Paris 2024 invigt – duo tände elden

Joe Biden, Emmanuel Macron och Ursula von der Leyen hör till dem som inte tänker dyka upp på FN:s klimatmöte COP29 som startar på måndag. ”Ett slöseri med tid”, tycker Papua Nya Guineas utrikesminister.

Temat för årets klimatmöte är pengar. Världens länder ska under de två veckor som mötet i Baku i Azerbajdzjan pågår bland annat försöka enas om ett nytt mål för hur mycket pengar givarländerna ska lägga per år på klimatarbete. Men nu duggar beskeden om tunga världsledare som dissar mötet tätt. USA:s president Joe Biden och Kanadas premiärminister Justin Trudeau tänker inte dyka upp, rapporterar bland annat Euronews. Ulf Kristersson har tidigare meddelat att han inte kommer att åka, och inte heller EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer att vara på plats. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kommer inte och Frankrikes president Emmanuel Macron avstår också med hänvisning till att mötet hålls i Azerbajdzjan. Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva deltar inte heller, detta på grund av den huvudskada han drabbats av efter ett fall i förra veckan. Enligt Euronews saknas också ledare från bland annat Japan, Australien, Mexiko och Indien på deltagarlistan. COP29 pågår mellan den 11 och 22 november.

Under lördagen skulle Natos viktigaste ledare ha träffats i tyska Ramstein för att enas om nya hjälppaket till Ukraina. Men av det blev det ingenting. När Joe Biden för en gångs skull signalerade deltagande i ett av de regelbundna Ramstein-mötena till stöd för Ukraina så valde Europas toppolitiker snabbt att också boka in resan till den amerikanska basen i sydvästra Tyskland. Storbritanniens Keir Starmer, Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz ihop med Kanadas Justin Trudeau och många andra ville träffa Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för att diskutera hur Ryssland på bästa sätt kunde stoppas. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson skyndade sig att tacka ja och packade väskan. Alla stats- och regeringschefer av betydelse inom Nato ville medverka för att försöka påverka och få möjlighet att förstå hur Joe Biden planerade att sätta sin slutfinish på USA:s Ukrainastöd under de sista månaderna av mandatperioden. Det är mycket som måste hinnas iordningställas och pareras innan en eventuell Trump-era tar vid. Kris på hemmaplan Den mest brännande frågan... förstås om Zelenskyj skulle få grönt ljus att kunna använda de av USA donerade långdistansrobotarna mot ryska mål inne på ryskt territorium. I Moskva satt Putin och oroade sig. Skulle Kiev få nya vapensystem som kunde åsamka allvarliga förluster på den ryska sidan? Avgörande frågor för det ukrainska folket inför en tredje krigsvinter. Men plötsligt kom det ett oväder. Det största i mannaminne. Och allt blåste bort. Orkanen Miltons befarade framfart och det inrikespolitiskt känsliga läget i USA med en pågående valkampanj gjorde att Joe Biden i onsdags brådstörtat meddelade att han ställde in resan till Europa. Viktigare just nu än Ukraina var att finnas på plats under en pågående kris och demonstrera handlingskraft och empati i ett läge som annars kvickt hade utnyttjats av Donald Trump. (Republikanernas presidentkandidat hade tveklöst attackerat demokraternas ledarskap för bristande omsorg om de drabbade Florida-borna. Det fick inte ske.) Därför hellre svika Zelenskyj och de inkallade Nato-bröderna än att bli måltavla för Trumps pajkastning och öppna för en debatt om var Biden-administrationen har sina prioriteringar. Utan huvudpersonen ställdes mötet in Och vad skulle då de andra göra? Som satt där med sina Ramstein-biljetter i handen? Ja, ingen av ledarna fann någon mening i att genomföra mötet utan huvudpersonen från Washington. Hela sammankomsten ställdes in ”på obestämd tid”. Så viktigt var Ukraina. En orkan över Florida krossade inte bara hamnanläggningar och bostäder i Tampa utan även ett toppmöte som skulle bädda för utökat stöd till ett krigsutsatt land. Det säger en hel del om situationen i amerikansk politik just nu. Men också om läget för de europeiska ledarna som vinglar på ostadiga ben utan Washingtons assistans. Miltons orkanvindar, de så starka och dödliga, förvandlades till en oväntad medvind för Vladimir Putin. Men det blev också en storm som blottlade Europas utsatthet när världen står mitt i den farligaste epoken sedan andra världskriget.

