"Paus" i samtalen om vapenvila

▸ Kriget mellan Israel och Hamas har nu pågått i över ett år, och förödelsen i Gaza är enorm. Hus, skolor och sjukhus ligger i ruiner, och bristen på mediciner, mat och vatten är akut. Nästan två miljoner människor är på flykt, och humanitära organisationer larmar om att en hungerkatastrof är nära. Samtidigt stiger dödstalen ständigt, och enligt FN är 70 procent av de som dött under krigets första sju månader kvinnor och barn. Hur akut är situationen för invånarna i Gaza? Gäst: Mia Hejdenberg, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Chanel 4, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Trots nya lagar är det tillåtet att hylla terrorstämplade organisationer. Nu vill regeringen pröva andra sätt att komma åt dem som hyllar terror. Särskilt om de inte är svenska medborgare. – Jag blir väldigt upprörd när jag ser demonstranter uttrycka sympati för och till och med hylla terroristorganisationer som Hamas och Hizbollah, säger migrationsminister Johan Forssell.

Qatar lämnar samtalen om vapenvila i Gaza, uppger källor. Samtidigt ska emiratet ha gått med på att utvisa Hamasmedlemmar efter begäran från USA. Enligt Mellanösternexperten Alexander Atarodi ser ett krossat Hamas ut att förlora sin betydelse i ett framtida Gaza. – Genom det här beslutet visar Qatar lite god vilja gentemot Israel.

De israeler som hålls som gisslan av Hamas i Gaza kunde ha växlats ut i juli om premiärminister Benjamin Netanyahu velat. Det sade Israels försvarsminister Yoav Gallant till de bortrövades familjer på onsdagen.

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Samtidigt som Netanyahu sparkar landets försvarsminister Yoav Gallant, hanterar han just nu en stor skandal där hemlig information läckt, den så kallade BibiLeak. Flera har fått sluta och en del har till och med gripits. – Det är oklart om detta är relaterat till bytet av försvarsministern men det verkar vara hela havet stormar runt premiärministern, säger TV4 Nyheternas utrikeskorrespondent Terese Christiansson. Kritiserat Netanyahu Gallant har sedan kriget i Gaza bröt ut i oktober kritiserat Netanyahus taktiker flera gånger, vilket ledde till att han vid ett tillfälle i mars 2023 nästan blev sparkad – ett beslut han tvingades dra tillbaka efter omfattande protester. – Det har under en längre period varit tydligt att Netanyahu och Gallant kommit på kant. Inte minst när premiärministern stoppade Gallants USA-resa, eftersom Netanyahu själv ville träffa Biden först. Vad som mer skurit sig mellan dem är fortfarande oklart, säger Terese Christiansson. Förespråkat enstatslösning Under tisdagen avskedades han på grund av ett förtroendebrott under Gazakriget mot Hamas, uppger Netanyahus kansli. Utrikesministern Israel Katz väntas ersätta honom, skriver Haaretz. – Katz har haft en lång politisk relation med Netanyahu. Han står för en hårdför syn på bosättningar och har åtminstone tidigare förespråkat en enstatslösning. Han är också omskriven för sina texter och bilder på ”X”, säger Terese Christiansson. Tidigare ministern Gideon Sa'ar tar i sin tur rollen som ny utrikesminister. Bytet av försvarsministern betyder sannolikt inte så mycket vad gäller kriget mot Gaza och Libanon, menar Terese Christiansson. – Netanyahu tar de viktiga besluten och är den som håller i taktpinnen vad gäller fredsförhandlingar. Men det lär inte bli en mjukare linje, utan kanske till och med ännu mer hårdför.

Den israeliska polisen och underrättelsetjänsten Shabak undersöker om premiärminister Benjamin Netanyahus kansli har ändrat i mötesprotokoll från tiden närmast före och närmast efter Hamas attack mot Israel i oktober i fjol. Polisutredningen har pågått sedan i juni, men först nu har en domare låtit medierna nämna affären.

