Ryssland trappar upp beskjutning av Pokrovsk – kan bli nya Bachmut

Ryssland har stadigt gjort framsteg i östra Donbas, en region Vladimir Putin har som mål att kontrollera till fullo. Enligt källor till Reuters har Ryssland avancerat snabbare än på ett år, rapporterar CNN. Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyi skriver på Telegram att situationen vid fronten är fortsatt svår och att vissa områden kräver ständig försörjning av resurser till ukrainska styrkor. – Våra styrkor står upp emot den mest kraftfulla ryska offensiven sedan den fullskaliga invasionens inledning, skriver Oleksandr Syrskyi på Telegram enligt CNN. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärexpert, menar att kriget i Ukraina, trots rapporterna om ryska offensiver, går fortsatt långsamt. – Ryssland fortsätter att trycka på och har det taktiska operativa initiativet. För striderna på marken är det fortsatt Ryssland som bestämmer var man ska slåss, säger Joakim Paasikivi. – Oktober var den mest framgångsrika för Ryssland sen den initiala invasionen, vilket betyder att Ryssland har tagit 0,09 procent av Ukraina under månaden. I relativa termer så är det fortfarande ett väldigt långsamt tempo, förklarar han. ”Ryska förlusterna avsevärt större” I allt väsentlighet menar Joakim Paasikivi att utvecklingen fortsätter som tidigare. Ryssland trycker på, medan Ukraina backar långsamt och byter tid mot terräng och ryska förluster. – Ukraina påstår fortfarande, och det verkar trovärdigt, att de ryska förlusterna är avsevärt större än de ukrainska, säger Joakim Paasikivi. Enligt överstelöjtnanten beror det på Rysslands stridsmetod och avsaknad av taktisk finess. Därtill att man inte bryr sig om, om soldaterna överlever eller dör. Pokrovsk möjlig nyckel Staden Pokrovsk, i Donetsk oblast skulle kunna bli avgörande för ett ryskt genombrott i det utnötningskrig som fortsatt pågår. Faller Pokrovsk så förlorar Ukraina en viktig knutpunkt. – Tar man Pokrovsk nu, då är frågan om man kan fortsätta mot Slaviansk och Kramatorsk. Det skulle vara ett stort nederlag för Ukraina eftersom man då skulle förlora stora delar av Luhansk och resterande delar av Donetsk. En sådan utveckling menar han skulle kunna utmålas som en stor rysk framgång. Samtidigt så braskar han för att liknande diskussioner har förts om andra städer i regionen, utan att det lett till några vidare ryska framgångar. – Vi har sett samma diskussioner föras med först Bachmut, sen Avdiivka och Vuhledar – när ryssarna tar de här städerna så har de också satsat väldigt mycket kraft och fått stora förluster. Hittills har Ryssland inte lyckats åstadkomma några genombrott av operativ betydelse och har inte lyckats genomtränga den ukrainska försvarslinjen. – Om man från rysk sida skapar en situation där det ukrainska försvaret på något frontavsnitt kollapsar, då ser vi en annan bild. Men än så länge finns det ju inga tecken på det.

Mannen ska ha dött i slutet av förra veckan, uppger flera källor. Han ska ha rest ner till Ukraina under 2022 och befunnit sig på flera platser i landet, bland annat Kiev, Bachmut och i Ryssland. UD uppger för SVT att man inte känner till mannens död. ”UD kan bekräfta att åtta svenska medborgare avlidit i Ukraina sedan den 24 februari 2022. Med hänvisning till konsulär sekretess lämnar UD ingen ytterligare information om personerna eller om dödsorsak."

Efter att ha intagit Bachmut och Avdijivka har ryska trupper sedan i somras varit på väg mot staden Pokrovsk. ”Men det verkar inte finnas något tydligt ryskt fokus”, säger militärexperten Joakim Paasikivi.

