Så vill socialtjänstministern kapa Sis-köerna

Utredningen togs emot på en pressträff med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och regeringens utredare Anna Tengberg i den så kallade mellantvångsutredningen. – Vi har också föräldrar som inte tar emot de erbjudanden och insatserna som Socialtjänsten erbjuder. Det kan i värsta fall att det inte återstår något annat för Socialtjänsten än den största ingripande åtgärden som finns, att tvångsomhänderta barnet, säger Waltersson Grönvall. Socialtjänstministern menar att socialtjänsten behöver fler verktyg för att nå barn som kan fara illa. – Utredningen föreslår att den här ordningen ska regaleras i en helt ny lag, som vi har föreslagit ska heta lagen om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare barn och unga när samtycke saknas, som vi har förkortat LIV, säger Anna Tengberg. Utredningen föreslår att föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning, för att få bättre förutsättningar att kunna ta emot öppna insatser från Socialtjänsten med stod av socialtjänsten lagen eller bestämmelserna i LIV. Om socialnämndernas beslut inte följs, föreslås detta kunna förenas med ett vite för vårdnadshavarna. – Storleken på vitet kan anpassas till vårdnadshavarnas ekonomiska förutsättningar, säger Anna Tengberg.

Det qatariska mediebolaget Al Jazeera har släppt en dokumentär där det framgår att barn i Sverige omhändertas på lösa grunder. Dokumentären har fått stor uppmärksamhet i Sverige i veckan, och har bland annat kallats för ”farlig” av statsminister Ulf Kristersson (M). En av personerna som medverkar i dokumentären är den svenska människorättsadvokaten Ruth Nordström som bland annat jobbat med LVU-fall. – Jag fick frågan om att medverka i den här dokumentären som människorättsadvokat, och jag sa att det var viktigt för mig att lyfta fram barnrättsperspektivet, säger Ruth Nordström till TV4 Nyheterna. Domen: Är desinformation Ruth Nordström är kritiskt till hur LVU-processen beskrivs i dokumentären. – Till viss del är den tyvärr missvisande. Det krävs starka skäl för att tvångsomhänderta barn i Sverige, och det syns tyvärr inte i dokumentären. Orsakerna bakom omhändertagandet måste ju komma fram så att man kan förstå varför det sker. Vilken är din främsta kritik? – Att man inte ger hela perspektivet om varför barn tvångsomhändertas. Barnens egna perspektiv kan ju av naturliga skäl inte höras, men man intervjuar inte heller socialsekreterare. En sak jag reagerar starkt på är att man talar om människohandel av barn, och det är det ju absolut inte. Jag tycker också att det är en brist att man blandar olika länder eftersom olika länder har olika lagstiftning Är det här desinformation? – På det sättet att det kan spä på misstron mot Socialtjänsten är det desinformation. Samtidigt är det viktigt att kunna kritisera staten och socialtjänsten när det är befogat. Har viktiga delar Samtidigt anser Ruth Nordström att det finns viktiga saker som lyfts i dokumentären. – Socialtjänsten måste ju vidta nödvändiga åtgärder för frivilliga åtgärder först, och det är inte alltid som socialtjänsten har gjort det. Barnet måste ju alltid få det bättre när det blir omhändertaget, och det är något som ibland brister. Flera regeringsföreträdare har kritiserat dokumentären, däribland socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Samtidigt har dokumentären haft liten spridning hittills. Finns det en risk att ni faktiskt hjälper till med spridningen? – Intentionen är ju att genom tidiga och förebyggande insatser kunna motverka den om den skulle få en högre grad av spridning, säger Waltersson Grönvall till TV4 Nyheterna. Svaret: En välbalanserad dokumentär Al Jazeera har svarat på kritiken. – Vi har noggrant eftersträvat att göra en mycket välbalanserad och välgjord dokumentär, säger Säger Al Jazeera 360:s chef Awad al Jumaa till Ekot.

På måndagsförmiddagen presenteras Befogenhetsutredningens slutredovisning om utökade befogenheter på Sis-hem. Utredningen har haft i uppdrag att utreda åtgärder som syftar till att säker­ställa en trygg och säker miljö inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem och LVM-hem. – Trots omfattande insatser kvarstår betydande utmaningar för barn- och ungdomsvården. Därför ska den reformeras i grunden, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Utredningen föreslår bland annat att elektroniska hjälpmedel, till exempel fotboja, ska kunna användas för att kontrollera de villkor som ställts om var ett barn eller en ungdom ska befinna sig under en vistelse utanför ungdomshemmet. Sis-hemmen ska därmed kunna kontrollera var barnet befinner sig och det ska gälla barn och unga som avtjänar sluten ungdomsvård, i de fall där det finns en risk för att ungdomen begår nya brott eller flyr. Kroppsvisitation Även utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation föreslås, i de fall där det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Förslaget bedöms förbättra förutsättningarna för att hålla de särskilda ungdomshemmen fria från vapen och andra farliga föremål. Förslaget innehåller också en ny möjlighet att besluta om avskildhet på hemmen av ordnings- och säkerhetsskäl. Åtgärden ska genomföras genom att barnet eller ungdomen placeras i sitt bostadsrum, eller i annat lämpligt utrymme i max tre timmar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Statens institutionsstyrelse ska också öka sin kapacitet med ytterligare 100 platser. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande. De drygt 600 platser som i dagsläget är i bruk inom ungdomsvården ska bli drygt 700 i slutet av mars 2025.

Efter uppmärksammade rymningar och upplopp på Sis särskilda ungdomshem ska personalen nu kunna låsa in barn och unga nattetid. – Det här borde ha skett för länge sedan. Situationen har eskalerat under lång tid, säger ansvarig minister Camilla Waltersson Grönvall (M).

