Stående ovationer Benjamin Netanyahu började sitt tal i kongressen med att tacka ledamöterna för inbjudan, som han säger sig vara ”mycket hedrad” över. Han sade sig vara ”övertygad” om att USA och Israel tillsammans kommer att ”förgöra tyranner och terrorister” som hotar båda länderna. – Vi står vid ett historiskt vägskäl. Om civilisationen ska segra måste Israel och USA stå tillsammans, säger han bland annat i talet, rapporterar The Guardian. Talet bojkottades av ett 30-tal ledamöter, men i övrigt möttes det av långa, stående ovationer. ”Irans nyttiga idioter” Samtidigt har tusentals demonstranter gett sig ut på gatorna nära kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC under hela dagen. De kräver ett slut på kriget i Gaza och att USA ska upphöra med allt stöd till Israel. Benjamin Netanyahu fördömde dessa demonstranter i sitt tal och sade att demonstranterna ”borde skämmas” och är ”Irans nyttiga idioter”, rapporterar CNN. – Iran finansierar de antiisraeliska protesterna som pågår just nu, utanför den här byggnaden. Han lyfte bland annat i talet att vissa av demonstranterna håller upp skyltar där det står ”gays for Gaza”. – De skulle lika gärna hålla upp skyltar där det står ”kycklingar för KFC” (snabbmatsrestaurangkedja som serverar friterad kyckling, reds. anm.). Fem personer har gripits av polis efter att ha stört talet i kongressen.

Det var väntat. Det säger USA-experten Jan Hallenberg om att USA:s Högsta domstol inte kan avgöra om Donald Trumps agerande inför stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 omfattas av presidentimmunitet.

Hur avgörs vilket straff Donald Trump får? Det är helt upp till domaren i målet, Juan Merchan, att avgöra vilken påföljd som blir aktuell. Beslut meddelas i domstolen i New York den 11 juli. Maxstraffet Trump riskerar är fängelse men de flesta juridiska experter i USA ser det som en mindre trolig utgång, även om det inte är helt uteslutet. Det som talar emot att Trump låses in är att att det är första gången han döms och att det inte finns inslag av våld i de brott han funnits skyldig till. Åldern (Trump fyller 78 i mitten av juni) kan också spela roll. Samtidigt har domaren under rättegången gett uttryck för att han vill undvika att sätta en tidigare president – och möjlig framtida – bakom lås och bom. Merchans oro gällde vad det skulle innebära för fängelsepersonal och den grupp av Secret Service-agenter som ansvarar för Trumps skydd. De flesta tippar i stället på straff som böter, skyddstillsyn, husarrest eller samhällstjänst. Vilken påverkan får domen på USA och den fortsatta kampanjen? Det är svårt att se hur det inte ska leda till att sprickan blir allt djupare i ett redan mycket splittrat USA. Vi kan vänta oss ett uppskruvat tonläge mellan demokrater och republikaner både i den politiska sfären och mellan väljare. Att det blir ett tongivande tema under resten av Donald Trumps kampanj är självklart. Trump har gång på gång anklagat sina motståndare för att ligga bakom de olika rättsprocesserna. Det skulle vara förvånande om han inte fortsätter att hävda att det här är ett försök att stoppa honom i höstens val. Hur det påverkar Trumps utsikter i valet är en betydligt svårare fråga. De Trumpsupportrar som samlades utanför domstolen var övertygade om att fler republikanska väljare kommer att ställa sig bakom honom. Opinionsmätningar har dock antytt att en mindre andel Trumpväljare kan vända Trump ryggen om han döms för ett allvarligare brott. I ett så jämnt val som väntas mellan Trump och Biden kan det bli avgörande i de kritiska nyckeldelstaterna. Vilka möjligheter har Trump att försöka komma undan ett eventuellt straff? De är inte goda i just det här fallet och inte heller i den rättsprocess som pågår i delstaten Georgia, som handlar om valpåverkan i presidentvalet 2020. Det har att göra med att det är brottsmål på delstatsnivå där en president inte har möjlighet att benåda. Det är annorlunda i de två andra rättsprocesserna kring Trump, som båda är federala. De fallen gäller Trumps ansvar i samband med stormningen av Kapitolium 6 januari 2021 samt de känsliga dokument som togs med från Vita huset till Trumps bostad Mar-a-Lago i Florida efter att han lämnade Washington DC. I samtliga andra fall råder dock mycket oklarhet kring om rättegångarna ens kommer att kunna hållas och om det sker innan det är dags för presidentval i november. Domen i New York kommer sannolikt också överklagas av Trump och hans försvarsteam, vilket kan leda till en lång och utdragen process. Skulle de federala målen – mot förmodan – avgöras och Trump fälls även där menar vissa juridiska experter att han kan försöka sig på att benåda sig själv om han vinner höstens val.

Årets amerikanska presidentval blir en repris på valet 2020. Den före detta presidenten Donald Trump kommer att ställas mot sittande president Joe Biden. Men efter sin senaste förlust hävdade Trump att valet inte gått rätt till och har åtalats för att ha försökt underminera valresultatet. Enligt Joe Biden kommer han inte acceptera ett nederlag den här gången heller. – Jag lovar att han inte kommer att göra det och det är farligt, säger presidenten till CNN. ”Demokratin står på spel” Vidare säger han att det finns en utbredd oro över att Trump skulle vinna valet bland de världsledare han träffar. – Efter att vi har haft något större möte säger 80 procent: ”Du måste vinna, demokratin står på spel”. Efter valet 2020 utbröt kraftiga våldsamheter när Kapitolium stormades och Trump har anklagats för att haft en del i att stormningen uppstod. Och han utesluter inte våld i samband även med detta valet. – Det beror alltid på hur rättvist ett val är, sa Trump i en intervju med Time i april. Inga vapenleveranser vid invasion i Rafah Joe Biden fick även frågor om utvecklingen i Gazakriget under intervjun med CNN. USA har alltid varit nära allierad till Israel och har bidragit med både humanitärt och militärt stöd. Men om Israel gör allvar av planerna på en markinvasion i Rafah kommer USA att stoppa leveranser av vapen som kan användas i anfallet, enligt presidenten. Och förra veckan stoppades en leverans av bomber med anledning av oro över att de skulle användas över Rafah. – Civila har dödats i Gaza som en följd av sådana bomber, sade han och beklagade att det skett.