Magnus Lind förd till sista vilan – vännernas känslosamma avsked: "Tack för allt"

Som en besparingsåtgärd väljer nu Östersunds kommun att helt släcka ned all sin gatubelysning, vilket ska ge en besparing på 300 000 kronor. – Den här beräknas göra en effektivisering motsvarande en halv underskötetjänst, säger Magnus Rönnerfjäll (C), ordförande Tekniska Nämnden i Östersunds kommun. Men flera av kommuninvånarna som TV4 Nyheterna pratar med är kritiska till åtgärden. – Det är åt helsicke. Varför ska dom släcka belysningen när det är så mycket banditer och tjuvar ute, säger Per-Olov Persson. – Är det ljust ute så gör det väl ingenting, men är det mörkt på kvällarna är det bra att det finns lysen, menar Marie Salomonsson. Flera kommuner i landet, bland annat Lycksele, Umeå och Luleå, väljer att göra som Östersund och släcka ned belysningen sommartid. I Östersund har man tidigare haft igång gatubelysningen några timmar per dygn under somrarna, men nu väljer man alltså att släcka belysningen helt. – Det blir inte så mörkt denna tid på året, så vi tror inte att detta ska försämra tryggheten för invånarna, säger Magnus Rönnerfjäll (C), ordförande Tekniska Nämnden i Östersunds kommun.

Tre till fyra extra timmar fritid per vecka. Det har personal inom äldreomsorgen i Skövde kunnat räkna hem de senaste två åren. Malak Chukri är undersköterska och deltar i projektet med förkortad arbetstid. Han var positiv när idén dök upp och två år senare är han nöjd med hur det fungerar.

– Det har blivit bättre än jag trodde till och med. Jag får mer tid att göra saker jag inte hinner med i vanliga fall, säger han.

Kollegan Caroline Claesson, specialistundersköterska, håller med.

– Vi är gladare på arbetet, vi utför arbetet bättre, våra kroppar orkar mer. Allting är superbra, säger hon. Kortare arbetstid mot obekväma pass Projektet september 2022 och innefattar enheter både inom hemtjänst och äldreboenden i Skövde. Tanken var att göra passen på kvällar och helger mer attraktiva samtidigt som man minskade arbetsbördan för personalen. De som arbetar kvällar och helger bygger upp en tidsbank som de sedan kan ta ut för att få kortare arbetsveckor. Efter två år har man sett mestadels positiva effekter av projektet säger Lena Persson, chefscontroller inom vård och omsorg i Skövde kommun och initiativtagare bakom projektet.

– Visst finns det nackdelar med projektet, exempelvis att hantera detta för chefer och lägga ut den förkortade arbetstiden. Men vi tänker att det positiva överväger. Vi har lägre sjukfrånvaro, lägre personalomsättning, vi har en högre arbetstrivsel, säger hon. Projektet kan förlängas Projektet skulle inledningsvis pågå under ett år men förlängdes till två. När den tiden nu löper ut hoppas man att det ska förlängas ytterligare ett år så att man kan se om förändringarna består över tid. Projektet är pausat under sommaren och personalen saknar redan sina korta veckor.

– Man märker ju redan att det blir tyngre, fast arbetsbelastningen är densamma, säger Caroline Claesson.

– Jag tycker det ska fortsätta och förhoppningsvis blir det i hela Sverige, inte bara i Skövde, säger Malak Chukri.

Alba August, Arja Saijonmaa och Andreas Lundstedt är några av namnen som är klara för årets säsong av ”Så mycket bättre”. Under morgonen avslöjade Gaffa att Sophie Zelmani ansluter till truppen, och i Nyhetsmorgon presenteras nu artisten som kniper den sista platsen – artisten och producenten Kerstin Ljungström. – Så kul! Jag blev superglad och sa ja direkt. Inget vänta 24 timmar och suga på karamellen, inget sånt, säger Kerstin Ljungström i Nyhetsmorgon. – Jag har alltid tyckt att det är så intressant hur man kommer fram till att göra tolkningar av låtar. Jag producerar ju alla mina låtar själv. Jag har alltid tyckt att det är så spännande med att hur har du fått det där, till att bli det här, fortsätter hon. Kerstin Ljungström debuterade som artist 2022 med låten ”Ex”. Innan det har hon i tio års tid jobbat som producent och låtskrivare till andra artister, som Agnes, Oscar Zia, Seinabo Sey och Daniela Rathana. 2022 vann Kerstin Ljungström också en grammis i kategorin årets kompositör för sitt arbete med Agnes album ”Magic still exists”. Här är alla som medverkar i Så mycket bättre 2024 Andreas Lundstedt Peo Thyrén Seinabo Sey Simon Superti Alba August Arja Saijonmaa Louise Lennartsson Dregen Per Persson Sophie Zelmani Kerstin Ljungström