I måndags kom larmet från polisen – en tidigare hemlighetsstämplad rapport visar att kriminella driver HVB-hem. Det faktum att organiserad brottslighet har trängt in i välfärdens kärna på det här viset är naturligtvis helt oacceptabelt, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Oppositionens förslag Regeringen och oppositionen är inte överens om hur detta ska lösas. Ardalan Shekarabi, Socialdemokraternas gruppledare i justitieutskottet, vill se kommunerna och det offentliga ta över kontrollen av HVB-hemmen. Den sociala vården av barn ska inte bedrivas av oseriösa aktörer, kommersiella aktörer, det ska vara det offentliga. För fokus måste vara på att stoppa nyrekryteringen av barn till gängen, säger Ardalan Shekarabi. Så jobbar regeringen Enligt Camilla Waltersson Grönvall arbetar regeringen ”oförtrutet” med att förbättra barn- och ungdomsvården. Hon ser inte driftsformen som det stora problemet. Däremot ser hon ett behov av fler platser på HVB-hem. Vi måste jobba med fler platser, vi måste säkerställa kvaliteten och vi måste framför allt hindra rekryteringen och komma till rätta med vår barn- och ungdomsvård, säger hon.

S kallar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) till socialutskottet. Skälet är polisens rapport om att kriminella driver HVB-hem. – Det är skarpt läge, säger utskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S).

Platsbristen på Sis-hemmen beskrivs som akut. Bara i Stockholm står 13 ungdomar i kö, enligt SVT:s ”Agenda”. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall lovar att det kommer att skapas fler platser. – Vi kommer inte att släppa den här frågan från regeringens sida, säger hon i programmet.

Förslaget om informationsplikt handlar om att offentliganställda ska bli skyldiga att anmäla om de kommer i kontakt med personer som vistas olagligt i Sverige. Frågan utreds nu och är tänkt att gälla anställda inom bland annat skola, socialtjänst och sjukvård. Men lagförslaget möter hårt motstånd – inte minst från socialsekreterare. Enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR är två tredjedelar av socialsekreterarna helt emot informationsplikt. Många skulle inte anmäla – trots risk för fängelse Än så länge finns inte något förslag om påföljd om den offentliganställde väljer att inte anmäla. Men redan nu säger 6 av 10 socialsekreterare att de inte kommer ange en papperslös oavsett om det är fängelse de skulle riskera. – Det visar ett starkt stöd för att den här lagen ska inte på plats. Att den kommer bli en katastrof för svensk socialtjänst. Och att våra medlemmar står upp för den yrkesetik som professionen vilar på och kommer också ta de konsekvenser som behövs, säger Akademikerförbundets ordförande Heike Erkers. ”Ett nej måste vara ett nej” I regeringen är det socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) som ansvarar för frågan om informationsplikt. Så här kommenterar hon akademikernas motstånd mot lagförslaget: –Jag har full förståelse för att det väcker starka känslor. Samtidigt är det ju så att det här handlar om att det offentliga måste agera gemensamt runt den reglerade invandringen. Ett ja ska vara ett ja, men ett nej måste också vara ett nej.

I dag finns 282 skyddade boenden i Sverige som fungerar som en fristad för kvinnor som utsätts för våld. Över hälften av alla skyddade boenden drivs av ideella organisationer, exempelvis kvinnojourer. 37 procent drivs av privata aktörer och 9 procent av kommunerna.

Den 1 april i år trädde flera lagändringar i kraft i syfte att stärka skyddet för kvinnor och barn i skyddade boenden. Bland annat måste den som driver skyddat boende ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

– Det är ju viktigt att vi har en tillståndsplikt för innan har det ju varit möjligt för praktiskt tagit precis vem som helst att starta ett skyddat boende. Det har inneburit att kvinnor de facto har befunnit sig i farliga situationer när tanken är precis tvärtom, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Volontärer räknas inte som bemanning För att beviljas tillstånd ställs bland annat krav på tillräcklig bemanning, att verksamheten drivs av en föreståndare med högskoleutbildning inom socialtjänstlagen och att det finns tillräckliga skyddsanordningar, som skyddsdörrar.

Volontärer räknas enligt IVO inte som bemanning i lagens mening, vilket påverkar många kvinnojourer som till största delen jobbar ideellt.

Enligt Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer saknar många kvinnojourer idag resurser för att möta dom nya kraven. Det handlar bland annat om ökade kostnader för att bygga om nuvarande boenden enligt kraven på skalskydd och att heltidsanställa utbildad personal. De välkomnar ökade säkerhetskrav, men pekar på att kvinnojourernas arbete inte bör jämföras med privata aktörer som endast tillgodoseren bostad.

– Vi tänker att det finns behov av olika typer av skyddat boende. Pratar vi i gängkriminalitet så kanske vi behöver den här höga säkerhetsklassningen, men vår verksamhet är en lågtröskelverksamhet som går ut på att kvinnan ska få inre säkerhet, emotionellt stöd och hjälp att ta kontakt med olika instanser i samhället säger Josephine Diffner som är Ordförande för Motala Kvinnojour.
Bara 95 av 282 har ansökt om tillstånd Hittills har bara 95 ansökningar kommit in till IVO av 282 skyddande boenden. Enligt myndigheten kommer de aktörer som inte ansökt senast den 1 augusti att föreläggas eller förbjudas.

– Jag har kontinuerligt kontakt med flera av Sveriges kvinnojourer och jag kommer att kalla till en första uppföljning i september eller oktober för att se hur implementeringen har fungerat, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.