Partiledaren från arbetarklassen – som blev riddare: "En belastning"

Israel slog till mot flera militära mål under nattens attacker mot Iran. Bland annat riktade man in sig på vapenfabriker och flera baser i och i närheten av huvudstaden Teheran. Attacken uppges vara ett svar på Irans attacker den 1 oktober. ”Får betala ett högt pris” Från Israel varnar man nu Iran för att en ytterligare attack kommer att få allvarliga konsekvenser. – Om regimen i Iran skulle göra misstaget att återigen inleda en eskalering av konflikten måste vi svara, säger Daniel Hagari, militär talesperson för den israeliska armén, i ett uttalande. – Vårt budskap är tydligt. Alla som hotar staten Israel och försöker dra in regionen i en ännu mer omfattande konflikt får betala ett högt pris. Både från USA och Storbritannien har tongångarna varit liknande. På ett toppmöte under dagen betonade den brittiske premiärministern Keir Starmer Israels rätt att försvara sig, samtidigt som han uttryckte en önskan om att de inblandade ska upphöra med sina angrepp. – Vi måste undvika att konflikten i regionen eskalerar och jag uppmanar alla till återhållsamhet, sa han. Flera länder fördömer Israels attacker Samtidigt har flera länder i Mellanöstern fördömt Israels attacker och från Iran är man fast besluten att svara. Tidigare under dagen meddelade utrikesministeriet att Iran ”har rätten och skyldigheten att försvara sig mot främmande aggressionshandlingar”. – Jag tror att vi har visat att vår beslutsamhet att försvara oss inte känner några gränser, säger Irans utrikesminister Abbas Araghchi i en intervju på den högste ledaren Ayatollah Ali Khameneis officiella hemsida. Samtidigt tonar de ner nattens attack och säger sig inte vara ute efter någon eskalering i konflikten. ”Iran förbehåller sig den lagliga och legitima rätten att svara vid lämpligt tillfälle, men prioriterar att uppnå en bestående vapenvila i Gaza och Libanon”, säger arméns generalstab i ett uttalande som lästes upp i statlig tv under kvällen, emligt AFP.

Ozempic är ett omtalat och debatterat diabetesläkemedel som också har visat sig ha god effekt på viktnedgång. Efterfrågan på läkemedlet ökade rejält då det blev känt att kändisar i USA använde det vilket därmed har lett till en brist på läkemedlet för diabetessjuka. Ska ges till 1,6 miljoner människor Under måndagen kom beskedet att den brittiska regeringen tar ett nytt grepp kring landets problem med övervikt. Regeringen vill satsa fyra miljarder kronor på att undersöka om det går att i stor skala erbjuda läkemedlet Mounjaro, en konkurrent till Ozempic. Studien ska påbörjas i Manchester där man kommer att erbjuda patienter injektioner av Mounjaro i samband med andra livsstilsförändringar. Studien ska pågå i ungefär fem år och under tiden ska man fasa in det brett inom sjukvården. – Tanken är man under 10 års tid ska kunna erbjuda injektionerna till 1,6 miljoner människor, säger TV4:s reporter Petra Nordlund McGahan. Har tagits emot positivt Enligt Petra Nordlund McGahan har reaktionerna varit positiva i Storbritannien. Invändningarna man har haft från sjukvårdens sida har varit att det måste vara ett brett grepp för att få bukt med problemet. Satsningen kan inte bara innehålla injektioner, utan även andra livsstilsförändringar som exempelvis kost och träning. – Man tror att det kan bli effektivt. Premiärminister Keir Starmer har sagt att det är ett enormt folkhälsoproblem som lägger stort tryck på sjukvården och kostar samhället mycket pengar, säger Petra Nordlund McGahan.