Diplomater i USA höll under natten ett telefonmöte där medier informerades om att intensiv medling nu så när resulterat i enighet om eldupphör. Därför tror USA att man ska kunna komma överens så att vapnen kan tystna ”under de kommande timmarna” längs gränsen mellan Israel och Libanon, uppger Sky News. Uppmaningen till 21 dagars vapenvila kommer timmarna efter att Israels militär meddelat att man gör sig redo för en markinvasion. Några av länderna som skrivit under är EU, USA, Australien, Frankrike, Tyskland, Japan, Italien, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar. Skepsis i Beirut Lina Malers, frilansjournalist, är på plats i Beirut och beskriver att invånarna ser på kravet med en viss skepsis. – Alla här i Libanon hoppas att det ska få en påverkan, ingen jag har pratat med vill se ett krig, samtidigt är många otroligt skeptiska. Vi har sett försök tidigare som inte har gett resultat och vi har sett månader av krig i Gaza som fortsatt trots uppmaningar om vapenvila, säger hon i Nyhetsmorgon. Enligt Lina Malers förväntar sig många i landet i stället fortsatta attacker från Israel. – Man ser att människor är såklart oroliga för en markinvasion, det jämförs med situationen i Gaza där det kom varningar om att evakuera en del områden. ”Helvetet brakar lös” Frankrikes president talade om kravet på vapenvila under FN:s möte i New York. – Det får och kan inte bli ett krig i Libanon, sa Emmanuel Macron under onsdagen. Även FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanade till omedelbar vapenvila. – Helvetet håller på att braka lös i Libanon. Inget svar från parterna Det har inte kommit något direkt reaktion på uppropet från varken Israel eller Hizbollah. Israel sade tidigare under onsdagen att landet välkomnar diplomati vad gäller Libanon – men lovade samtidigt att de kommer att hålla fast vid sitt mål om att slå ner Hizbollah. Den totala dödssiffran i Libanon har nu ökat till nästan 600 sedan i måndags, enligt det libanesiska hälsodepartementet.

PARIS. Frankrike har fått en ny regering – och på pappret är det den mest högerprofilerade som landet haft sedan Nicolas Sarkozys dagar vid makten. I Sverige beskrivs president Emmanuel Macron ofta som en liberal mittenpolitiker. Det är en bild som kan behöva uppdateras efter hans nya allians med Republikanerna.

