Ryska politikers pr-kupper vid fronten förbjuds

Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Ryssarna ska bland annat ha visat upp anfalls- och försvarstekniker innan den ukrainska roboten slog ner. 20 döda och flera skadade Totalt ska 20 soldater ha dött i den ukrainska attacken och flera skadats. Enligt uppgifterna var sex av dem nordkoreanska officerare. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten, GUR, uppger att flera nordkoreanska soldater anlände till Ukraina förra året, bland annat ingenjörstrupper. Soldaterna från Nordkorea uppges vara en del av lösningen för att fylla behovet av soldater i den ryska armén. Lovat att skicka trupper till Ryssland Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland stärkts sina band till Nordkorea. I utbyte har Ryssland bland annat fått tusentals containrar med vapen skickade till sig, däribland miljontals artillerigranater. Analyser har identifierat hur nordkoreanska ballistiska robotar, bland annat använts i attacker mot Kiev under sommaren Ryssland och Nordkorea undertecknade även en försvarspakt under Putins statsbesök i Nordkorea i somras. Avtalet innebär bland annat att länderna ska stödja varandra med väpnade styrkor i krig. Nordkorea meddelade även att man under sommaren skulle skicka trupper för att stötta Ryssland i de ockuperade delarna av Donetskregionen. ”En ny storhetstid” för relationen De allt mer isolerade ländernas relation förstärktes även i samband med ett statsbesök som Kim Jong Un genomförde i östra Ryssland under förra året. Kim Jong Un lämnar sällan sitt hemland och från nordkoreanskt håll beskrevs den som ”en ny storhetstid” för relationen. Under det veckolånga besöket var Kim Jong Un bland annat i hamnstaden Vladivostok, där han träffade den dåvarande försvarsminister Sergej Sjojgu. Ryska bombplan, robotar och stridsfartyg visades upp för den nordkoreanske diktatorn. Kim Jong Un träffade även Vladimir Putin under besöket, som gav honom drönare och en skottsäker väst som gåvor.

Ryssland har börjat skicka avancerade luftvärnsystem till Iran. Det skriver New York Times efter att landets tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu besökte landet under måndagen. Samtidigt berättar källor för Reuters att Vladimir Putin personligen ska ha bett Iran att ”undvika” civila dödsoffer i Israel.

Ytterligare två toppar inom det ryska försvarsdepartementet har gripits efter anklagelser om mutbrott, skriver tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Det är mest sannolikt en del i en större strategi för att rensa ut i det militära toppskiktet efter den tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu, enligt Rysslandskännaren Kristian Gerner.

Ryssland tros ha förlorat 3 000 stridsvagnar och 5 000 andra bepansrade fordon sedan kriget bröt ut i februari för två år sedan. Den nederländska hemsidan Oryx har räknat till 3 235 fordon som filmats eller fotats förstörda, men även de bedömer att den egentliga siffran är betydligt högre. Ryssland har haft mycket att ta av, tack vare Sovjetunionens enorma produktion under kalla kriget, enligt analytikern Aleksandr Golts på det Stockholmsbaserade Institutet för Östeuropastudier. – Före sitt fall hade Sovjetunionen fler bepansrade fordon än resten av världen tillsammans, säger han till The Economist. Men nu börjar det sina. ”Mycket dåligt skick” I vintras sade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu att landet hade levererat 1 530 stridsvagnar under 2023. Det han inte sade var att nästan 85 procent av dem inte var nya. Det rörde sig om avdammade eller upprustade främst T-72-vagnar från tidigt 1970-tal. Några av dem var T-55:or som började byggas strax efter andra världskriget. Internationella institutet för strategiska studier (IISS) bedömer att Ryssland har ungefär 3 200 stridsvagnar och pansarskyttefordon på lager. Men de bedöms vara i mycket dåligt skick. – 70 procent av dem har stått utomhus sedan början av 1990-talet, säger Michael Gjerstad, analytiker på IISS, till The Economist. Skjuter sönder sitt artilleri Ett annat problem för Ryssland är artilleriet. Artilleriammunition tros de ha gott om – runt tre miljoner granater – mycket tack vare handels- och försvarsavtalet med Nordkorea. Men överflödet av ammunition gör att Ryssland i perioder avfyrar mer än fem gånger så mycket artilleri som Ukraina gör – vilket sliter på eldrören. Haubitsar i de mest aktiva stridsområdena behöver få nya eldrör efter bara några månader och analytiker tror att runt 5 000 eldrör har behövt bytas ut. Ryssland på defensiven till hösten Lösningen är även här att återvinna gammalt material. Ryssland flyttar eldrör från gamla, vagndragna artillerikanoner, till sina haubitsar. Enligt Michael Gjerstad, analytiker på IISS, saknar Ryssland förmågan att tillverka dem själva i tillräcklig omfattning. Men den största utmaningen är fortsatt de bepansrade fordonen. Enligt både Aleksandr Golts och Michael Gjerstad tros tillgången nå en ”kritisk punkt” till nästa sommar. Putin kan därför behöva snegla mot fredsförhandlingar. – Om det fortsätter så här så kommer Ryssland behöva ställa om till mycket mer defensiva positioner redan till hösten, säger Michael Gjerstad till The Economist.

Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdar en arresteringsorder gällande Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu. Sergej Sjojgu tillsammans med generalstabschef Valerij Gerasimov misstänks för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Ukraina.