I våras trädde Ukrainas nya mobiliseringslag i kraft. Förhoppningen är att den nya lagen ska ge ett tillskott av soldater. Åldern för obligatorisk mobilisering sänktes från 27 till 25 och alla ukrainska män mellan 18 och 60 år blev tvungna att förse militären med sina personuppgifter. Ukrainare som befinner sig utomlands kan även komma att kallas in. Den nya lagen är dock inte det enda verktyg som används i Ukraina för att locka fler till militären. Ukrainare kan söka sig direkt till en specifik brigad, och behöver inte gå via något av de nationella rekryteringscentrumen. Det har lett till att några av landets över 130 brigader satsar både pengar och resurser på att försöka rekrytera nya soldater utanför rekryteringscentrumen. En av de brigader som själva försöker nå nya soldater är den tredje anfallsbrigaden, som bland annat uppmärksammades i samband med striderna om Bachmut. Brigaden har även en avdelning på runt 20 personer som arbetar med att skapa reklam och material för att locka nya rekryter, vilket även inspirerat andra att ta efter. – Detta är ett modernt krig som kräver att vi är mer öppna, säger Khrystyna Bondarenko, chef för den tredje anfallsbrigadens media avdelning till Washington Post. ”Romantiserar inte att döda fienden” På sociala medier, längs vägarna och inne i städer syns affischer med uppmaningar om att ansluta sig till brigaden. Deras marknadsföring har beskrivits som banbrytande i att försöka få ukrainska män att ansluta sig frivilligt. I en film som fått över 100 000 visningar på bara en vecka syns hur en man från brigaden rengör sitt vapen och åka runt med sin flickvän i ett militärt fordon. Tillsammans avfyrar de ett vapen, ihopklippt med flera intima scener. – Vi romantiserar inte att du kommer att döda fienden, vi romantiserar att du kommer att ha bra minnen efter kriget. Du kommer att ha vänskap, du kommer att ha kontakter, du kommer att ha mycket. Vi måste balansera det, säger brigadens artdirector Vlad Kulyk. Brigaderna har ett gemensamt mål De första kampanjen lanserades i mars och ska ha resulterat i runt 200 ansökningar, även i fall bara ett fåtal ledde till att soldater värvades till brigaden. – Du måste vara ute och marknadsföra. Du måste vara digital och rikta dig mot folk på sociala medier. Du måste nå bloggare och vloggare som de lyssnar på och du måste vara på Tiktok. Det finns många sätt, så egentligen skiljer det sig inte särskilt mycket från annan marknadsföring, säger Volodymyr Degtyarov pr-ansvarig för den 13:e anfallsbrigaden till AFP. Han beskriver hur brigaderna inte arbetar mot varandra, utan mot en gemensam fiende och att konkurrensen om nya rekryter kan vara bra för alla. – Den senaste kampanjen från den tredje anfallsbrigaden tycker jag är i närheten av gränsen. Ingen annan brigad har gjort något så modigt för att nå ut, säger Volodymyr Degtyarov.

Den ukrainska tidningen Kyiv Independent har under flera månader följt soldater vid Ukrainas östra front och i Kiev. Soldaterna vittnar om ett ökat antal ryska gasattacker, svåra konsekvenser för den som drabbas och en brist på utrustning för att bemöta dem. Ukraina: Användandet ökar Siffror från den ukrainska försvarsmakten visar att Rysslands användande av gasstridsmedel och kemiska vapen har ökat. Sedan början av året har användandet tredubblats. I januari registrerades 229 fall, i juli låg den siffran på 639. Sedan konventionen om kemiska vapen förbjöd användandet i krig 1993, uppges Ryssland ha brutit mot den 4 000 gånger. Det kommer även uppgifter om att Ukraina bett allierade om fler gasmasker och soldaterna som inte vet hur de ska användas rätt. Samtidigt beskriver soldaterna att den ryska användningen är effektiv på slagfältet, de soldater som grävt ner sig tvingas upp. – Din naturliga reaktion är att dra därifrån för det känns som att du dör, säger Hamish de Bretton-Gordon, tidigare officer vid Storbritanniens kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära regemente. Skyttegraven attackerades – kändes som lungorna brann Soldaten Ihor, som slogs mot ryssarna i närheten av staden Bachmut, är en av de som drabbats av gasattackerna. Av säkerhetsskäl vill han inte avslöja sitt fulla namn. En rysk drönare släppte ner en gasgranat i skyttegraven – i ett försök att tvinga de ukrainska soldaterna ut i det öppna. Tillsammans med tre andra soldater tog de sig en bit bak till ett annat värn. Han beskriver hur det knappt gick att andas och hur det kändes som att lungorna brann. Ihor var den enda som inte hade en gasmask – den hade han gett bort till en äldre soldat. – Fem minuter till i skyttegraven och mina lungor hade kollapsat, säger Ihor. I stället täckte de andra soldaterna hans mun med blöta handdukar som de bytte ut var femte minut. I flera dagar väntade de ut anfallet i stället för att söka vård, det var för farligt att ge sig ut i det öppna. – Jag vet att om jag somnade, skulle jag inte vakna, säger Ihor. Till slut kunde hans kamrater bära honom till sjukvårdare i närheten av staden Chasiv Yar. Men attacken har satt sina spår, i dag kan han inte jogga mer än tio meter innan han tappar andan. USA: Inte isolerade händelser Användandet av kemiska vapen på slagfältet i Ukraina har kritiserats internationellt också. Det amerikanska utrikesdepartementet skrev i ett uttalande i maj, som pekade på att Ryssland bryter mot konventionen om kemiska vapen. ”Användningen av kemikalier är inte en isolerad händelse och drivs troligen av de ryska styrkornas vilja att få bort ukrainska styrkor från befästa positioner, och nå taktiska framgångar”, skrev departementet. Ukrainas delegation i OPCW, Organisationen för förbjudandet av kemiska vapen, menar att Ryssland ”förlitar sig tungt” på de kemiska vapnen på slagfältet.

