Indonesien

Indonesien firade sin självständighetsdag i landets planerade nya huvudstad Nusantara på lördagen. Staden är under uppbyggnad, men projektet har kantats av förseningar och det beräknas inte vara helt klart förrän någon gång på 2040-talet.

Indonesiens nuvarande huvudstad Jakarta sjunker upp till 30 centimeter om året i vissa delar. 2050 beräknas därmed en tredjedel av staden ligga under vatten. Tillsammans med överbefolkning, föroreningar och trafikstockningar har det gjort att man beslutat att flytta huvudstaden till Nusantara. – Den här flytten ska då lösa flera av de här problemen på samma gång, säger Jojje Olsson, som befinner sig i Taiwan. Nusantara är en nybyggd stad som ligger på ön Borneo, men huvudstadsflytten har inte varit helt problemfri. – Dels problem med finansieringen, det här är ett projekt som kostar motsvarande 350 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar för Indonesien och det här skulle finansieras av privata aktörer, men eftersom man inte har hittat privata investerare har staten fått betala en stor del. Invigningsceremoni för staden hålls Projektet började byggas sommaren 2022, men det har blivit en del förseningar och staden är inte färdigbyggd. Trots det har presidenten nu flyttat dit och en invigningsceremoni kommer hållas i morgon, men i mindre skala än vad som var planerat från början. Marin Rörby, arkitekturhistoriker, menar att tekniska system och infrastruktur är avgörande för när man bygger en ny stad. – Man ger förutsättningar för att det här kan bli hållbart på ett annat sätt. Problemet är att man skapar en stad efter vad man i dag ser som en utopi. Det vi vet säkert är att det inte kommer bli som vi tror i framtiden. Inte första huvudstadsbytet Indonesien är inte första landet som byter huvudstad. Brasilien bytte från Rio de Janeiro till Brasília och även Egypten håller på att bygga en ny huvudstad utanför Kairo. Det finns flera aspekter att ta i beaktning vid uppbyggandet av en ny storstad, men ett problem som Martin Rörby menar kan uppstå är att de som ska jobba där inte har råd att bo i den, utan hamnar i slumområden. – Där kan jag tycka också att det är viktigt att när man anlägger nya städer, att man ger förutsättningar också för de som ska vara maskineriet som får dem att fungera och kunna bo i dem. Annars får man en gång problem även med de här nya, säger Martin Rörby.

Under helgen pågår Hosoi Festival på Slakthusområdet i Stockholm. Influenser från Finland, Indonesien och Zambia präglade invigningskvällen. Det är en festival som lyfter fram musik som ligger långt bortom topplistorna, skriver Magnus Säll.

De åkbara resväskorna, som kam komma upp i en hastighet på upp till 13 kilometer i timmen, har blivit alltmer populära bland resenärer i Japan. Den ökande populariteten oroar nu japanska myndigheter efter ökning av antalet incidenter. Flera flygplatser i landet har skärpt reglerna, enligt Kyodo nyhetsbyrå. Tokyos Haneda-flygplatsen förbjöd i februari användningen av resväskorna i terminaler för att undvika kollisioner med andra resenärer. Naritas internationella flygplats, den näst största i den japans huvudstad, har bett resenärer att vara uppmärksamma på sin omgivning på grund av den ökade användningen av åkbara resväskor. Klassas som moped Men det är inte bara på flygplatser som resväskorna orsakar problem. De har blivit en säkerhetsfråga även ute på vägarna. Japan har därför antagit lagar som kräver körkort för att få åka på en liknande resväska. Enligt Japans lagar klassas resväskorna som ett motordrivet fordon, på samma sätt som vissa mopedtyper. De måste därför vara registrerade och utrustade med backspegel och blinkers. Dessutom är förare skyldiga att bära hjälm och ha försäkring för att inte riskera böter. Första personen att bötas I juni blev en kinesisk kvinna i 30-årsåldern, som studerade i landet, den första att få böter för att ha åkt på en resväska på en trottoar i staden Osaka utan körkort, enligt tidningen. Och i juli stoppades en pojke från Indonesien av polisen för att ha åkt resväska läng en gata genom en ett shoppingområde i Osaka.