Under lördagen skulle Natos viktigaste ledare ha träffats i tyska Ramstein för att enas om nya hjälppaket till Ukraina. Men av det blev det ingenting. När Joe Biden för en gångs skull signalerade deltagande i ett av de regelbundna Ramstein-mötena till stöd för Ukraina så valde Europas toppolitiker snabbt att också boka in resan till den amerikanska basen i sydvästra Tyskland. Storbritanniens Keir Starmer, Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz ihop med Kanadas Justin Trudeau och många andra ville träffa Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för att diskutera hur Ryssland på bästa sätt kunde stoppas. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson skyndade sig att tacka ja och packade väskan. Alla stats- och regeringschefer av betydelse inom Nato ville medverka för att försöka påverka och få möjlighet att förstå hur Joe Biden planerade att sätta sin slutfinish på USA:s Ukrainastöd under de sista månaderna av mandatperioden. Det är mycket som måste hinnas iordningställas och pareras innan en eventuell Trump-era tar vid. Kris på hemmaplan Den mest brännande frågan... förstås om Zelenskyj skulle få grönt ljus att kunna använda de av USA donerade långdistansrobotarna mot ryska mål inne på ryskt territorium. I Moskva satt Putin och oroade sig. Skulle Kiev få nya vapensystem som kunde åsamka allvarliga förluster på den ryska sidan? Avgörande frågor för det ukrainska folket inför en tredje krigsvinter. Men plötsligt kom det ett oväder. Det största i mannaminne. Och allt blåste bort. Orkanen Miltons befarade framfart och det inrikespolitiskt känsliga läget i USA med en pågående valkampanj gjorde att Joe Biden i onsdags brådstörtat meddelade att han ställde in resan till Europa. Viktigare just nu än Ukraina var att finnas på plats under en pågående kris och demonstrera handlingskraft och empati i ett läge som annars kvickt hade utnyttjats av Donald Trump. (Republikanernas presidentkandidat hade tveklöst attackerat demokraternas ledarskap för bristande omsorg om de drabbade Florida-borna. Det fick inte ske.) Därför hellre svika Zelenskyj och de inkallade Nato-bröderna än att bli måltavla för Trumps pajkastning och öppna för en debatt om var Biden-administrationen har sina prioriteringar. Utan huvudpersonen ställdes mötet in Och vad skulle då de andra göra? Som satt där med sina Ramstein-biljetter i handen? Ja, ingen av ledarna fann någon mening i att genomföra mötet utan huvudpersonen från Washington. Hela sammankomsten ställdes in ”på obestämd tid”. Så viktigt var Ukraina. En orkan över Florida krossade inte bara hamnanläggningar och bostäder i Tampa utan även ett toppmöte som skulle bädda för utökat stöd till ett krigsutsatt land. Det säger en hel del om situationen i amerikansk politik just nu. Men också om läget för de europeiska ledarna som vinglar på ostadiga ben utan Washingtons assistans. Miltons orkanvindar, de så starka och dödliga, förvandlades till en oväntad medvind för Vladimir Putin. Men det blev också en storm som blottlade Europas utsatthet när världen står mitt i den farligaste epoken sedan andra världskriget.

Mindre än tre månader efter att han valdes på löftet att återställa förtroendet för politiken försöker brittiska premiärministern Keir Starmer skaka av sig en kritikstorm – som handlar om att han tagit emot gåvor av en rik affärsman och mångårig Labour-givare.

Premiärminister Keir Starmer har hamnat i blåsväder för sin hustru Victorias kläder. Han har underlåtit att redovisa plagg som en av Labourpartiets finansiärer köpt till britternas första dam, skriver Sunday Times.

Den brittiske premiärministern Keir Starmer är i Washington för samtal med president Joe Biden om militärt stöd till Ukraina. Målet är också att ge Kiev fördelar gentemot Moskva i eventuella fredsförhandlingar.

Ukraina pressar på för att få tillåtelse att använda vapen från väst för att slå till mot mål på ryskt territorium. Under fredagen möts Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och USA:s president Joe Biden i Washington för att diskutera frågan. För att Ukrainas önskemål ska gå i uppfyllelse är det en detalj som Starmer hoppas kunna lösa.

Både USA och Storbritannien har diskuterat huruvida Ukraina ska få lov att använda vapen som länderna donerat långt inne i Ryssland. Ukrainas utrikesminister, Andrij Sybiha, träffade USA:s och Storbritanniens utrikesministrar, Antony Blinken och David Lammy, under onsdagen. Då påtalade han på en presskonferens behovet av att lyfta restriktionerna. – Det är viktigt att lyfta alla restriktioner för användning av amerikanska och brittiska vapen mot legitima mål i Ryssland, sade Sybiha Från amerikanskt håll lovade man att arbeta vidare med frågan. President Joe Biden och premiärminister Keir Starmer kommer även att mötas i Washington under fredagen. Putin: ”Skulle förändra själva konfliktens natur” Med anledning av att restriktionerna på långdistansvapen kan komma att hävas uttalade sig Rysslands president Vladimir Putin under torsdagen. – Det skulle förändra själva konfliktens natur på ett betydande sätt, sade Putin till statskontrollerad rysk media. Den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving menar att liknande hot har kommit från Ryssland tidigare – Jag ser hans uttalande som ytterligare ett led i den ryska teorin. Man har hela tiden sett det västliga stödet till Ukraina som att väst för ett krig via ombud, det vill säga Ukraina, säger Elfving. Han ser uttalandet som en del i att försöka få väst att vara återhållsamma i vad man låter Ukraina göra med västligt krigsmateriel. Men också för att påverka opinionen för framtida stöd till Ukraina. – Gällande de röda linjerna har väst passerat dem tidigare, det har aldrig resulterat i någon åtgärd, säger Elfving. Sannolika målet: Flygbaser i Ryssland Om restriktionerna på långdistansvapnen skulle hävas och Ukraina får lov att skjuta mot mål längre in i Ryssland, hade det kunnat påverka Ryssland förmåga att till exempel använda sig av kryssningsrobotar mot Ukraina. – Sannolikt är det väl så att målen lär vara ryska flygbaser. Det bidrar till att dels få bort vapenbärare som kan bära vapen som kan slå mot ukrainska mål på djupet, säger Elfving och tillägger: – Det kan även eliminera den ryska överlägsenheten i luften. Samtidigt kan de komma att användas mot mål som oljeraffinaderier och rysk försvarsindustri, mål som Ukraina tidigare slagit mot med drönare.

