Stockholmsbörsen avslutade nära nollstrecket

Läget för den kommersiella fastighetsmarknaden fortsätter att vara splittrat, och fokus riktas nu alltmer mot bolagens kassaflöden i takt med att finansieringsoron blåst bort. Det konstaterar Handelsbanken i sin nya fastighetsrapport som släpptes på onsdagen.

Kontorsvakanserna i Stockholms innerstad är nu uppe i 10 procent vilket kan leda till problem för fastighetsägarna, skriver Handelsbanken i en ny rapport.  ”Med ökade vakanser och rabatter så finns risken att stagnerande intäkter och ökade kostnader resulterar i försvagade kassaflöden för kontorsbolagen”, bedömer banken.

Bostadspriserna lyfter tydligt de kommande två åren. Räkna dock inte med något prisrally liknande det under pandemin. – Vi räknar med cirka 4 procents uppgång de kommande två åren, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Metallpriserna faller på bred front på tisdagen. Ökad oro för den kinesiska marknaden kan ligga bakom, enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer. ”Det har det varit lite som en våt filt, att marknaden där inte tar fart”, säger han.

Handelsbanken publicerar idag en genomgång av verkstadssektorn där banken förordar bolag med tidig-cykliska egenskaper, bolag som uppvisar strukturell tillväxt/är verksamma inom energiomställningen och/eller bolag som inte belönats för genomförda strukturella förbättringar.

Dagens industri går i en analys igenom storbankerna för att kunna besvara frågan "vilken av de fyra ska du då äga under de kommandet året?". Tidningen landar i en portfölj med två delar Handelsbanken och en del Nordea.

Dagens industris analytiker Mikael Vilenius har gått igenom bankerna för att se vilken av aktierna det är bäst att äga på ett års sikt och svaret blir Handelsbanken. Dagens industri har gått igenom två årtionden med månadsdata över vad analytikerna har sagt, bankernas kvalitet och värderingarna, samt aktiernas utveckling det senaste året. Totalt tio olika […]

På torsdagen lämnade Riksbanken ett nytt räntebesked. Som väntat blev det en dubbelsänkning – den första sedan 20014. Vad innebär det för Sveriges ekonomi framåt? Och hur påverkar det din plånbok? Ställ dina frågor till Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Chatten börjar klockan 11.00 men det går bra att skicka in frågor redan nu.

Flera storbanker sänker nu den rörliga boräntan efter Riksbankens dubbelsänkning av styrräntan. SEB sänker den så kallade rörliga räntan, med tre månaders bindningstid. Lån med tre månaders bindningstid sänks med 0,50 procentenheter till 4,74 procent. Handelsbanken sänker den rörliga räntan med 0,50 procentenheter till 4,79 procent. Även Nordea sänker med 0,50 procentenheter.

Storbankernas experter är eniga. Det blir en dubbelsänkning av Riksbanken i veckan – för första gången sedan 2014. Veckorna inför beskedet har ekonomer på Handelsbanken, DNB och Danske Bank också målat upp detta som huvudscenariot – sedan kollegorna på Swedbank, SEB och Nordea redan antagit att det blir så en tid. Räntebesked från Falun Kronans försvagning – särskilt mot dollarn – inför mötet bör inte påverka utrymmet för sänkningar, enligt Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea. Dubbelsänkningen, på 0,50 procentenheter till 2,75 procent, är redan inprisad i kronkursen och den låga inflationen gör dessutom problemet med en svag växelkurs mindre, resonerar han. I prissättningen på räntemarknaden ligger sannolikheten för en dubbelsänkning följt av ännu en sänkning av styrräntan i december – ned till 2,50 procent – på 100 procent. Även Riksbanken har sedan september flaggat för att det kan bli en dubbelsänkning på novembermötet. Fast riksbankschefen Erik Thedéen har i flera uttalanden inför beskedet i veckan också varnat för att ta en dubbelsänkning för given. Räntebeskedet – som kommer att levereras från Falun i stället för från Riksbankens kontor på Brunkebergs torg i centrala Stockholm – kommer efter att KPIF-inflationen sedan i somras fallit allt längre ned under inflationsmålet. Svensk BNP minskade också både under andra och tredje kvartalet, vilket definitionsmässigt är så kallad teknisk recession – även om ordet recession normalt används för att beskriva en betydligt mer dramatisk ekonomisk situation än det som svenska hushåll och företag just nu upplever. Räntan kan vara onödigt hög Andra indikatorer inför beskedet – som Riksbankens senaste företagsundersökning och Konjunkturinstitutets barometer – antyder också att styrräntan just nu kan vara onödigt hög. Riksbanken väntas enligt marknadens aktörer någon gång till sommaren 2025 ha sänkt styrräntan till 1,75 procent. Det skulle innebära räntesänkningar på 1,50 procentenheter på lite drygt ett halvår. Normalt följer rörliga boräntor – den vanligaste bindningstiden för bolån – med nedåt när styrräntan sänks. Skulle boräntan på ett lån på tre miljoner kronor falla med 1,50 procentenheter skulle det minska räntekostnaden med 45 000 kronor per år eller 3 750 kronor per månad om man bortser från ränteavdragets effekter.