Miljöpartiet borde säga ja till euron

I Lund vill man ta efter Stockholms exempel, där man vid årsskiftet inför den hårdaste miljözonen i ett område i staden. Till exempel ska miljözon 3 gälla vid Lunds centralstation – Trots att Sverige är bland de länderna i EU som har lägst halter av luftföroreningar är det cirka 7000 som dör varje år av luftföroreningar. När Lund gjorde mätningar på våra skolgårdar har vi sett att partikelhalten är högre än EU:s nya luftdirektiv och WHO:s gränsvärden. Där måste vi göra något och det måste göras nu, säger Shahad Lund (MP), gruppledare för Miljöpartiet i Malmö. KD inte bakom förslaget Kristdemokraterna å andra sidan är emot ett eventuellt bilfritt centrum. – Jag tycker att man ska försöka kombinera goda möjligheter till kollektivtrafik och biltrafik i innerstan. Men man kan inte utesluta att en hel del behöver ta sig in med bil. På sikt är det såklart jättebra om tekniken med elbilar utvecklas, man får ner priserna och kan köra längre men vi är inte där i dag, säger Gunnar Brådvik (KD), ersättare kommunstyrelsen Lund.

Det s-ledda styret i Lund satsar med stöd av Vänsterpartiet på villor och väljer att stryka sitt mål om att det ska finnas fler hyresrätter i kommunen, skriver Axel Hallberg och Shahad Lund, företrädare för Miljöpartiet i Lund.

Miljöpartiet går bättre än på länge. Kanske för att språkrören äntligen ser ut som riktiga miljöpartister. Expressens podd Politikrummet handlar den här veckan om ”sossen” Amanda Lind – och strategin för att ena det rödgröna lägret.

På klimatmötet COP29 går Sverige in med 200 miljoner kronor i en ny fond. – Man ska kunna använda pengarna för att återuppbygga byggnader som förstörts, säger handelsminister Benjamin Dousa (M). Miljöpartiet tycker att Sverige borde ge det tredubbla.

Det finns ett citat som ofta tillskrivs Vladimir Lenin: "Det finns årtionden då ingenting händer, och det finns veckor då årtionden händer." Lite så är känslan just nu. Knappt hade Europa nåtts av nyheten om Donald Trumps valseger i USA innan den tyska pressen började spekulera om att regeringen i Berlin stod inför en djup kris. Det har bubblat i månader. Med sjunkande opinionssiffror har de tre regeringspartierna börjat positionera sig inför nästa hösts val. Problemet är att Socialdemokraterna, det tyska Miljöpartiet och det liberala FDP vill helt olika saker, som står i direkt motsats till varandra. Liberalernas Lindner begärde mer och mer: skattesänkningar, lättnader i klimatregler och minskad byråkrati. Till sist krävde han att Scholz skulle utlysa ett tidigt nyval. Det verkar som om Lindner inte riktigt vågade lämna regeringen själv, utan istället krävde mer och blev alltmer problematisk för att till slut bli sparkad. Till sist fick Scholz nog. Scholz höll inte tillbaka i sin kritik mot Lindner: "Alldeles för ofta har Lindner brutit mitt förtroende. Så kan man inte regera," sa han på presskonferensen. En osäker framtid Nu kommer Scholz att fortsätta att regera med De gröna i en minoritetsregering fram till januari. Den 15 januari kommer Scholz att tillåta en förtroendeomröstning. Fram tills dess hoppas Scholz att han får med sig stöd från Kristdemokraterna, som sitter i opposition. Lyckas han inte med det – vilket inte är så troligt – så blir det nyval, troligen två månader senare, alltså i mitten av mars. Europa står därför inför en framtid där Trump tar över i USA, Macron är politiskt försvagad, och Scholz kanske kommer vara upptagen med ett val. Årtionden kan definitivt hända på veckor – eller åtminstone månader.

Försämringen av psykiatrin har skett under Miljöpartiets ledning i Region Stockholm. Det är dags att sluta skylla ifrån sig och ta ansvar för vården av barn och unga med psykisk ohälsa, skriver liberala politiker i en slutreplik.

