Museonjohtaja Susanna Pettersson: Kulttuuriperintöä täytyy pystyä puolustamaan kriisitilanteissa

I flera år utsatte en man i 30-årsåldern nio små flickor för sexuella övergrepp på förskolor han jobbat på i Ljusdals kommun. Under fredagen kunde TV4 Nyheterna avslöja att ett tips om den utpekade pedofilens ip-adress kom in till polisens Nationella operativa avdelning, Noa, redan 2022. Men det tog ett år innan det nådde polisregion Mitt som skulle utreda det hela. Det här blev avgörande för att man inte lyckades koppla de misstänkta brotten till gärningsmannen. – Det gör att ip-adressen blir inaktuell och inte lagras tillräckligt länge för att man med all säkerhet ska kunna härleda det till en person och på så vis jobba sig fram till en skäligen misstänkt, säger polisens presstalesperson Roland Komaromi. Hårda kritiken mot polisen Nu rasar den ideella organisationen Ecpat som arbetar mot sexuell exploatering av barn. – Så ska det absolut inte få gå till. Att ett tips kommer 2022 och sen inte dyker upp hos rätt polisregion förrän 2023, det är förstås helt oacceptabelt och ett svek mot barnen, säger barnrättsjuristen Susanna Pettersson. Hon menar att tiden är avgörande gällande dessa brott och är kritisk mot polismyndighetens agerande. – Det måste prioriteras att utreda den här formen av allvarlig brottslighet. Det här måste sluta nu och prioriteras högre. Det är också ett politiskt ansvar att se till att det kommer riktade resurser till polisen för att bekämpa internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Vi vet att bakom varje bild så finns det ett barn. Det finns också en större risk att förövare som delar och letar efter övergreppsmaterial utsätter barn för övergrepp, säger hon. Polisens svar Liv Almskog, gruppchef för nationellt it-brottscentrum, svarar på kritiken och menar att under åren 2022 och 2023 så omhändertog polisen inte dessa ärenden på ett lika effektivt sätt som de gör nu. – Det är jättelätt att se i backspegeln att det här är ett ärende som är ett prioriterat ärende. Man ska komma ihåg att det kommer in ett otroligt stort informationsflöde. Varje sån information måste bedömas och bearbetas. Det är lite ibland som att leta efter en nål i en höstack. Vi gör allt vi kan för att prioritera rätt. Det är beklagligt att det här ärendet inte kom snabbare till kännedom för regionen, säger hon. Hon menar att det stora informationsflödet är ett problem men att de i dag jobbar mer effektivt. – Det är beklagligt att det har hänt och det är klart att det i förlängningen är ett svek mot barnen. Svensk polis och vi som jobbar med det gör allt vi kan för att hitta rätt ärenden och för att barn inte ska utsättas för övergrepp, säger Liv Almskog.

Kampen pågick i över ett års tid. När Susanne Pettersson-Graff sökte stöd för att ta ett nytt kliv i arbetslivet anade hon inte vilken utdragen mardröm som väntade. – Det är så dåligt skött. Det finns ingen som helst hänsyn.

Den nye chefen för Nationalmuseum presenterades vid en pressträff på torsdagseftermiddagen. Den 53-årige Patrick Amsellem har ett förflutet som kurator på Rooseum i Malmö och på Brooklyn Museum i New York. Sedan 2011 har han varit chef, först på Skissernas museum i Lund och sedan 2020 på Statens konstråd. Efter årsskiftet börjar han som ny chef på Nationalmuseum efter Susanna Pettersson som valde att sluta i förtid. Patrick Amsellem tar över chefskapet för ett museum som inte längre har ekonomi att visa paradverket "Batavernas trohetsed" av Rembrandt. Under mer än 150 år har målningen hängt på Nationalmuseum vars ledning menar att museet inte har råd att betala den årshyra på 400 000 kronor som ägaren Konstakademien införde 2018. Samma år nyöppnade Nationalmuseum efter fem års renovering. Publiken strömmade till men museet har ändå dålig ekonomi bland annat på grund av höjda lokalkostnader. I somras skrev den tidigare chefen Susanna Petterson att museet, trots besparingar, framflyttade utställningar och två stängda dagar i veckan, har "ett strukturellt underskott på 40 miljoner kronor". I budgeten för 2024 får museet höjt anslag på 10 miljoner kronor, vilket den tillförordnade chefen Per Hedström beskrev som en kompensation för höjda kostnader. Hur stort årets underskott blir var då oklart. — Vi har ett prognostiserat underskott – det är inte akut på det sättet att det måste lösas i nästa års budget, men på lite längre sikt måste det lösas, annars hamnar vi en akut situation, sade han då.

