Uppgifter: Rekordstort svenskt stödpaket till Ukraina

Omkring 8000 svenskar deltog i den internationella insatsen som skulle skapa säkerhet i ett krigshärjat Afghanistan. Men de fick också hjälp av tolkar och andra lokalanställda. En av dem har vi valt att kalla Fawad. Han jobbade i köket på den svenska basen. Nu lever han och hans familj gömda och stannar aldrig längre än några månader på samma ställe. – Vi som jobbade för svenska eller utländska trupper, om talibanerna får veta det dödar de oss kanske, säger han över ett videosamtal från någonstans i Afghanistan. Fanns på listan men blev kvar När talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 evakuerade svenska myndigheter flera av de afghaner som arbetat för Sverige. Fawad fanns med på listan men i kaoset blev han kvar. Medan många andra länder fortsatt att lyfta ut sina tidigare lokalanställda har Sverige inte agerat. Björn Blanck tjänstgjorde för Försvarsmakten i Afghanistan i nästan tre år. Han säger att uppdraget hade varit omöjligt att utföra utan de lokalanställdas hjälp. – De är inte bortglömda. Jag har kontakt med samtliga personer som har jobbat nära svensk militär och de sitter fortfarande med det sista hoppet att Sverige till sist ska ta ansvaret och ge dem prövning. Startat insamling Nu försöker han hjälpa sina gamla kollegor med det som svenska myndigheter misslyckats med. Han har startat en insamling och samarbetar med en kanadensisk ideell organisation om att ordna resehandlingar och föra tre familjer över gränsen till grannlandet Pakistan där FN:s migrationsorganisation IOM finns. Väl där kommer Migrationsverket ta över och familjerna kan flygas till Sverige som kvotflyktingar. Han hoppas kunna visa regeringen och svenska myndigheter att det är möjligt att hjälpa de tidigare lokalanställda i Afghanistan. – Detta ska förhoppningsvis leda till att det blir tydligt att det fortfarande går att agera för de här personerna. Omkring 50 personer som jobbat för Sverige och deras familjer är kvar i Afghanistan. Försvarsminister Pål Jonson uppger för TV4 Nyheterna att regeringen arbetar på en lösning för dem, men avböjer en intervju. Samtidigt hoppas Fawad att Björns insamling ska lyckas. – Det skulle rädda våra liv, säger han. Det är en chans för mig och min familj att komma till Sverige och börja om våra liv.

Kan Ryssland besegras nästa år? Ja säger Ukrainas president. Volodymyr Zelenskyj har en plan för seger som Kreml snabbt kallat ”efemär” – alltså lik en dagslända som lever några timmar. Men sanningen är kanske bistrare än så för ledarna i Moskva. Dagsländan de talar om kan vara ett starkare flygfä än de räknat med. Delar av segerplanen är nämligen hemlig. Hur kan man då bedöma den? Det är svårt - det medges. Vi försöker ändå. Officiellt har planen fem delar. Den första handlar om att ge Ukraina status som inbjuden nation i Nato. Den andra delen heter Försvar. Här finns första hemliga tillägget. Den tredje delen heter Avskräckning. Hemliga tillägg nummer två återfinns här. Fjärde delen kallas Strategisk ekonomisk potential och även här finns ett hemligt tillägg. Den femte delen beskriver hur säkerheten för Ukraina och Europa kan skötas efter ett krigsslut. Europa stormakter redan inspelade Dagarna innan planen lades fram i Radan, Ukrainas parlament, den 16 oktober reste Zelenskyj till London, Paris, Rom och Berlin. Regeringarna i Europas stormakter samt i USA är redan inspelade i vad som ska hända De känner till de hemliga tilläggen, sannolikt för att planen till stor del hänger på dem. Det anges också rakt ut på Ukrainas presidentämbetes hemsida att fem länder känner till det hemliga tillägget under avsnittet Avskräckning. Segerplanen tycks till stor del bero på fem stormakter. Det handlar denna gång inte om att 27 EU-länder ska säga ja eller nej, eller att 32 Nato-länder ska enas. Att Viktor Orban säger nej och ropar på fredsförhandlingar spelar ingen roll. Just nu är det bara Kreml som lyssnar på Ungers premiärminister. Zelenskyjs glädje – ett tecken? Det finns ett litet tecken till. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kom till EU-toppmötet i Bryssel och verkade på bra humör när han träffade journalister. Han såg lika glad ut när han senare under torsdagen mötte media i Natos högkvarter. För att försäkra mig om att jag inte inbillar mig ställer jag frågan till Sveriges försvarsminister Pål Jonson, som träffade Zelenskyj och hans försvarsminister Rustem Umerov under flera timmar i Natos regi. Var Zelenskyj glad eller har jag missförstått? – Jag uppfattade det så också. Han har greppat momentum i processen. Segerplanen består av olika saker, tankar om hur man ska kunna öka produktionen av försvarsmateriel i Ukraina bland annat, säger Pål Jonson. Ordet momentum betyder flyt eller rörelse framåt. Vad kan det vara som gör den annars bistre och av krig uttröttade ukrainske presidenten på bra humör? Han har flyt enligt Jonson som trots allt vet mer än vi andra. Det kan vara att Segerplanen tagits emot väl och de tre hemliga tilläggen innehåller något att förhandla och enas om. Kanske har Volodymyr Zelenskyj haft några riktiga bra dagar på jobbet?

