Klippet har setts miljontals gånger och har i veckor spridits vidare över internet med hashtaggen #HitAndRunKamala. I vad som ser ut att vara ett seriöst nyhetsinslag från ”KBSF-TV San Francisco News” påstår en kvinna att hon som 13-åring blev förlamad efter att ha blivit påkörd av vicepresidenten Kamala Harris, i en smitningsolycka 2011. – När jag låg på sidan av gatan såg jag en kvinna. Jag visste inte då att det var Kamala Harris, då såg jag bara en rädd, främmande kvinna. Hon satt bakom sin ratt och tittade tillbaka på mig. Jag hörde min mamma skrika och sedan startade kvinnan sin bil och körde därifrån, berättar offret, som kallar sig för ”Alicia Brown”. Anlitad av Storm-1516 Brown hävdar vidare att det först på sjukhuset framgick att kvinnan var Kamala Harris och att hennes medarbetare hotade flickans mamma till tystnad. Forskare vid Microsoft konstaterar nu att klippet är desinformation – och att det är den ryska gruppen Storm-1516 som har producerat det. I samband med en ny studie skriver företaget att den Kremlkopplade trollfabriken har anlitat en skådespelare för att spela rollen som offer. Forskarna på Microsoft bedömer att videon är skapad för en amerikansk målgrupp och anser att den är ett tecken på att Ryssland har ökat sina ansträngningar för att påverka presidentvalet den 5 november. ”När vi närmar oss valet bör vi förvänta oss att ryska aktörer fortsätter att använda cyberproxy och hackergrupper för att förstärka sina budskap genom falska nyhetssajter och sociala kanaler inriktade på att sprida splittrande politiskt innehåll, iscensatta videor och AI-förstärkt propaganda”, skriver Microsoft. Därför sticker det ut Sebastian Bay, expert på desinformation och valsäkerhet, förklarar att det falska klippet sticker ut. Tidigare har han främst sett liknande produktion skapat för en inhemsk målgrupp i Ryssland, inte för mottagare i västvärlden. – Att de har stor förmåga kan man inte chockas av. De har gjort enskilda saker de senaste tio åren och om de vill så kan de, men det är ett risktagande att göra det för en internationell målgrupp, säger han. Bay tar exempelvis upp innehåll som producerades i samband med Rysslands annektering av Krim och hur man då använde skådespelare för att sprida ett falskt narrativ och påverka den inhemska debatten. ”En utmaning” Som vanlig sociala medier-användare kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt. – Det är absolut en utmaning. Ibland är det svårt att motbevisa och det spelar ofta ingen roll om det blir motbevisat. Sprids något i ett stressat läge kan det vara katalysatorn som får bägaren att rinna över, säger Sebastian Bay. – Det visar behovet av fri och oberoende media och att mediehusen behöver resurserna för att kunna granska och analysera data, fortsätter han. Desinformationsexperten har inte sett liknande påverkansförsök i Sverige.