När tvångsvården av de tre barnen hävdes i somras sa de ansvariga i kommunen att de var säkra på att det var rätt att lämna tillbaka barnen. Det hade framkommit allvarliga brister i socialtjänstens arbete kring barnen. Men pappan som fick tillbaka sina barn har varit misstänkt för barnpornografibrott i flera år. Samma dag som Dagens Nyheter avslöjade att utredningen pågick skickade ordförande i socialutskottet Peter Lundberg ett mejl till socialchef Robert Cortinovis. ”Utan att peka ut någon så har ni från socialtjänsten sagt att alla polisutredningar är nedlagda gällande de tidigare LVU-placerade barnen... Det är inte okej att missa den här typen av underlag till beslut.”, skrev Peter Lundberg (KD), som senare lämnat sitt uppdrag som ordförande i socialutskottet. ”Jag har samma känsla som dig. De uppgifter vi fått är att inga pågående utredningar finns.”, svarade Robert Cortinovis. ”Har gått för fort” Kalla faktas granskning visar dock att informationen om pappans misstänkta barnpornografibrott har funnits i flera interna dokument under flera år. Kalla fakta har tagit del av innehåll i utredningar kring barnen. Våren 2020 kom orosanmälan från polisen in till kommunen. I den framgår att pappan är misstänkt för att ha spridit dokumenterat övergreppsmaterial. Socialtjänsten skriver då att polisen uppgav följande: ”Handlar om en bild som är spriden. Inget akut kring barnen i hemmet, enl polisens bedömning”. Barnen omhändertogs inte då. Det dröjde ungefär ett halvår, då barnen vittnade om våld. Uppgiften om pappans misstänkta barnpornografibrott finns i flera av kommunens utredningar genom åren. Även i den senaste utredningen som är mindre än ett år gammal. ”2020-03-25 Inleds utredning utifrån inkommen oro gällande att fadern är misstänkt för användning och spridning av barnpornografi.”, står det där. – Det är olyckligt. Det jag känner är att beslutet har gått för fort (att häva omhändertagandet av barnen). Vi borde ha gjort en mer omfattande utredning där barnperspektivet också beaktades, säger Robert Cortinovis, socialchef i Älvsbyns kommun. Kontrollerades aldrig av kommunen Uppgiften om att alla polisutredningar mot pappan lagts ner har kommit från socialkontoret. Den tidigare chefen för individ- och familjeomsorgen, Harriet Rickman, har tidigare uppgett för Kalla fakta att de har kontrollerat pappans misstankeregister, men att det inte fanns något registrerat. Polisen uppger för Kalla fakta att de inte kan hitta att kommunen har kommit in med en begäran om utdrag från misstankeregistret. Åklagaren, som leder utredningen mot pappan, uppger att han har dubbelkollat att misstanken funnits registrerad i misstankeregistret. Harriet Rickman har sedan ändrat sig. ”Jag missuppfattade. Vi fick aldrig några utdrag”, skriver Harriet Rickman i ett mejl. Ungefär sex veckor efter att barnen lämnades tillbaka häktades pappan för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt barnpornografibrott och grovt sexuellt övergrepp mot barn. – Att inte kolla upp sådana här uppgifter innan man lämnar tillbaka barnen är ett svek mot barnen, säger Susanna Pettersson, barnrättsjurist på Ecpat Sverige.

Endast ett höjt statsanslag på 40 miljoner kronor kan rädda nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm. Det skriver museets tidigare överintendent Susanna Pettersson i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Pettersson menar att Nationalmuseum har "ett strukturellt underskott" i budgeten eftersom de statliga anslagen inte räcker för att finansiera de fasta kostnaderna.

Nationalmuseum i Stockholm ”hotas av fenomenalt höga fastighetskostnader” som kan tvinga museet att stänga eller flytta från sina nuvarande lokaler på Blasieholmen. Det skriver museets tidigare överintendent Susanna Pettersson i en debattartikel på SvD:s kultursida. Pettersson skriver att situationen bara kan lösas om statsanslaget höjs med 40 miljoner kronor och att ansvaret för detta vilar på regeringen. ”Det är dags att bli av med det strukturella underskottet och skapa rimliga förutsättningar för Nationalmuseum, så att museet kan hålla dörrarna öppna och fortsätta att vara en inspirerande plats för alla.” Susanna Pettersson, överintendent för Nationalmuseum 2018–2023, i dag vd för Finska kulturfonden

Nationalmuseum har så höga fastighets­kostnader att man kan tvingas stänga eller flytta från sitt nyrenoverade hus. Situationen är unik i Norden, skriver museets förra chef Susanna Pettersson – bara Sverige har en finansiering som inte ens täcker fasta kostnader.