Pokrovsk ligger knappt sju mil nordost om staden Donetsk. Innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina bodde drygt 60 000 personer i Pokrovsk. Ryska styrkor har inte distraherats av Ukrainas offensiv i Kursk. Tvärtom uppges de avancera i Donbass, och i veckan uppmanades familjer med barn lämna Pokrovsk sedan ryska styrkor ryckt allt närmre staden, rapporterar AP. För Ukraina är Pokrovsk en viktig knutpunkt för logistik och fördelning av förband i regionen. Det säger tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving. – Skulle ryssarna ta Pokrovsk kan man fortsätta anfallet i västlig riktning mot Dnipro som också är en viktig knutpunkt för Ukraina. Alternativet är att man fortsätter anfallet i nordostlig riktning upp mot Tjasiv Jar. Symboliskt viktig stad För Ryssland är Pokrovsk alltså en nyckelstad där man har möjlighet att skära av ukrainska förband. Likt Bachmut och Avdijivka är staden också symboliskt viktig för Ryssland. – Den har ju figurerat i rapporteringen om kriget en längre tid, säger Jörgen Elfving. Framryckningen är en del av ett större ryskt avancemang i Donbass-regionen. Många ukrainska förband är bundna till offensiven i Kursk och kan inte förflyttas i en handvändning. Huruvida Ryssland faktiskt lyckas med sitt mål att inta hela Donetsk-regionen beror till stor del på hur stora resurser man kan avsätta. – Om det fortsätter på samma sätt som på senare tid utesluter jag inte möjligheten att Ryssland når sina krigsmål i Donetsk, säger Jörgen Elfving. ”En salig röra” Samtidigt har Ukraina rönt framgångar i Kurskregionen. Man har avancerat över 35 kilometer in i Ryssland och tagit kontroll över ett hundratal samhällen. Ryssland har svarat med att skicka ner brigader bestående av bland annat värnpliktiga och soldater från nationalgardet, och det är oklart vem som leder insatserna. – Å ena sidan har FSB ansvaret eftersom det är en antiterrorist-operation. Samtidigt har försvarsministeriet inrättat ett samordningsråd för åtgärder. Till det kommer uppgifterna om att Aleksej Djumin har ansvar för det här. Ur ett ledningsperspektiv, både taktiskt och strategiskt operativt, är det här en salig röra, säger Jörgen Elfving. Enligt källor inom den militärpolitiska ledningen i Ryssland ska Putin ha beordrat styrkor att frita Kursk senast 1 oktober. – Om de ryska motåtgärderna bedrivs på samma sätt som nu, och om de Ukraina gräver ner sig och inrättar ett försvar av tagen terräng, är första oktober ett önsketänkande, säger Jörgen Elfving.