I fjorton säsonger har vi sett en drös artister inta värdshuset Grå gåsen på Gotland för att umgås och tolka varandras låtar. I höst kommer ännu en säsong av ”Så mycket bättre”. Förra veckan presenterade TV4 de första artisterna som medverkar i årets säsong. I Efter fem tog Andreas Lundstedt och Peo Thyrén plats för att berätta om sin medverkan, och dagen efter gästade Seinabo Sey och Simon Superti Nyhetsmorgon för att göra samma sak. Louise Lennartsson, Dregen och Per Persson klara för programmet Där efter har ännu fler medverkande släppts. Senast i skaran klara artister är Louise Lennartsson, Dregen och Per Persson. Louise Lennartsson slog igenom med den svenska popgruppen Estraden 2018 och har också gjort karriär som soloartist under namnet Lou Elliotte, då med musik på engelska. Per Persson är bland annat känd från Perssons Pack, som slog igenom under 90-talet. Även Dregen slog igenom under 90-talet, då i bandet Backyard Babies, men han har också släppt låtar på egen hand. Här är alla som medverkar i Så mycket bättre 2024 Andreas Lundstedt Peo Thyrén Seinabo Sey Simon Superti Alba August Arja Saijonmaa Louise Lennartsson Dregen Per Persson

Louise Lennartsson, Dregen och Per Persson ansluter sig till TV4:s succéprogram ”Så mycket bättre”. – Stjärnorna stod rätt i år, säger Louise Lennartsson, känd från gruppen Estraden och som soloartisten Lou Elliotte.

De skånska pågatågen ska i helgen hyllas av den svenska graffiti- och skejtscenen. En skateboard föreställande pågatåget kommer att bli föremål för historiska tågmålningar och allt går att se i Malmö i helgen.  – Någon måste berätta den här historien, säger Per Larsson Persson.