Den brittiska hälsoinfluencern Charlene Morrissey, 33, är allvarligt skadad efter en mopedolycka i Indonesien i mitten av juli. Hon ska ha blivit påkörd av en bil, och sedan träffad av en lastbil efter att ha ramlat av sin moped. Morrissey, som är från Skottland, ligger nu på sjukhus med allvarliga skador.

Operation Jackal III, som den kallas, pågick från 10 april till 3 juli i 21 länder på fem kontinenter i världen. Insatsen riktade in sig på finansiella bedrägerier online och de västafrikanska syndikaten bakom det.

Insatsen resulterade i cirka 300 arresteringar, identifiering av över 400 ytterligare misstänkta och blockering av mer än 720 bankkonton. Riktades mot nigerianska Black Axe Ett av operationens mål var det organiserade kriminella nätverket Black Axe, som grundades i Nigeria. Nätverket bedriver narkotikasmuggling, cyberbedrägerier och människohandel världen över – även i Sverige. Efter en fem år lång utredning har nu polis i Argentina beslagtagit 1,2 miljoner dollar i falska sedlar, arresterat 72 misstänkta och fryst cirka 100 bankkonton kopplat till Black Axe. Ett annat av måltavlorna var ett nigerianskt nätverk som ägnade sig åt pengatvätt från offer för finansiella bedrägerier online över hela Europa. Den portugisiska kriminalpolisen kunde genom denna operation avveckla nätverket helt. Interpol: ”Alarmerande” ”Mängden finansiella bedrägerier som härrör från Västafrika är alarmerande och ökar. Resultatet av denna operation understryker det kritiska behovet av internationellt brottsbekämpande samarbete för att bekämpa dessa omfattande kriminella nätverk”, säger Isaac Oginni, chef för Interpols centrum för finansiell brottslighet och anti-korruption (IFCACC) i ett uttalande. Interpol lyfter att följande länder samarbetade i operationen: Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Elfenbenskusten, Frankrike, Tyskland, Indonesien, Irland, Italien, Japan, Malaysia, Nederländerna, Nigeria , Portugal, Sydafrika, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA.

Sexuella övergrepp, våld från besättningen och en båt som sänktes med avsikt. Så lyder vittnesmålen från en grupp rohingyer som i mars räddades utanför Indonesiens kust. – De torterade oss. De behandlade oss som djur, säger en tolvårig flicka.

Det amerikanska it-konglomeratet Microsoft investerar 1,7 miljarder dollar, motsvarande närmare 19 miljarder kronor, i Indonesien, där det ska upprättas infrastruktur för artificiell intelligens, framgår av ett pressmeddelande.

När den kinesiska turisten Huang Lihong, 31, besökte vulkanen Ijen i Indonesien ville hon och maken ta bilder, skriver Hongxing News. Men trots guidens varningar gick hon för nära kraterns kant och snubblade. Hon föll 75 meter rakt ner i vulkanen och dog.

Européernas förtjusning i grodlår riskerar skada arter. Det skriver över 550 veterinärer, forskare och naturvårdare i ett brev till Frankrikes president Emmanuel Macron, rapporterar Sky News. Det forskarna varnar för är överexploatering av grodor. EU importerar mer än 4 000 ton frysta grodlår varje år, vilket motsvarar mellan 80 och 200 miljoner groddjur. Många kommer från Indonesien, Vietnam, Turkiet och Albanien, där grodpopulationer redan minskar. ”Frankrike har särskilt ansvar” Grodpopulationerna i Europa är skyddade enligt EU-lagstiftningen, vilket gör att man importerar från andra länder, även om det hotar grodbestånden där, menar forskarna. Miljöaktivisten Robin des Bois skriver i brevet att 3 000 ton grodor importeras till Frankrike varje år. Nu är det upp till landets president att agera, menar man. ”Vi ser att Frankrike har ett särskilt ansvar att ta ledningen i den här frågan”, skriver forskarna i brevet till Macron.