Regeringen har gjort en samlad bedömning att ett större område i Östersjön, från Åland i norr till Öresund i söder inte är lämpligt för vindkraftsparker, det meddelade man under en pressträff på måndagen. Energi- och näringsminister Ebba Busch deltog tillsammans med försvarsminister Pål Jonsson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på pressträffen. Hon förstår att beskedet är ett hård slag för vindkraftsbolagen, men att det är ett välbehövligt beslut. – Vi städar upp i ett otroligt rörigt system. Vindkraftsbolagen har inte vetat var det är värt att lägga tid på ett projekt, säger Ebba Busch. Sveriges försvarsförmåga överordnad Nyligen kom Försvarsmakten med en analys, som innebär att vindkraften kommer att störa möjligheten att försvara Sverige. – Den gemensamma nämnaren är naturligtvis att alla ligger i Östersjön. Regeringen gör bedömningen att detta skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar att bygga just de aktuella projekten i Östersjöområdet, säger försvarsminister Pål Jonsson. – Vi skulle få en begränsad förmåga att identifiera inkommande ballistiska robotar och även kryssningsrobotar. I det här allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget måste vi också beakta de försvarsintressen som finns, kopplade till den här frågan, säger försvarsministern och hänvisar till att närheten till det hårt militariserade ryska Kaliningrad haft en roll i beslutet. ”Går inte att kompensera” Försvaret pekade på att vindsnurrorna riskerar att skymma sikten för Försvarsmaktens övervakningssystem. Ett stort problem är att vindkraftverken påverkar sensorer. En vanlig lösning är att placera ut radar- eller sonarsystem i vindparkerna, som kompensation för störningarna. Det görs till exempel i Polen. Men det är ingen lösning för Sverige, menar försvarsministern. – Skulle man använda radar i havsbaserad vindkraft så blir det också ett mål och behöver försvaras.  Pål Jonsson betonar att Sverige som allierade besitter ett speciellt ansvar för östersjöområdet, något regeringen återkommande kommunicerat. – Både vår militära förmåga uppe i norr, vår subarktiska förmåga, och östersjöområdet, är speciellt efterfrågat från oss som NATO-allierad. Därför är det viktigt för oss att ha en stark förmåga både när det kommer till radarspaning och signalspaning.  Miljöpartiet kritiska Linus Lakso är energipolitisk talesperson i Miljöpartiet. Han är kritisk till regeringens avslag, som han anser går ut över klimatomställningen och elektrifieringen. – Vi behöver en massa förnybar energi för att klara klimatomställningen, men nu säger man nej till motsvarande hela Sveriges el-konsumtion i ett svep, säger Linus Lakso och menar att regeringen inte utrett alla tänkbara alternativ eller varit lösningsorienterade nog. – Det finns även utifrån säkerhetspolitiska skäl en stor anledningen att öka vår självförsörjning och produktion av förnybar energi, säger han och hänvisar till att Europas beroende av rysk fossil energi också innebär en säkerhetsrisk.

Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet med sittande premiärministern Ingrida Simonyte fick 28 platser, rapporterar public service-kanalen LRT. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen som leds av förre premiärministern Saulius Skvernelis. De väntas hålla Natolandets stora försvarsbudget på 3,2 procent av bnp intakt. Fredsavtal farligt Redan innan rösterna var räknade slog landets före detta president Dalia Grybauskaitė fast att det efter valet rent utrikespolitiskt inte kommer bli någon stor skillnad – och att stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland förblir Litauens största prioritet. I en intervju med Euronews varnar Grybauskaitė för att förhandla fram ett fredsavtal i Ukraina, som tillåter Ryssland att behålla ockuperade områden, vilket president Vladimir Putin önskar. – Om vi ​​i väst och Nato tillåter Ukraina att ge efter och göra den här typen av kompromisser kommer det att innebära att väst har misslyckats med att stå upp mot terroriststaten vid våra gränser, säger hon. – Detta skulle också innebära att Ryssland får tid att förbereda sig för sin nästa omgång av aggression mot sina grannar Och det skulle inte nödvändigtvis vara de baltiska staterna – det kan också vara Moldavien, eller till och med Georgien, fortsätter expresidenten. ”Finns ingen återvändo för honom” Grybauskaitė menar att den ryske presidenten kommer att fortsätta att utgöra ett hot mot hela Europa så länge han sitter kvar vid makten. – Putins Ryssland i dag är en farlig granne. Det är inte bara Ryssland, det är Putins Ryssland, säger hon. – Främst för att Putin har startat ett öppet krig mot sina grannar och det finns ingen återvändo för honom. Fram till hans slut vid makten kommer han att förbli i ett krigsliknande sinnestillstånd, vilket gör honom till ett ständigt hot mot Europeiska unionen och dess grannar. Litauen har, precis som sina baltiska grannar, den senaste tiden rustat upp sina gränser i en historisk försvarssatsning.

Utsläppen ökar i Sverige, enligt ny statistik. Nu kräver Miljöpartiet att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ändrar politiken – eller avgår. Hennes svar: Ökningen ligger i linje med prognoserna.

Under torsdagen har medier rapporterat om att svenska utsläpp ökar – och nu vill Miljöpartiet ha besked om klimat­ministern tänker avgå. Men det är alldeles för tidigt att slå fast hur utvecklingen blir, och vilken effekt som den sänkta reduktionsplikten får.