Just nu pågår intensiva strider i östra Ukraina. Ryssland försöker inta Pokrovsk – och mycket talar för att staden kommer att falla ”inom närtid”. – Läget är kritiskt. Vi kommer att se samma sak i Pokrovsk som i Bachmut och Avdiivka – en sönderskjuten stad med bara grus och aska kvar, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving.

Uppgifterna om förlusterna i Tjasiv Jar kommer sedan Ukraina i torsdags bekräftat att landets styrkor dragit sig tillbaka från delar av den strategiskt viktiga staden i östra Ukraina. Den tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi är, den höga dödssiffran till trots, inte förvånad. – Man inte bryr sig om att man förlorar egna soldater så länge de tar sig framåt och maler ner ukrainarna. Då blir resultatet stora förluster, säger Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna. Kan öppna för avancemang Han liknar striderna vid de som setts tidigare i städerna Backmut och Avdijivka. – Man maler ner Ukraina genom att skjuta artilleri, och sen trycker man fram ryska soldater, säger Paasikivi. Striderna kring Tjasiv Jar nära Bachmut har rasat sedan i februari, då Ryssland skiftade fokus efter att ha intagit Avdijivka. Om ryssarna lyckas inta även Tjasiv Jar bedöms det öppna för vidare avancemang i regionen Donetsk, skriver tidningen Kyiv Independent. Tjasiv Jar ligger på vägen in i Donetsk kärna. Där finns en stor väg som bland annat leder till Kramatorsk och Slovjansk. Rekryterar och förlorar lika många Ryssland har gjort anspråk på Donetsk sedan 2014, men har ännu inte kontroll över hela regionen. – Man vill hemskt gärna ta det här länet. Det är en viktig riktning för Ryssland, säger Joakim Paasikivi. Enligt Paasikivi är risken stor att strider som de i Tjasiv Jar fortsätter, i värsta fall i ett par år. – Rysslands rekrytering av soldater verkar vara ungefär lika stor som förlusterna. Inget tyder alltså på att man inte kan fortsätta, utan det hänger på långsiktiga saker som stridmaterial, stridsfordonsproduktion, upprustning och industri.

I januari förra året korsade Andrej Medvedev den ryska gränsen och tog sig in i Norge. Flykten gick över Pasvikdalen i nordöstligaste Norge och ska ha varit dramatisk. Från ryskt håll jagades han av både hundar och gränsvakter. Döms till 120 dagars fängelse Medvedevs tid i Norge har varit allt annat än lugn. Han har gripits flera gånger och även dömts till ett villkorligt fängelsestraff. Nu döms han till fängelse i 120 dagar efter att ha misshandlat en kvinna och attackerat en bartender, rapporterar Dagbladet. – Domen kommer att överklagas för att omständigheterna kring händelsen ska kunna klarläggas, säger hans försvarsadvokat Brynjulf ​​Risnes. Ville köpa billiga cigaretter i Sverige Förra året friades han för våld mot tjänsteman, men fälldes för att ha burit en luftpistol på allmän plats. Samma månad greps han av svensk polis och fördes till Migrationsverkets förvar, efter att han tagit sig över gränsen för att köpa billiga cigaretter. I september förra årets greps han i närheten av den ryska gränsen. Det råder delade meningar kring vad han gjorde där. Enligt medieuppgifter ska Medvedev ha uppgett att han försökte ta sig tillbaka till Ryssland, då han var rädd för att bli utlämnad till Ukraina. Hans advokat uppger att han var där för ett filmprojekt, och ville återbesöka platsen där han korsade gränsen. Slogs med Wagnergruppen i Bachmut I Norge har han sökt politisk asyl efter att han lämnat den ökända ryska paramiltära Wagnergruppen. Hans ansökan har fått avslag, men han har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd då han inte kan skickas tillbaka på grund av risken för hans säkerhet. Medvedev uppger att han varit förföljd av Wagnergruppen och den ryska säkerhetstjänsten, FSB sedan han flydde från kriget i Ukraina. Han uppger att han haft en lägre ledarroll i Wagnergruppen och bland annat slagits mot Ukraina i Bachmut, men att han valde och fly efter att en av hans underordnade blev ihjälslagen med en slägga. – Jag fruktar nu för mitt liv och min hälsa, har han tidigare sagt i ett uttalande på Gulagu.net, den människorättsorganisation som hjälpte honom fly.