Nya EBM-chefen: Straffen för ekobrott måste bli hårdare

EBM:s nye generaldirektör Rikard Jermsten hade inte ens hunnit tillträda innan han fick veta att myndighetens framtid är i fara. När han träffar Di har han pokeransiktet på och vill inte kommentera det väntade förslaget om en nedläggning.  ”Det blir intressant att följa den processen”, säger Rikard Jermsten.

Enligt myndigheten delade de två aktörerna upp kunder på marknaden för tempererade vägtransporter, det vill säga transport av gods som exempelvis behöver hållas kylt eller fruset.

Parterna tecknade 2011 ett samarbetsavtal där de kom överens om att inte konkurrera om – eller arbeta med – varandras kunder i norra Sverige. Avtalet löpte ut 2021.

"När företag begränsar konkurrensen genom att dela upp kunderna mellan sig begår de en allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna som kan ge höga sanktionsavgifter. Otillåtna samarbeten sätter konkurrensen ur spel och riskerar att leda till högre priser för kunderna", säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i pressmeddelandet.

Norrmejerier tvingas nu betala sju miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. Frigoscandia slipper däremot betala avgiften eftersom bolaget självt anmälde överträdelsen till Konkurrensverket.

"Eftergiftsprogrammet är en viktig del av tillsynsverksamheten. Och för det företag som är först med att informera Konkurrensverket om ett otillåtet samarbete kan det innebära att det helt eller delvis slipper att betala konkurrensskadeavgift", säger Rikard Jermsten i pressmeddelandet.

Det senaste årets inflation har slagit hårt mot privatpersoners plånböcker. Höga omkostnader, högre boendekostnader och högre matpriser har satt tuffa spår i den svenska ekonomin. 

Nu går Konkurrensverkets vd, Rikard Jermsten, ut och kritiserar de svenska matbutikerna då de kan ha höjt priserna ”omotiverat” mycket. Enligt myndigheten, som fått i uppdrag av Regeringen att analysera just detta, så ser man vissa indikationer som väcker varningsflaggor. 

– Redan nu ser vi indikationer som tyder på risk för bristande konkurrens, säger han till TV4.

Här hamnar pengarna I analysen granskar Konkurrensverket livsmedelsbranschen då det finns en oro kring att kostnaderna på livsmedel höjts mer än nödvändigt och på ett sätt som anses omotiverat. Man tittar på flera produkter, bland annat ägg. 

– Vi har sett en prisökning på 30 procent på ägg det senaste året. Ägg är en viktig insatsvara, inte bara för konsumenter utan för de som producerar olika livsmedel, så det är en orsak till att vi valde att titta på ägg, säger Leif Nordqvist, projektledare på Konkurrensverket. 

Och enligt analysen myndigheten just nu bedriver så är det inte några höjda transportkostnader eller dyrare produktionskostnader som ligger till grund för prisökningen på ägg. Istället hamnar pengarna i butiksägarnas fickor. 

– Pengarna har då hamnat i dagligvaruhandeln, alltså priserna på ägg har stigit mer än vad dagligvaruhandelns inköpskostnader för ägg har gjort, säger han. 

Men ännu är inte analysen färdig utan istället kommer resultat att presenteras löpande under året.

Matbutiker i Sverige kan ha passat på att höja sina priser “omotiverat“ mycket i tider av pandemi och hög inflation. Det visar flera parallella analyser genomförda av Konkurrensverket – på uppdrag av regeringen. – Redan nu ser vi indikationer som tyder på risk för bristande konkurrens, säger Rikard Jermsten, generaldirektör, Konkurrensverket.

På uppdrag av regeringen genomför Konkurrensverket just nu en genomlysning av matvarumarknaden. Anledningen är regeringen oro för att matbutikerna höjt sina priset på ett omotiverat vis, och därmed eldat på inflationen. I ett flertal parallella analyser har verket via sina räknemodeller, i ett tidigt skede, kunna konstatera att risken är stort att branschens svaga konkurrens lett till “omotiverade prishöjningar“. – Vi kommer också fortsätta följa pengarna i utvalda produktgrupper för att om möjligt identifiera omotiverade prishöjningar, säger Rikard Jermsten. Svårmotiverade ägg avslöjade giriga handlare Enligt verkets tidiga beräkningar sticker vissa varor ut som tydliga exempel där motiv till prishöjning är svår att hitta. En av produkterna är ägg. – Vi har sett en prisökning på 30 procent på ägg det senare året. Ägg är en viktig insatsvara, inte bara för konsumenter utan för de som producerar olika livsmedel, så det är en orsak till att vi valde att titta på ägg, säger Leif Nordqvist, projektledare vid Konkurrensverket. De höjda äggpriserna beror enligt analyserna inte på höjda transportpriser, utan pengarna hamnar i butiksägarnas fickor, enligt verket. – Pengarna har då hamnat i dagligvaruhandeln, alltså priserna på ägg har stigit mer än vad dagligvaruhandeln inköpskostnader för ägg har gjort, säger han. Flera rapporter att vänta Ett cyniskt fenomen som enligt Nordqvist kallas för “äggflation“ – när konsumenternas plånböcker sinar väljer de bort kött för det billigare proteinet ägg. Då har butikerna helt enkelt höjt priset. – Det kan beror på äggflation, vilket jag tycker är intressant. Då många hushåll drabbas av högre matpriser så agerar konsumenterna rationellt. Till exempel genom att man köper mindre rött kött, men mer ägg. Så konsumenterna har köpt mer ägg, trots de ökande priserna, säger han. Konkurrensverkets arbete för att belysa om det finns konkurrensproblem inom livsmedelsbranschen genomförs i vissa delar i samarbete med Konjunkturinstitutet. Resultaten av den pågående undersökningen kommer att presenteras löpande under året.

Det finns risk för bristande konkurrens i livsmedelsbranschen, enligt Konkurrensverket. Man har sett ”indikationer” på omotiverade prisökningar redan i det tidiga skedet av myndighetens genomlysning av branschen. Dessutom är det svårt för nya spelare att komma in på marknaden, rapporterar TT. Ägg är en av produkterna som höjts omotiverat mycket. ”Vi kommer också att fortsätta följa pengarna i utvalda produktgrupper”, säger myndighetens generaldirektör Rikard Jermsten i en kommentar.

Det går inte att utesluta att en del av de höga matpriserna beror på dålig konkurrens, enligt Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten. Samtidigt efterlyser han större befogenheter för myndigheten.

Det går inte att utesluta att en del av de höga matpriserna beror på dålig konkurrens, enligt Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten. Samtidigt efterlyser han större befogenheter för myndigheten.

Det går inte att utesluta att en del av de höga matpriserna beror på dålig konkurrens, enligt Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten. Samtidigt efterlyser han större befogenheter för myndigheten.

Konkurrensverket inleder ny granskning och kommer larma om det finns aktörer som höjer matpriserna omotiverat mycket. Samtidigt efterlyser generaldirektör Rikard Jermsten skarpare verktyg för att komma till bukt med problemen.