Stoltenberg kallar till Ukraina-möte

Natos avgångne generalsekreterare hävdar att Natos linje sedan Rysslands invasion av Ukraina har varit konsekvent och rätt. ”Stöd Ukraina, men bli inte en del av konflikten”, formulerar Jens Stoltenberg linjen i en intervju med Financial Times.

Som tonåring var Jens Stoltenberg motståndare till Nato. Nu slutar han efter tio år som försvarsalliansens högsta chef. – Ett av mina finaste ögonblick här på Nato var att se svenska flaggan hissas, säger han till DN.

I en intervju med den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine har Jens Stoltenberg uttryckt ånger för att Nato inte gjort mer att förhindra Rysslands invasion av Ukraina. – Om man får vara efterklok, hade kanske ett större militärt stöd redan 2014, åtminstone höjt tröskeln för ett ryskt militärt angrepp på Ukraina. Men det blir i dagsläget mest spekulationer, eftersom det inte hände. Nu får vi blicka framåt och öka stödet till Ukraina, utvecklar han i Nyhetsmorgon. Han ser det som avgörande att Ryssland inte vinner mot Ukraina, så att kriget inte eskalerar till något Natoland. – Det vore en signal om att den som använder vapenvåld och hotar med kärnvapen, får som den vill. Och det skulle göra världen än farligare. Det är viktigt, för vår säkerhet, att Ukraina vinner, och därför ska de ha vapen. Det pågår diskussioner om att Ukraina bör få använda långdistansrobotar längre in på rysk mark. Kommer det att bli verklighet? – Ryssland har invaderat ett annat land. Det strider mot folkrätten. Enligt folkrätten har Ukraina rätt att försvara sig. Och enligt folkrätten inbegriper självförsvar även att slå till mot legitima, militära mål på angriparens, i detta fall Rysslands, territorium. Det gör han härnäst Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg lämnar sin post den 1 oktober, då tar den nederländske Mark Rutte över topposten. I Nyhetsmorgon berättar Stoltenberg att en av de saker han är stoltast över under sina tio år som generalsekreterare är att Sverige gick med i Nato. – Världen har blivit farligare. Det pågår ett fullskaligt krig i Europa, mot Ukraina. Men Nato har blivit starkare och större med de nya medlemmarna Sverige och Finland. Jens Stoltenberg vill inte svara på frågan på vad som väntar härnäst, men TV4:s utrikespolitiska kommentator Rolf Porseryd tror sig ha svaret. – Han kommer sannolikt tacka ja till att bli ordförande till den årliga viktiga europeiska säkerhetskonferensen i München. Mycket tyder även på att han även kommer att ägna sig åt politik på hemmaplan igen.

I en intervju med tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung säger den avgående Natochefen Jens Stoltenberg att man hade kunnat göra mer för att stötta Ukraina, innan Rysslands fullskaliga invasion. – Jag beklagar att Natos allierade och Nato självt inte gjorde mer för att stärka Ukraina tidigare. Om Ukraina hade varit militärt starkare hade tröskeln för Ryssland att anfalla varit högre. Det är omöjligt att säga om den skulle ha varit tillräckligt hög. Under Stoltenbergs första resa till Ukraina 2015 besökte han träningscentret där USA, Kanada och Storbritannien utbildade soldater. Men det gjorde inte Nato. – Totalt sett var vår utbildning och utrustning ganska begränsad. Vi kunde ha gjort mycket mer. Ville först inte ge Ukraina vapen Stoltenberg berättar också om en ovilja att ge Kiev de vapen de bett om innan Rysslands invasion, eftersom man var rädd att öka spänningarna till Ryssland ytterligare. Han menar att även om det inte var möjligt för Ukraina att gå med i Nato så hade man kunnat stärka de militärt. – Det hade varit enkelt att stärka Ukraina militärt. I stället tjafsade vi om huruvida vi skulle förse dem med prickskyttegevär. Under lång tid ville USA inte förse Ukraina med pansarvärnsmissiler för att inte provocera Ryssland. Till slut levererade de en del, men vi kunde alla ha gjort mer. Han fortsätter: – Nu tillhandhåller vi militär utrustning till ett krig – då hade vi kunnat tillhandahållit militär utrustning för att förhindra kriget. Kriget måste avslutas med förhandlingar För att kriget ska kunna avslutas kommer det krävas förhandlingar med Ryssland, det tror Natochefen. Men den förhandlingen måste ske i kombination med försvar och avskräckning. – En sak är klar: för att få ett slut på det här kriget måste det vid en viss tidpunkt bli en dialog med Ryssland igen. Men detta måste baseras på ukrainsk styrka.