I Vita huset i USA pågår diskussioner för fullt om vilka förbehåll som ska gälla för de vapen som har skänkts till Ukraina, uppger flera regeringskällor för Politico. Enligt brittiska The Guardians uppgifter har ett beslut redan fattats i London om att den ukrainska militären ska få skjuta ballistiska Storm Shadow-robotar mot Ryssland. Diskussioner uppges ha pågått mellan USA, Storbritannien och Ukraina under de senaste veckorna. De två västländernas utrikesministrar besökte Kiev tillsammans på onsdagen och då vädjade Ukraina på nytt om ett större handlingsutrymme. Vi arbetar skyndsamt för att fortsätta säkerställa att Ukraina har vad som krävs för att effektivt kunna försvara sig, svarade USA:s minister Antony Blinken, då han tillsammans med sin brittiske kollega David Lammy aviserade nya stödpaket till Ukraina. Pekar på iranskt stöd Under det storskaliga invasionskrigets gång har Ukrainas allierade i små steg ruckat på de reservationer som uttalats för hur levererade vapen får användas. Bland annat har man tidigare öppnat för att Ukraina ska få skjuta mot mål på andra sidan gränsen i defensivt syfte, till exempel från den ansatta Charkiv-regionen i nordost som har blivit hårt beskjuten från platser bara några mil bort. Tidigare i veckan lyfte USA fram uppgifter om att Iran har fortsatt att leverera vapen till Ryssland, nu i form av ballistiska robotar, vilket Antony Blinken beskriver som en "dramatisk upptrappning". Ukraina vill framför allt kunna använda så kallade Atacms-robotar, som har en räckvidd på upp omkring 30 mil, i större utsträckning. Sådana har tidigare skjutits mot bland annat Krimhalvön. USA:s president Joe Biden tar emot Storbritanniens premiärminister Keir Starmer i Washington på fredag. Lovar rysk respons Rysslands president Vladimir Putin har återkommande talat om "röda linjer" för angrepp mot Ryssland. Hans talesperson Dmitrij Peskov meddelar att landet kommer att svara på eventuella lättnader av vapenrestriktioner på "lämpligt" vis. Vjatjeslav Volodin, regimlojal talman i den ryska statsduman, utropar via sociala medier att västländerna "blir parter i kriget" och att Ryssland blir tvingat att ta till än mer kraftfulla vapen.

Labourledaren och Storbritanniens nye premiärminister Keir Starmers beslut att plocka bort ett känt porträtt på legendariska Toryledaren Margaret Thatcher ur ett arbetsrum i Downing Street nummer 10, hamnade på flera förstasidor i brittiska medier. Thatcher var Storbritanniens premiärminister från 1979 till 1990 och porträttet har hängt i vad som kallas Thatcher-rummet sedan 2009. ”Problem med kvinnor” Beslutet att flytta på bilden väckte även ilska inom den politiska oppositionen. Bland annat ska den tidigare konservativa inrikesministern Priti Patel ha sagt: "56 dagar på posten och Keir verkar ägna mer tid åt att ta bort porträtt av stora, starka konservativa kvinnliga ledare, snarare än att gå vidare och göra regeringens jobb", enligt BBC. Vidare skrev det konservativa Conservative-partiet på sitt officiella X-konto ”Säg att du har ett problem med kvinnor utan att säga att du har ett problem med kvinnor” tillsammans med bilder på Keir Starmer och Margaret Thatcher. Gillar inte att folk ”stirrar ner på mig” I en intervju med BBC som sändes under söndagsmorgonen förklarar Keir Starmer varför han plockade bort porträttet ur arbetsrummet på 10 Downing Street. – Det här handlar faktiskt inte alls om Margaret Thatcher, säger han till kanalen. – Jag gillar inte bilder på människor som stirrar ner på mig. Så har det varit under hela mitt liv. Jag gillade det inte när jag var advokat då jag hade domare som stirrade ner på mig. Jag gillar det bara inte, fortsätter han. Enligt honom har han mestadels bilder på sina barn och katter i lägenheten på Downing Street.