Skaparna bakom populära spelen anmäls: "Utnyttjar barns svagheter"
Sveriges konsumenter och 20 andra europeiska konsumentorganisationer har ilsknat till på speljättarnas strategier att locka barn och unga att spendera pengar på köp i spelen. Strategierna anklagas för att vara lömska och manipulativa. Organisationerna ser användandet av virtuella valutor, som V-bucks i "Fortnite" eller FC Points i fotbollsspelet "FC" (tidigare "Fifa"), som problematiskt. Spelarna köper, för riktiga pengar, den virtuella valutan som sedan spenderas inne i spelet. – Det enda skälet till det som vi kan se, det är att man försöker dölja de verkliga kostnaderna för köpen för konsumenterna, säger Sinan Akdag, internationell sekreterare vid Sveriges konsumenter. Här är kraven Yasemin Bayramoglu, kommunikationsansvarig på Sveriges konsumenter, förklarar beslutet för TV4 Nyheterna. – Vi tycker att det är ett så pass stort problem att vi måste fästa uppmärksamheten på de här virtuella valutorna. Det är väldigt många barn som spelar och de spelar bort enorma summor. Vi tycker att de här spelföretagen måste axla ett större ansvar och vara försiktiga i hur man får användarna att göra av med sina pengar på spelen, säger hon. Vilka krav ställer ni? – I första hand så vill vi att de här virtuella valutorna ska bort helt. Det måste vara tydligt vad saker och ting kostar precis som när vi går ut i en vanlig mataffär. Så fungerar det inte i spelen nu. Sen vill vi också att man plockar bort det här att köp i spel hela tiden är tillgängligt. Det ska vara något som är bortkopplat och vill du använda dig av det ska du kunna koppla på det. Spenderar mer Tre av fyra föräldrar uppger att deras barn inte spenderar något i spel, men av dem som gör det rörde det sig om i snitt motsvarande 444 kronor i månaden förra året, en uppgång från 375 kronor 2020, enligt en undersökning från branschorganet Video Games Europe. Vi ifrågasätter om det är okej att rikta den här typen av väldigt aggressiv marknadsföring mot barn i syfte att de ska vilja köpa de här sakerna i spelen, och att tjata på sina föräldrar om att få köpa, säger Akdag. Nu anmäler organisationen, tillsammans med europeiska konsumentorganisationen BEUC och tio andra konsumentorganisationer sju speljättar till nätverket för EU:s konsumentmyndigheter, CPC. Rundar regler Spelföretagen brukar kräva att villkor godkänns för att få göra köp, exempelvis att innehåll när som helst kan tas bort, eller få ett annat pris. Regelverk rundas genom att hävda att spelaren bara köper en slags licens att få använda den virtuella valutan. När den sedan används för att göra köp i spelet gäller därmed inga regler. Då menar spelföretagen att resten av konsumenträtten också flyger ut genom fönstret, säger Akdag. Organisationerna kräver att köp redovisas i landets valuta, att grundinställningen i spel ska vara att möjligheten att göra köp är avstängd, samt att oschyssta villkor upphör. I stort sett hela spelbranschen använder sig av de här marknadsföringsmetoderna. Just nu vill vi att konsumentskyddsnätverket kollar på de här sju spelen. Men vi vill ju se nya regler och bestämmelser för hela branschen, säger Sinan Akdag
Sveriges konsumenter och 20 andra europeiska konsumentorganisationer har ilsknat till på speljättarnas strategier att locka barn och unga att spendera pengar på köp i spelen. Strategierna anklagas för att vara lömska och manipulativa. Organisationerna ser användandet av virtuella valutor, som V-bucks i "Fortnite" eller FC Points i fotbollsspelet "FC" (tidigare "Fifa"), som problematiskt. Spelarna köper, för riktiga pengar, den virtuella valutan som sedan spenderas inne i spelet. – Det enda skälet till det som vi kan se, det är att man försöker dölja de verkliga kostnaderna för köpen för konsumenterna, säger Sinan Akdag, internationell sekreterare vid Sveriges konsumenter. Här är kraven Yasemin Bayramoglu, kommunikationsansvarig på Sveriges konsumenter, förklarar beslutet för TV4 Nyheterna. – Vi tycker att det är ett så pass stort problem att vi måste fästa uppmärksamheten på de här virtuella valutorna. Det är väldigt många barn som spelar och de spelar bort enorma summor. Vi tycker att de här spelföretagen måste axla ett större ansvar och vara försiktiga i hur man får användarna att göra av med sina pengar på spelen, säger hon. Vilka krav ställer ni? – I första hand så vill vi att de här virtuella valutorna ska bort helt. Det måste vara tydligt vad saker och ting kostar precis som när vi går ut i en vanlig mataffär. Så fungerar det inte i spelen nu. Sen vill vi också att man plockar bort det här att köp i spel hela tiden är tillgängligt. Det ska vara något som är bortkopplat och vill du använda dig av det ska du kunna koppla på det. Spenderar mer Tre av fyra föräldrar uppger att deras barn inte spenderar något i spel, men av dem som gör det rörde det sig om i snitt motsvarande 444 kronor i månaden förra året, en uppgång från 375 kronor 2020, enligt en undersökning från branschorganet Video Games Europe. Vi ifrågasätter om det är okej att rikta den här typen av väldigt aggressiv marknadsföring mot barn i syfte att de ska vilja köpa de här sakerna i spelen, och att tjata på sina föräldrar om att få köpa, säger Akdag. Nu anmäler organisationen, tillsammans med europeiska konsumentorganisationen BEUC och tio andra konsumentorganisationer sju speljättar till nätverket för EU:s konsumentmyndigheter, CPC. Rundar regler Spelföretagen brukar kräva att villkor godkänns för att få göra köp, exempelvis att innehåll när som helst kan tas bort, eller få ett annat pris. Regelverk rundas genom att hävda att spelaren bara köper en slags licens att få använda den virtuella valutan. När den sedan används för att göra köp i spelet gäller därmed inga regler. Då menar spelföretagen att resten av konsumenträtten också flyger ut genom fönstret, säger Akdag. Organisationerna kräver att köp redovisas i landets valuta, att grundinställningen i spel ska vara att möjligheten att göra köp är avstängd, samt att oschyssta villkor upphör. I stort sett hela spelbranschen använder sig av de här marknadsföringsmetoderna. Just nu vill vi att konsumentskyddsnätverket kollar på de här sju spelen. Men vi vill ju se nya regler och bestämmelser för hela branschen, säger Sinan Akdag