Nato kunde ha gjort mer för att förhindra Rysslands invasion av Ukraina, säger Jens Stoltenberg. I en lång intervju reflekterar den avgående Natochefen kring alliansens hantering före den fullskaliga invasionen.

Ukraina har rätt att försvara sig mot Ryssland i den ryska Kursk-regionen.  Det säger Nato-chefen Jens Stoltenberg till tyska Die Welt.  – De ryska soldaterna, stridsvagnarna och baserna där är legitima mål enligt internationell lag.

– Ukraina har rätt att försvara sig. Och enligt internationell lag slutar inte den rätten vid gränsen. De ryska soldaterna, stridsvagnarna och baserna där (Kursk) är legitima mål enligt internationell lag, säger Jens Stoltenberg.

President Volodymyr Zelenskyj uppgav tidigare i veckan att motinvasionen av Kursk är del i en ukrainsk fredsplan som ska presenteras för USA i september. Överraskande offensiv Offensiven, som inleddes tidigare i augusti, tog Kreml på sängen. Enligt Ukraina har man tagit kontroll över totalt 100 samhällen och en landyta på nästan 1 300 kvadratkilometer.

– Den ukrainska generalstaben hävdade igår kväll att man har avancerat ytterligare två kilometer in mot Kursk stad, men det är uppgifter som inte går att bekräfta, säger TV4 Nyheternas utsända Johan Fredriksson, på plats i Sumy, nära Kurskregionen.

– Den allmänna inställningen bland bedömare att den här offensiven inte går speciellt fort framåt, att Ryssland till och med kapar åt sig några byar i det södra delen av området. Så det är inte någon våldsam frammarsch, säger Johan Fredriksson. Kraftig bomb mot Charkiv Samtidigt rapporteras om intensiva ryska bombningar i natt.

– Det har varit stökigt hela den här veckan. Igår kväll fick storstaden Charkiv en jättebomb rätt in i ett civilit bostadshus. De senaste siffrorna säger att sju människor är döda och 97 skadade. En tragedi för Charkiv, säger Johan Fredriksson.

I oktober avslutar Jens Stoltenberg sin tioåriga mandatperiod som Nato-chef. Nu uppmanar han alla europeiska Nato-medlemmar att hålla fast vid sitt stöd till Ukraina. Anledningen är att USA kan skära ner eller helt stoppa finansieringen om Donald Trump vinner valet i November. ”Putin tror han kan vänta ut oss” På frågan om Nato-allierade behöver vara förberedda på att kriget i Ukraina kan hålla på i mer än tio år svarade Stoltenberg: ”Ja”. – Huvudbudskapet är att fortsätta stödet till Ukraina för att få ett slut på det. Det paradoxala är att nu tror president Putin att han kan vänta ut oss. Det är därför kriget fortsätter, utvecklar han till BBC. USA:s ex-president Donald Trump har tidigare uttalat sig om att europeiska länder inte satsar tillräckligt på sitt försvar och förlitar sig på USA. Det menar Stoltenberg är befogat och att Trump har rätt i den kritiken. – Nu har man löst det, menar Nato-chefen. ”Satsa på försvaret” Men oron i Ukraina växer efter att Donald Trump utsåg Ohio-senatorn J D Vance till vicepresidentkandidat. Det efter att Ohio-senatorn tidigare uttalat sig kritik mot biståndet. ”Jag bryr mig inte riktigt om vad som händer med Ukraina på ett eller annat sätt”, har J D Vance sagt i ett avsnitt av podcasten War Room, ledd av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Men Stoltenberg menar att USA kommer att stanna i Nato eftersom det ligger i deras säkerhetsintresse. – Satsa mer på försvaret, på det sättet försäkrar man att USA stannar i Nato.

Europa ska vara redo för ett decennium av krig i Ukraina, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg till BBC. – För att närma sig krigets slut måste EU visa att man är redo för ett långvarigt krig och fortsätta stötta Ukraina, säger Stoltenberg.