Den 8 maj hålls årets Grammisgala i Annexet i Stockholm, nu presenteras alla som är nominerade till en grammis. Thomas Stenström är den artist som kan ta hem flest priser, som är nominerad i kategorierna årets album, låt, artist, pop och textförfattare. Nästan lika många nomineringar har Bolaget och Dina Ögon, som är nominerade i fyra kategorier. För första gången kommer Grammisgalan att sändas live på Grammis Youtube-kanal. Här är alla nominerade under Grammisgalan 2024 Årets album Darin – En annan jag Dina Ögon – Oas Fricky – Horizon Inn Jelassi – dom har bara gett mig ett namn Thomas Stenström – Superlativ 97 Årets alternativa pop Deportees – People Are a Foreign Country (Deluxe) Dina Ögon – Oas Fever Ray – Radical Romantics Sarah Klang – Mercedes Yaeger – Jaguar Årets artist Bolaget Hooja Loreen Thomas Stenström Zara Larsson Årets barnmusik Britta Persson – Alla är barn Humlan Djojj – Djojj räddar blomsterängen (Låtar från musikalen) Klonk & Tut, Babblarna – Klonk & Tuts sånger Svenska artister – Hyss är bra – Emil i Lönneberga (Svenska artister tolkar Georg Riedel och Astrid Lindgren) Viktor Skokic & Anders Holmer – Allt eller inget händer Årets dansband Allstars – Old, new, borrowed & blue Arvingarna – Hundra dagar Casanovas – Så kommer känslorna tillbaka Streaplers – En bra plats i livet Titanix – Om du lovar Årets elektro/dans Bella Boo – DreamySpaceyBlue COBRAH – SUCCUBUS Icona Pop – Club Romantech Stuzzi – Le Fruit Disco II Swedish House Mafia – Samlad årsproduktion Årets folkmusik Eric Bibb – Ridin’ Lena Jonsson Trio – Elements LISAS – Etiam Rubinsztein/Karlsson – Värmland Samantha Ohlanders & Linnea Aall Campbell – Klingande festsalar Årets hiphop ADAAM – TRAPEN TILL RADION Asme – Spår av BLod C.Gambino – samlad årsproduktion Fricky – Horizon Inn Jelassi – dom har bara gett mig ett namn Årets hårdrock/metal Eradikated – Descendants Ghost – Phantomime In Flames – Foregone Marduk – Memento Mori Tribulation – Hamartia – EP Årets jazz Bobo Stenson Trio – Sphere Ebba Åsman – Be Free KJELLVANDERTONBRUKET – Fossils Sven Wunder – Late Again Tonbruket – Light Wood, Dark Strings Årets klassiska Christian Karlsen, BBC Philharmonic Orchestra, Jacob Kellermann, Juliana Koch, Viviane Hagner – Takemitsu: Spectral Canticle Gävle Symfoniorkester, Jaime Martin – Melcher Melchers: Symphony in D minor; La Kermesse; Élégie Martin Fröst, Svenska Kammarorkestern – Mozart: Ecstasy & Abyss Norrköpings Symfoniorkester, Antoni Wit – Penderecki: Symphony No. 6 ”Chinesische Lieder”, Trumpet Concertino & Concerto doppio The Zilliacus Quartet – The Zilliacus Quartet: Grieg, Maier, Röntgen – String Quartets Årets kompositör Anna Ahnlund & Daniel Ögren – Oas Hanna Jäger & Sebastian Furrer – Jaguar Kerstin Ljungström – Till dig & Shy Martin – late night thoughts Ludwig Göransson – Oppenheimer Marcus White – waterbaby – Foam Årets låt Andas in andas ut – Thomas Stenström Text och musik: Johan Gustav Lindbrandt, Robin James Olof Stjernberg, Thomas Karl Stenström Can’t Tame Her – Zara Larsson Text och musik: Karl Folke Ingemar Ivert, Kian Sang, Uzoechi Osisioma Emenike, Zara Maria Larsson Grät – Hov1 Text och musik: Axel William Liljefors Jansson, Dante Sebastian Lindhe, Ludwig Per Johan Kronstrand, Noel Johan Ossian Flike Ikväll igen – Bolaget Text och musik: Adam Leif Bergestål, Andreas Werling, Gustav William Jörgensen, Oliver Lars Theo Nordqvist, William Ahlborg Tattoo – Loreen Text och musik: Cazzi Opeia, Jimmy Erik Robert Jansson, Jimmy Paul Thörnfeldt, Lorine Zineb Noka Talhaoui, Peter Lars Boström, Thomas G-Son Årets musikvideo Bruto Studio – Familjen – Vägrar Gå Hem Erik Kockum – The Hives – Countdown To Shutdown Joanna Nordahl – Ashnikko – Cheerleader Martin Falck – Fever Ray – Kandy Palmer Lydebrant – Moonica Mac – 80’s Årets nykomling Boko Yout – AS SEEN ON TV Bolaget – Samlad årsproduktion Eah Jé – En liten låtidé Jackie Mere – Everything’s Conditional waterbaby – Foam Årets pop Bolaget – Samlad årsproduktion Kerstin Ljungström – Till dig Peg Parnevik – Om ett par år Thomas Stenström – Superlativ 97 Zara Larsson – Samlad årsproduktion Årets producent Fricky & The Desktoppers Karin Dreijer, Olof Dreijer, Trent Reznor, Atticus Ross, Nídia, Vessel, Aasthma och Johannes Berglund Kerstin Ljungström Nisj Oscar Chase Årets rock bob hund – DRÖMMEN ÄR EN RÅVARA / VERKLIGHETEN ÄR EN RAFFINERAD PRODUKT Graveyard – 6 Lars Winnerbäck – Neutronstjärnan Nicole Sabouné – Kismet The Hives – The Death Of Randy Fitzsimmons Årets soul/rnb Bishat – WHO HURT YOU? (Extended Version) Seinabo Sey – THE ONE AFTER ME Snoh Aalegra – Samlad årsproduktion Venus Anon – Nocturnal Zikai – don’t look at the moon (Deluxe) Årets textförfattare Anna Ahnlund – Oas Fatima Jelassi – dom har bara gett mig ett namn Karin Dreijer – Radical Romantics Thomas Stenström – Superlativ 97 Ulises Infante Azocar – Över Broarna Årets visa/singer-songwriter Ane Brun – Rarities 2 David Ritschard – Detta har hänt Ellen Krauss – Samlad årsproduktion Markus Krunegård – Nokia & Ericsson The Tallest Man On Earth – Henry St.