Det har gått ett halvår sedan Sverige blev fullvärdig medlem i Nato. Efter en lång och snårig process godkände Turkiet och Ungern till sist medlemskapet. Jonas Haggren är viceamiral och Sveriges militära representant i Nato. I Nyhetsmorgon berättar han hur de första sex månaderna varit samt vilka förändringar man kan se. – Den omedelbara förändringen för Sverige är att vi omfattas av artikel 5, säkerhetsgarantin som innebär att ett anfall på alliansen är ett anfall på alla och att Sverige får garanterad hjälp inom ramen för alliansen. Så det är den omedelbara effekten för landet, säger han. Ska skicka soldater till Lettland I början av nästa år ska Sverige skicka flera hundra soldater till Lettland i den första Natoinsatsen som allierad. Jonas Haggren menar att den långa och svåra processen in i alliansen har inneburit att Sverige kunnat förbereda sig väl. Och den svenska förmågan är efterlängtad. – Soldaterna kommer att få en oerhörd viktig uppgift att bidra till avskräckningen av Natos territorium, säger han. Som gemene man kommer man inte märka av någon större skillnad av att Sverige numera är fullvärdig medlem. – Vi kommer allteftersom det här rullar på och att vi integreras in i Natos planer se en större närvaro av utländska förband än vad vi har gjort tidigare, säger Jonas Haggren. Men Sverige kommer att vara en viktig logistisk hub i form av det civila så som vägar, hamnar och flygplatser. – Det handlar inte bara om att få ekonomi utan också att få produktion och infrastruktur att leverera, säger han. Kan Sverige bli måltavla? Finns det en inbyggd större risk att Sverige blir en måltavla för anfall? – Om man tittar på det läget som vi har så finns det så klart en risk att man vill bekämpa den här typen av mål som innebär logistik och ledning. Det blir en del av vår förmåga att kunna skydda detta. I februari fick ett uttalande av Frankrikes president Emmanuel Macron stor uppmärksamhet när han sa att ingenting är uteslutet när det gäller att skicka soldater till Ukraina. Jonas Haggren menar att uttalandet är politisk men håller med i sak. – Att ingenting är uteslutet när det gäller stödet till Ukraina kan jag hålla med om. Militärt måste vi titta på alla optioner, säger han. Hur stor är risken att svenska soldater inom tio år behöver strida för Nato? – Vi kan inte utesluta att det kan bli en konflikt med Ryssland eller komma ett krig i nära framtid. Med det sagt är Sverige säkrare som Natomedlem, det ger en avskräckningseffekt och vi har än så länge inte sett någon vilja från Ryssland att vilja utmana Nato. Det brinner på många fler platser på samma gång. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter vår tillväxt och att vi förbereder oss för det som inte kan uteslutas.

PARIS. Två månader tog det – men nu har Frankrike fått en ny premiärminister. Emmanuel Macron valde den förre EU-kommissionären och brexitförhandlaren Michel Barnier, som nu får den otacksamma uppgiften att bygga majoriteter i det franska parlamentet. Frågan är: Vad gör denne högerpolitiker om han blir beroende av Marine Le Pen?

Frankrikes president Emmanuel Macron nominerar EU- och brexit-veteranen Michel Barnier som ny fransk premiärminister. Beskedet kommer efter två månaders dödläge. Men vänstern dömer ut Barniers chanser att bli godkänd.

PARIS. Emmanuel Macron tänker inte ge det största blocket i den franska nationalförsamlingen, vänsteralliansen Nya folkfronten, en chans att bilda regering. Riskerna är för stora för landets ”institutionella stabilitet”, skriver han i ett uttalande. Reaktionerna är starka – och landet riskerar nu inte bara en djup politisk kris, utan också en ekonomisk sådan.

Explosionen orsakades av två bilar som sattes i brand utanför synagogan i i orten La Motte nära Montpellier. Händelsen utreds nu som ett terrordåd, uppger franska myndigheter. Yonathan Arfi, ordförande i det representativa rådet för judiska institutioner i Frankrike (CRIF), fördömde det han kallar ”ett försök att döda judar”. Stigande antisemitism i Frankrike ”Jag har informerats om att den nationella antiterroriståklagarmyndigheten har tagit över utredningen. Säkerhetsstyrkorna söker för närvarande efter den misstänkte”, skriver han på X. Frankrike har varit hårt drabbat av antisemitiska handlingar den senaste tiden. Enligt Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin skedde 887 aktioner under det första halvåret 2024 – tre gånger fler än under samma period förra året. Macron: ”En ständigt pågående strid” Darmanin har beordrat förstärkning för att skydda judiska byggnader efter morgonens händelse. ”Jag vill försäkra våra judiska medborgare och kommunen att ni har allt mitt stöd och på uppdrag av president Emmanuel Macron kan jag tala om att alla medel görs tillgängliga för att hitta förövaren”, skriver han. Även president Emmanuel Macron fördömer dådet. – Kampen mot antisemitismen är en ständigt pågående strid, säger han enligt Le Figaro.