Kamal Adwan-sjukhuset är ett av de sjukhusen där resursbristen blivit stor sedan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut i oktober förra året. Sjukhusets syrgasavdelning har förstörts och flera svårt sjuka patienter har flyttats till intensivvårdsavdelningen. En av dem är Muhammad, som bara var några dagar när hela hans familj dog i en israelisk attack. – Vi har inte ens grundläggande medicinska resurser tillgängliga för att behandla de skadade på grund av de pågående elavbrotten och avsaknaden av ett fungerande solenergisystem på sjukhuset. Vissa barn ligger i respirator och när det inte finns någon elektricitet måste vi manuellt använda andningsballonger för att ge dem syre, säger Ahmed Al-Kahlout, läkare på Kamal Adwan-sjukhuset, till Reuters. Många barn drabbade Han berättar att flera barn har dött till följd av bristen på respiratorer, och kriget fortsätter att kräva liv av de mest utsatta. Enligt det palestinska hälsoministeriet i Gaza har över 43 000 dödats i kriget, de flesta kvinnor och barn, och över 100 000 har skadats. – Självklart finns det många barn som behöver dessa faciliteter och syrgas är fortfarande viktigt. Flera angrepp mot sjukhuset Efter att ha lämnats ensam kvar efter attacken har flera släktingar nu anlänt till sjukhuset för att ta hand om Muhammad. Den senaste månaden har sjukhuset utsatts för flera mark- och flygangrepp. Den 24 oktober skadades de övre våningarna, där intensivvårdsavdelningen ligger, kraftigt och flera barn som vårdades där dog till följd av förstörelsen, enligt Reuters. I fredags dödades närmare 50 personer i israeliska angrepp i centrala delen av Gazaremsan. Däribland en fem månader gammal bebis. – Vi är redo att dö. Jag dog inte i dag, men jag kommer definitivt att dödas imorgon. Ingen plats är säker i Gazaremsan, säger vittnet Abu Mohammed al-Taweel till Al Jazeera.

▸ Liverpool tog över ledartröjan efter att Arsenal och Man City båda gått på pumpen på bortaplan under lördagen. Samtidigt passade Nottingham Forest på att kliva hela vägen upp på tredje plats efter att ha smulat sönder ett bräckligt West Ham på City Ground. Manchester United med interimtränaren van Nistelrooy kryssade mot Chelsea på Old Trafford och Southampton tog säsongens första trepoängare mot Everton.

Med: Frida Fagerlund, Makoto Asahara och Patrik Syk

Den 1 oktober attackerade Iran israeliska militärbaser, vilket beskrevs som en hämnd för att Israel dödat Hamas- och Hizbollahledare. Israeliskt stridsflyg svarade i sin tur med angrepp mot flera platser i Iran den 26 oktober, där viktiga militäranläggningar förstördes. De senaste dagarna har tonläget i Mellanöstern höjts ännu ett snäpp och omvärlden håller andan inför ytterligare eskalering av kriget. I lördags framträdde Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei ett tal, där han hotade Israel och USA med ett ”förkrossande svar” på attacker mot Iran och dess allierade. – Fienden, oavsett om det är sionistregimen eller USA, kommer definitivt att få känna på en ett förkrossande svar för vad de gör mot Iran, den iranska nationen och motståndsfronten, sade han i talet som sändes i statliga iranska medier. Khamenei gav inga detaljer om tidpunkt eller omfattning i sitt tal. USA har kontaktat Iran Det senaste utspelet har fått USA att komma med egna hot. I söndags rapporterade Axios att USA varnat Iran för att inleda ytterligare en vedergällningsattack mot Israel, och betonat att amerikanerna inte kommer kunna hålla tillbaka Israel från svara kraftfullt. – Vi har sagt till iranierna: Vi kommer inte att kunna hålla tillbaka Israel, och vi kommer inte att kunna se till att nästa attack blir lika välavvägd som den förra, uppger en amerikansk tjänsteman till tidningen. Enligt den amerikanska källan ska budskapet förmedlades direkt till Iran. Den israeliska tjänstemannen uppger dock att ett meddelande skickades från Washington till Teheran genom Schweiz. Källor: Då kommer attacken Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna. Iran har inte heller gett något kommentar, enligt tidningen. En eventuell iransk attack kan nu vara mycket nära anstående. Enligt en iransk källa till Wall Street Journal ska vedergällningen ske efter tisdagens amerikanska val. Den planerade attacken beskrivs som ”kraftfull och komplex”. Diplomater i regionen som fått insyn i planerna nämner bland annat att kraftigare och mer avancerade robotar än tidigare kommer att användas, skriver WSJ. Tidigare uppgifter har gjort gällande att Irans attack väntas komma inför valet.