23 juni 2023 fick den paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin nog. Efter flera månader av blodigt krig på fronten i Ukraina med ytterst små framryckningar som resultat tog tålamodet gentemot den ryska militära ledningen, och i synnerhet den tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu, slut. På fjolårets ljusaste dag vände Wagnergruppen håll och började marschera mot Moskva. Tidigt på morgonen 24 juni gick man över gränsen och in och tog kontrollen över den ryska staden Rostov-na-Donu. Största hotet mot Putin Marschen fortsatte senare mot Rysslands huvudstad Moskva, men avbröts abrupt efter en överenskommelse med Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Händelsen beskrivs som det största hotet mot Vladimir Putin under hans tid vid makten. Trots det uttryckte Prigozjin flera gånger att gruppen inte hade för avsikt att störta makten i Kreml. Dagarna efter marschen hördes inte ett ord från den ryske presidenten, tills han framträdde i ett tv-sänt tal och gav Wagnersoldaterna ett ultimatum: anslut er till ryska armen eller bege er till Belarus. Dog i flygkrasch Under en period var det relativt okänt vad som hänt med Wagnerledaren. På dagen två månader efter upprorets start kom nyheten – ett flygplan med tio personer ombord hade störtat utanför Moskva. Ombord på planet fanns Prigozjin och flera personer som framstående personer inom Wagnergruppen. Gruppen har hävdat att planet sköts ner av rysk militär, något som militären konsekvent avvisat. Misstankar om att Kreml låg bakom Jevgenij Prigozjins död har också avfärdats. Putin har hyllat Prigozjin efter hans död och kallat honom en "begåvad affärsman" som gjorde "allvarliga misstag".

Putin fortsätter att möblera om bland de tolv biträdande ryska försvarsministrarna. Idag kom beskedet att hans släkting, Anna Tsivileva tillsätts. Det gör även sonen till den tidigare premiärministern, Mikhail Fradkov, en nära allierad till Putin. Släktning med Putin och gift med minister Anna Tsivileva är dotter till Putins kusin och är gift med den tidigare guvernören och nuvarande energiministern Sergey Tsivilev. Själv har Anna Tsivileva haft en karriär inom affärsvärlden och som psykolog. Hon är även president för det stora ryska kolgruve-företaget JSC Kolmar, rapporterar Newsweek. Tsivileva ska nu ansvara för socialt stöd och bostadsstöd inom den ryska militären. I samband med Rysslands fullskaliga invasion riktade bland annat den brittiska regeringen sanktioner mot gruvbolaget, men även direkt mot Anna Tsivileva och hennes man. Då pekades bland annat deras relation till Putin ut som en av anledningarna till sanktionerna. Nyheten om att Tsivileva tillträder posten kom i ett dekret, men hennes släktskap till presidenten nämndes aldrig. Hennes flicknamn uppges vara Putina och i en över 20 år gammal biografi om Putin syns presidenten tillsammans med sin familj och den nya biträdande försvarsministern. Bilden uppges vara tagen i familjen Putins sommarstuga i närheten av Sankt Petersburg. Tillsätter personer med nära band till presidenten Enligt Reuters kan draget från Putin, som byter ut fyra biträdande försvarsministrar tyda på att han vill få in fler personer som är lojala mot honom i det ryska säkerhetsrådet. Under året har det skett flera förändringar i den militära ledningen. I april kom beskedet att en av de tolv biträdande försvarsministrarna, Timur Ivanov gripits, misstänkt för mutbrott. Händelsen beskrevs som en maktkamp inom den ryska eliten. – Det är en kamp mot en person och ett ministerium som har blivit för kraftfullt och ett försök att balansera situationen, sa en källa till Reueters i samband med gripande. En knapp månad senare kom beskedet att försvarsminister Sergej Sjojgu byttes, efter tolv på posten. Han ersättes av Andrei Belousov, en ekonom helt utan militär erfarenhet, men med starka band till president Putin.

Vadim Sjamarin, näst högst upp i Rysslands försvarsstab, ska enligt medierapporterna ha tagit emot omfattande mutor och riskerar därmed upp till 15 år i fängelse. Uppgifterna har inte bekräftats från officiellt håll. Sjamarin är en av flera höga ryska generaler att gripas på en knapp månad, efter biträdande försvarsminister Timur Ivanov, generallöjtnant Jurij Kuznetsov och general Ivan Popov – samtliga anklagade för mutbrott. Den senare sparkades från sin roll som befälhavare i fjol, sedan han offentligt uppmärksammat det höga antalet döda och skadade ryska soldater i Ukraina. Gripanden sker sedan Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu överraskande bytts ut mot ekonomen Andrej Belousov. President Putin har även bytt ut en av landets många biträdande försvarsministrar. Oleg Saveljev, även han ekonom, blev ny minister när Juri Sadovenko fick lämna posten.

▸ Rysslands president Vladimir Putin byter ut landets försvarsminister Sergej Sjojgu. Det här samtidigt som landet inlett en markoffensiv i Charkivområdet i nordöstra Ukraina. Ukrainska styrkor har slagit tillbaka men Rysslands försvarsdepartement uppger att man tagit kontroll över flera byar i östra Ukraina. Även om Ukraina har nya vapen på väg in så går mobiliseringen långsamt. Hur besvärligt är läget för landet? Hur ska de lyckas stå emot? Och vad innebär Putins ombildning av regeringen för kriget? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Beskedet om att Putin vill ersätta Sergej Sjojgu, som varit Rysslands försvarsminister sedan 2012, kom vid halv niotiden på söndagskvällen. Istället för försvarsminister vill Putin vill att Sjojgu ska bli sekreterare i Rysslands säkerhetsråd. Som ersättare föreslår Putin landets biträdande premiärminister Andrej Belousov. Putin tillträdde nyligen sin femte mandatperiod som president i Ryssland, efter ett val som beskrivs som varken rättvist eller demokratiskt. Texten uppdateras.