Ett 70-tal företagsledare och samhällsaktörer vill se skärpta åtgärder i strävan om att nå klimatmålen, skriver de på DN Debatt. I en artikel lyfter de särskilt fram fem saker som regeringen måste lyckas med för att det svenska klimatarbetet ska bli lyckosamt: Att inte vika från de uppsatta målen, att skärpa åtgärderna, att söka bred förankring och långsiktighet, att våga gå först och att konkretisera vad som ska göras i en faktiskt plan är råden. ”Vi är övertygade om att det finns en gemensam, uppriktig och stark bestämdhet att klimatmålen ska nås. Till detta bidrar vi gärna”, skriver debattörerna. Jessica Alenius, vd, Drivkraft Sverige Björn Aronsson, verksamhetsledare, Vätgas Sverige Göran Arrius, ordförande, Saco Martin Backman, vd, Foxway Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi David Barmé, COO, Drumster AB Elin Bergman, COO och viceordförande, Cradlenet Mattias Bergman, vd, Mobility Sweden Richard Berkling, vd, Powercell Group Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät KTH och föreståndare för KTHs Energiplattform Karin Brynell, vd, Svensk Dagligvaruhandel Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter Marlene Burwick, director of public affairs, St1 Sverige AB Jennie Cato, head of public affairs and partnerships, Scania Emilia Cederberg, forskare, Handelshögskolan i Stockholm Tony Clark, vd, Avfall Sverige Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet Evelina Fahlesson, ordförande, Klimatkommunerna Anders Forslund, vd, Heart Aerospace Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkeriföretag Susanna Gideonsson, ordförande, LO Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet Christian Gustafsson, vd, Ilmatar Solar AB Per-Anders Gustafsson, vd, Göteborg Energi Alexandra Hagen, vd, White Andreas Hatzigeorgiou, vd, Stockholms Handelskammare Anna Hed, kommunstyrelsens ordförande, Mora kommun Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart Fredrik Johansson, key account manager, Eways Eva Kimborn Heivert, vd, Circle K Johanna Kull, hållbarhetsansvarig, Avanza Emil Källström, vd, Sekab Johanna Lakso, vd, Power Circle Henrik Landelius, affärsområdeschef, NCC Building Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF Johan Lindehag, vd, Ellevio Daniel Lindén, medgrundare och produktchef, Tibber Lars Lindén, koncernchef, Ragn-Sells Martin Linder, förbundsordförande, Unionen Patrik Lundström, vd, Renewcell Karolina Lysslö Gylfe, generalsekreterare, Replanet Catherine Löfquist, hållbarhetschef, Bring Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige Erik Martinson, vd, Svea Solar Ulrika Matsgård, vd, Bra flyg Gustav Melin, vd, Svebio Jacob Nilsson, CEO, Axjo Group AB Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall Joachim Nordin, koncernchef, Skellefteå Kraft Per Olofsson, ordförande, Svensk Vindkraft Helén Ottosson Lovén, generalsekreterare, Svenska Kyrkan Thomas Parker, grundare, Wa3rm AB Lisa Pelling, chef för Arena Idé Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal Ingmar Rentzhog, grundare och vd, We don’t have time Maria Ros Hjelm, generalsekreterare/vd, Svenska Turistföreningen Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet Niclas Sahlgren, vd, Eways Ulrica Schenström, vd, Fores Anette Seger, vd, Ramboll Sverige Stefan Sjöstrand, vd, Skistar Johanna Skogestig, vd, Vasakronan Frances Sprei, docent inom hållbar mobilitet, Chalmers Therese Svanström, ordförande, TCO Johan Wadman, vd, Svensk Kollektivtrafik Simon Wakter, ordförande, Ekomodernisterna Markus Wråke, vd, Energiforsk Anders Östlund, vd, Öresundskraft AB

Den svenska välfärden är det ämne som dominerar på dagens ledarsidor. Expressens Susanna Birgersson skriver om svensk förlossningsvård. Just nu pågår det ett nationellt arbete med att precisera riktlinjerna gällande kejsarsnitt och Birgersson föreslår att riktlinjerna ska utgå från principen ”Hellre ett onödigt ärr på en mage än ett onödigt sår i själen.” Aftonbladets Stina Pettersson går in på de konservativa 90-talisterna. Enligt henne beror det på den underfinansierade välfärden. ”När regeringen väljer att snåla med välfärden blir förskolan i stället till ett nedskärningshelvete. De som har råd tvingas in i ett hemmafrulajv.” Medan Peter Wennblad på Svenska Dagbladet tycker att finansminister Elisabeth Svantesson (M) gör rätt i att inte utlova någon höjning av de statliga bidragen. En av anledningarna till det är att kommunsektorn har haft två rekordår bakom sig och många kommuner borde kunna balansera underskotten med pengarna från rekordåren. Omnis ledarsvep utgår från de största ledarsidorna i Sverige. Urvalet varierar dagligen.