Olga Ravn skriver finurligt häxig true crime

När Sigge Stengård var två och ett halvt år fick han diagnosen duchennes muskeldystrofi. – För oss var beskedet en dödsdom, säger pappa Martin Stengård. Han fortsätter berätta att de som föräldrar lämnades ensamma med beskedet – när de skulle behövt både kunskap och gemenskap. Överläkare Thomas Sejersen är en av Sveriges främsta experter på sjukdomen. Han håller med: – Kunskapen runt sjukdomen är bristfällig i Sverige. Progressiva sjukdomen bryter ner musklerna Duchennes muskeldystrofi är en sällsynt, progressiv sjukdom som idag saknar botemedel. Sjukdomen leder till att alla muskelfibrer i kroppen bryts ner och att patienter som drabbas förlorar gång-och rörelseförmåga. Varje år får omkring tio pojkar i Sverige diagnosen. – En av 4000 pojkar föds med sjukdomen. Föräldrarna börjar märka det i två-tre-årsåldern, säger överläkare Thomas Sejersen. Och det var likadant i Sigges fall, där hans föräldrar dessutom tydligt kunde se skillnader mellan Sigge och hans tvillingsyster. Allra jobbigast var det för Sigge i tioårsåldern: – Jag var annorlunda jämfört med alla andra barn, berättar han. Han började fråga om sjukdomen och fick reda på vad det innebar; att musklerna bryts ner, att han kommer bli allt svagare och rörelseförmågan begränsas. E-sporten blev räddningen Men så, för fem år sedan, kom räddningen – e-sport. Pappa Martin såg Sigges stora intresse för datorer och föreslog e-sport. Där var Sigge inte begränsad och träffade dessutom kompisar med samma sjukdom. – E-sporten betyder allt, konstaterar Sigge. Sedan dess har Sigge tillsammans med fyra andra killar i liknande situation startat Sveriges första para-e-sportlag. Ny forskning ger hopp I dag är Sigge 17 år och ny forskning har väckt hopp om behandlingar som skulle kunna förändra livet för barn och unga med sjukdomen. Professor Thomas Sejersen, en av Sveriges främsta experter på sjukdomen och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, förklarar de senaste forskningsframstegen: – Det har hänt mycket med grundbehandlingen de senaste 30-40 åren och forskningen går framåt. Vi har ingen bot inom de närmsta åren, men kan definitivt bromsa upp förloppet. I nuläget finns fyra olika spår inom forskningen, bland annat inflammationshämmande medicin, som tros kunna ge någon typ av behandling inom en snar framtid i Sverige. Tills vidare fortsätter Sigge att vara ostoppbar i en värld – e-sporten.

Astrid Lindgrens klassiker klär sig i nya dräkter och poppar upp en efter en. Näst på tur är del två av ”Ronja Rövardotter” på Netflix, med natursköna miljöer och ett fascinerande skägg signat Sverrir Gudnason. Och så kommer en remake av ”Saltkråkan” som utspelar sig i nutid. Men håller nyinspelningarna samma charm som originalen? Expressens tv-kritiker Mattias Bergqvist gästar ”Läget” för att prata om Astrid Lindgrens comeback.  Hör mer i ”Läget”, Expressens dagliga nyhetspodd, i spelaren! Eller: Lyssna direkt på Spotify! Lyssna direkt på Podcaster!

Göteborgs konstmuseum visar drygt 400 originalillustrationer av Ilon Wikland, mest känd för samarbetet med Astrid Lindgren. Men den omfattande, djupt fascinerande utställningen manifesterar hur mycket mer hon har gjort, skriver Lotta Olsson.

Astrid Lindgren bar på en stor sorg efter att hon tvingats lämna bort sonen Lars, men tillsist kom vändpunkten. Artikeln Astrid Lindgren behövde lämna ifrån sig sonen är skriven och publicerad av Nöjeslivet.

”Världens barn”-galan går av stapeln och Mark Levengood är återigen mannen som guidar tv-tittarna genom den. För Expressen berättar programledaren om hur det är att vara galornas sista boss, sin ölkväll med Astrid Lindgren, om hur livet som frånskild är och vad som eventuellt väntar runt hörnet. – Att fylla 60 är lite brutalt, säger profilen.

Herr Liljonkvast är en flygande föregångare till Karlsson på taket – och i ”I skymningslandet” tar han med sig Göran på äventyr i ett annat Stockholm. På Tittut blir sagan magisk dockteater, skriver Jacob Lundström.

En regeringsutredning föreslår att Sveriges krav på att mjölkkor ska ha rätt att beta fritt utomhus tas bort. Mjölkbönderna hoppas att det kommer leda till bättre lönsamhet men djurrättsorganisationerna är upprörda.

Om det hade funnits känslighetsläsare på Astrid Lindgrens tid – då hade Pippis pappa varit ”Söderhavskung” från start. N-ordet hade inte använts. Numera är det självklart att texter granskas. – Jag ser till att texter är fria från stötande innehåll, säger känslighetsläsaren Andréa Reuter.

Johan Svedjedal har skrivit en intressant och faktaspäckad bok men lyckas inte förklara varför Saltkråkan-världen blev så populär. Snart kommer en ny version av serien – hur ska den hantera att kapitalet numera har kontroll över skärgården?