"Stoppa Eritreas verksamhet i Sverige"

Hamas högsta ledare Yahya Sinwar har dödats i en eldstrid i Gaza. Beskedet firas nu av Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. – Jag räknar med att alla som är för en tvåstatslösning är väldigt glada, säger han. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) svarar att hon aldrig firar en människas död.

På en presskonferens som utrikesminister Maria Malmer Stenergard håller tillsammans med försvarsminister Pål Jonson, infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson samt utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell meddelar man att en svensk bataljon på 600 personer ska bistå Nato. – Sveriges inträde i Nato är en av de största geopolitiska förändringarna sedan Berlinmurens fall, säger Maria Malmer Stenergard på pressträffen. Hon säger att Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar är pådrivande för att öka stödet till Ukraina och att man för första gången ska bidra med väpnad styrka. – Det här är ett historiskt beslut. Vi ska nu för första gången som allierad bidra med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger Maria Malmer Stenergard. Bidrar med markförband, örlogsfartyg och stridflygplan Regeringen söker nu ett ettårigt mandat för propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”. Försvarsminister Pål Jonson berättar att Sverige kommer att bidra med ett markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland. Det handlar om en reducerad bataljon som kommer vara på plats i tidigt 2025. – Förbandet utbildas just nu på P7 på Revingehed och det består av officerare och kontinuerligt tjänstgörande soldater, så det handlar då inte om värnpliktiga, säger Jonson. Sverige ska också bidra med örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Där förväntas man bidra med minröjnings- och sjöövervakningsförmåga. Pål Jonson säger att Sveriges bidrag är ”relativt substatiell” i jämförelse med andra länders. Svenska stridsflygplan ska också bistå Natos luftövervakning, säger infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson.

I somras gav statsminister Ulf Kristersson besked om att EU-minister Jessika Roswall föreslås som ny svensk EU-kommissionär. Om Roswall bara klarar av EU-parlamentets utfrågning lämnar hon alltså regeringen under senhösten. Moderaterna har hela tiden förutsatt de ska få välja en efterträdare. Men både Liberalernas och Kristdemokraternas ungdomsförbund tycker att ministerposten ska gå över till deras partier. – De som varit EU-ministrar tidigare från Liberalerna har varit riktiga stjärnor. Jag tror Moderaterna inser att vill man ha kvalité då är det en liberal man ska välja, säger Anton Holmlund, ordförande i Liberala Ungdomsförbundet (LUF). – Det är vår tur. Moderaterna har fått sitt, nu är det halvtid. Då är det dags för en kristdemokrat som EU-minister, säger Stefan Sarmes, ordförande för KDU. Kan bli bråk Båda ungdomsförbunden har namn de gärna lanserar. LUF vill ha den utrikespolitiska talespersonen Joar Forssell som EU-minister. Medan KDU föreslår regionrådet Martin Hallander, som också var KD:s tredjenamn i EU-valet. Båda ungdomsförbunden håller med om att frågan kan orsaka bråk bland Tidöpartierna. – Det kan inbjuda till osämja. Men om man aldrig bråkar får man aldrig som man vill, säger Anton Holmlund från LUF. Moderaterna har avböjt att kommentera en eventuellt ny EU-minister. Bland möjliga kandidater nämner källor Jessika Rosencrantz, ordförande i riksdagens EU-nämnd och EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd. Men Kristdemokraternas och Liberalernas ungdomsförbund vill inte ge sig utan strid. Och KDU tror sig ha bäst chans. – Vi är det näst största partiet i regeringen, säger Stefan Sarmes, ordförande i KDU. – Liberalernas mandat är värda lika mycket som Kristdemokraternas. Till och med mer, eftersom vi är det parti som i närtid visat att vi kan samarbeta med andra partier. Så KD är fastsurrade i den här båten på ett annat sätt, säger Anton Holmlund, ordförande i LUF.

En grupp statliga kinesiska hackare har attackerat miljontals individer i väst under 14 års tid.  Svenska riksdagsledamöter finns bland måltavlorna. – Personligen är man medveten om dessa risker hela tiden, säger Joar Forssell (L).

Stödet pausades tidigare i år efter anklagelser om att flera anställda på FN-organet skulle ha varit inblandade i Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Men nu har regeringen vänt och återupptar alltså biståndet till palestinaflyktingarna, något som Ekot var först med att rapportera om. – Vi har redan tidigare ökat det humanitära stödet och gör nu en första delutbetalning till UNRWA, efter skriftliga försäkringar från Unrwa direkt till Sverige om utökad transparens och skärpta rutiner. Vi kommer noggrant följa upp att Unrwa genomför vad som utlovats, säger Johan Forssell i ett pressmeddelande. ”Unrwa behöver reformeras” Anslagen till Unrwa för 2024 är 400 miljoner kronor och nu går betalningarna ut i etapper. – Den humanitära situationen i Gaza är mycket svår. Unrwa behöver reformeras men här och nu är det prioriterat att Sveriges humanitära stöd når fram, säger Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna i pressmeddelandet. Till en början kommer 200 miljoner kronor att betalas ut. ”Ytterligare utbetalningar kommer att bli aktuella under året baserat på framsteg i de åtgärder som Unrwa åtagit sig att genomföra för att stärka intern tillsyn, granskning och kontroll”, skriver regeringen.

Under morgonen håller försvarsminister Pål Jonson (M) en pressträff där ett nytt stöd till Ukraina kommer att presenteras. Deltar gör även Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna, Mikael Oscarsson från Kristdemokraterna och Joar Forssell från Liberalerna. Sverige har sedan tidigare stöttat Ukraina med vapen till ett värde av 22,2 miljarder kronor. Nu erfar Dagens Nyheter att dagens paket, det femtonde i ordningen, kommer att vara rekordstort. Paket värt 7,1 miljarder kronor Totalt ska paketet kosta 7,1 miljarder kronor och bestå av ytterligare material från Försvarsmakten. Det största paketet Sverige har skickat hittills var värt 6,3 miljarder kronor och innefattade bland annat artillerisystemet Archer och Leopardstridsvagnar. Förutom försvarsmateriel ingår pengar som avsättas för att köpa nytt försvarsmateriel från industrin och en del pengar avsätts till fonder som snabbt ska kunna användas när behov av stöd uppstår. Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer också att hålla en pressträff under dagen på Amfibieregementet i Berga. Då ska även ytterligare information om det 15:e stödpaketet presenteras.

Tidöpartierna är oeniga om huruvida Sverige borde dra tillbaka erkännandet av Palestina, ett beslut som Sverige klubbade 2014. Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vill dra tillbaka erkännandet, men Moderaterna håller emot, skriver DN. SD, L och KD uppger alla att de kommer att fortsätta att driva frågan. – Jag upplever att det finns ett stort stöd också bland moderater för det, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade frågan när han i dag besökte Malmö, skriver TT. Han anser att beslutet 2014 var förhastat: – Men vi har inga planer på att just nu ändra på den saken, säger han.

Tänk er ett Europa där fredsrörelsen fått diktera vår gemensamma säkerhets­politik – blotta tanken får oss att rysa. Det skriver Anna Starbrink och Joar Forssell, L, i en slutreplik.

Det är dags att göra upp med dubbel­moralen och tillåta att pensions­pengar och annat kapital investeras i försvars­industrin. Det skriver Anna Starbrink och Joar Forssell, L.