Kriminalvården har nyligen beräknat att Tidöpartiernas fängelsereformer skulle leda till att antalet intagna kan stiga upp mot 35 000 år 2033. Något som innebär en ökning med 500 procent på tio år, enligt Leif GW Persson. – Idag sitter det 6000, så det är sex gånger fler. Det gör att Sverige kommer bli ledande om man räknar på befolkningen som helhet. Vi kommer vara det land inom EU som har högst andel av befolkningen som sitter i fängelse, säger han. 35 miljarder kronor per år Enligt GW kommer detta innebära stora ekonomiska bekymmer för kriminalvården med en kostnad på 35 miljarder kronor per år. – Det oroar mig är att man är villig att ta en så hög kostnad. Det handlar både om risken för personal och intagna, säger GW. Förutom den ekonomiska aspekten kommer den här ökningen nämligen leda till platsbrist och innebära stora säkerhetsproblem. Stora säkerhetsproblem – Kriminalvården har planerat för detta, men 35 000 klarar de inte av. Om de bygger som de har tänkt så saknas det 6000 platser, dvs lika många som idag sitter inne. Det kommer därför vara så man förvarar alla på samma rum, med alla psykologiska komplikationer som det innebär. Alla intagna är inte djävulen i människoskepnad, säger GW. Men det påverkar som sagt inte endast säkerheten för de intagna, utan även arbetsmiljön för personalen. – Kriminalvården har redan idag väldigt hög personalomsättning på de tyngre anstalterna. Kumla exempelvis så är det en femtedel av personalen som slutar inom ett år. Trots enorma kostnader för skattebetalarna, ökad otrygghet för de intagna, och en fruktansvärd arbetsmiljö inom Kriminalvården, är den här inlåsningspolitiken klent underbyggd, menar GW. Osäkra argument – Inkapaciteringseffekten, dvs sitter du inne kan du inte jävlas ute, är det politiska argumentet som brukar användas. Men den är betydligt lägre än vad de här politikerna föreställer sig. Rekryteringen är så pass hög att den lakar ur den där effekten, säger han. Ett annat argument som används av Tidöpartierna är det så kallade "pedagogiska argumentet" och innebär att de som avtjänar straff kommer ut ur fängelset som bättre människor. – Men på den punkten råder en rörande enhet – fängelser har aldrig varit särskilt effektiva som pedagogiska instrument. Fängelser gör kort sagt inte folk mer samhällsanpassade och bättre. Möjligtvis tar det dem av banan. Det är som i ishockey, du hamnar i utvisningsbåset och kan inte jävlas ute på rinken, säger GW.

58 fler personer avtjänar ett icke tidsbestämt straff i dag jämfört med för tio år sedan. Det visar ny statistik kring livstidsdömda intagna i svenska fängelser, som Dagens Juridik låtit göra. – Det är tur att polisen har så låg uppklarning på de nya morden, annars skulle det vara väsentligt mer än så, säger GW. Det är den nätverksrelaterade brottsligheten som har en ganska knackig uppklaring – även om det börjar ljusna lite, menar kriminologen. – Hade den varit fullständig och legat i paritet med andra typer av mord skulle vi inte haft 200 dömda utan kanske 400 dömda. Trångt och dyrt Aldrig förut, sedan Kriminalvården började föra statistik, har så många personer avtjänat ett livstidsstraff samtidigt. Flertalet av de dömda avtjänar straff för mord, men det finns även flera personer dömda för folkmord, grovt folkrättsbrott, ett par är dömda för anstiftan till mord, försök till mord, medhjälp till mord och terrorbrott. Men att sitta på livstidsstraff är dyrt, menar GW. Per person och år ligger summan på ett par miljoner kronor. – Och det kommer att dröja åtminstone 20 år innan de morddömda är ute, säger Leif GW Persson. ”Kan inte jävlas” GW hänvisar till något som kallas för inkapaciteringseffekten, som i praktiken handlar om att hålla de dömda borta från att begå brott.

– Sitter de inne kan de inte jävlas utanför anstalten, men effekten är betydligt lägre än vad politikerna tycks förstå. Främsta skälet till det är att det ständigt fylls på underifrån, en nyrekrytering som märks tydligt. Ålderssnittet på de nya mördarna sjunker hela tiden och det är ett sätt att smita undan eftersom de unga får lägre påföljder. Det funkar inget vidare, säger GW.