I kriget i Ukraina har användningen och bekämpningen av drönare visat sig vara en mycket viktigt del i krigföringen. Försvarsministern säger att Sverige ligger efter på den fronten och att det blir allt viktigare. – Det är vi inte nöjda med. Det som är bra nu är att det kommande försvarsbeslutet också pekar ut satsning på drönare i alla stridskrafter och det är helt nödvändigt, säger Pål Jonson (M). Lagändring krävs I totalförsvarspropositionen som presenterades i går framgår på flera ställen att regeringen kommer att satsa pengar på drönare. Men det kommer också krävas lagändringar och översyn över hur regler ska tolkas av myndigheter. – Det är naturligtvis viktigt att tillföra ekonomiska medel men också se till att Försvarsmakten har förutsättningar att växa. Därför går vi fram och arbetar successivt med ett antal regelförenklingar. Drönarområdet kan vara ett sådant område där man behöver se över lagstiftningen så att man kan prova att utveckla drönare, säger försvarsministern. Jämför med ett stambyte Under tisdagen sa Pål Jonson att Sveriges militära försvar behöver snabbt bli starkare och uthålligare. Regeringens totalförsvarsproposition pekar ut inriktningen för det militära och civila försvaret för de kommande fem till tio åren. Försvarsministern jämför satsningar med ett ”stambyte” i en fastighet. Alltså något som inte syns direkt utåt men som är viktigt för att huset ska fungera. – Det är den största satsningen på det civila försvaret sen Kalla krigets slut, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar i Nyhetsmorgon.

Ryssland utgör det främsta hotet mot Sverige och är villigt att ta stora militära risker. Det säger Sveriges försvarsminister Pål Jonson i en intervju med Politico. – Risken för en attack kan inte uteslutas, säger han.

Sverige ska bli en stark del av Natos kollektiva försvar för att kunna svara upp mot det allvarliga säkerhetsläget. Regeringen arbetar för att undanröja hinder för snabbare upprustning, skriver ministrarna Pål Jonson och Carl Oskar Bohlin.

Regeringen håller pressträff för att presentera den nya propositionen till totalförsvaret 2025–2030. ”Det är bråttom att bygga upp ett starkare försvar och det är fara i dröjsmål”, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

På en presskonferens som utrikesminister Maria Malmer Stenergard håller tillsammans med försvarsminister Pål Jonson, infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson samt utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell meddelar man att en svensk bataljon på 600 personer ska bistå Nato. – Sveriges inträde i Nato är en av de största geopolitiska förändringarna sedan Berlinmurens fall, säger Maria Malmer Stenergard på pressträffen. Hon säger att Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar är pådrivande för att öka stödet till Ukraina och att man för första gången ska bidra med väpnad styrka. – Det här är ett historiskt beslut. Vi ska nu för första gången som allierad bidra med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger Maria Malmer Stenergard. Bidrar med markförband, örlogsfartyg och stridflygplan Regeringen söker nu ett ettårigt mandat för propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”. Försvarsminister Pål Jonson berättar att Sverige kommer att bidra med ett markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland. Det handlar om en reducerad bataljon som kommer vara på plats i tidigt 2025. – Förbandet utbildas just nu på P7 på Revingehed och det består av officerare och kontinuerligt tjänstgörande soldater, så det handlar då inte om värnpliktiga, säger Jonson. Sverige ska också bidra med örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Där förväntas man bidra med minröjnings- och sjöövervakningsförmåga. Pål Jonson säger att Sveriges bidrag är ”relativt substatiell” i jämförelse med andra länders. Svenska stridsflygplan ska också bistå Natos luftövervakning, säger infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson.

Försvaret får 13 miljarder extra nästa år. Nya vapen ska köpas in och regeringen vill öka skyddet mot hybridattacker. – Det säkerhetspolitiska omvärldsläget har fortsatt att försämras, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Svenska försvaret ska få 13 extra miljarder till 2025.  Det meddelar försvarsministern Pål Jonson (M) på en pressträff under måndagsförmiddagen.  – Säkerhetsläget har fortsatt att försämrats, säger han.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) och hans finske kollega Antti Häkkänen höll på måndagen en gemensam pressträff vid försvarsdepartementet i Stockholm, där man presenterade planerna. Högkvarteret är tänkt att underlätta för Nato att snabbt kunna skicka förstärkningar till Finlands försvar i händelse av krig. – Det kan innebära att vi tar ett ansvar för planering för försvaret av Finland. Det handlar framför allt om att vi behöver sekondera stabsofficerare och öka övningsverksamheten tillsammans med Finland, säger Jonson till TV4 Nyheterna. Liknande högkvarter med multinationella styrkor finns redan i åtta av Natos ”frontstater” nära Ryssland. Natos så kallade framskjutna landstyrkor är viktig del i att avskräcka från en attack mot Natos medlemsländer. Förband till Finland Till skillnad från de andra högkvarteren, så är det i Finland inte tänkt att ha permanent multinationell styrka på plats i fredstid. I till exempel Lettland där Kanada är ansvarigt land, bidrar nio Natoländer med roterande trupp. Däremot kommer Natoländer att skicka förband till det finska högkvarteret för övningar, så att en multinationell styrka snabbt ska kunna sättas in vid ett eventuellt krig i finska Lappland. Ännu inget beslut Något beslut har ännu inte fattats men högkvarteret i norra Finland skulle kunna vara igång under 2026. Vilka Natoländer som ska bidra med trupp för att hjälpa till att försvara Finland är inte heller klart, men Sverige kan räkna med att utgöra stommen i en sådan multinationell styrka. I det svensk-finska försvarssamarbetet planeras sedan tidigare för att en svensk brigad ska kunna undsätta Finland i norr. Förutom Natohögkvarteret som Sverige kan komma att ansvara för, så kan det bli aktuellt att placera en Natostab för markoperationer i Finland. – Det är klart att det här är ett uttryck för det starka samarbetet på försvarsområdet som finns mellan Sverige och Finland, som har vuxit starkt under många år och som också förstärks av det djupa nordiska försvarssamarbetet, säger Jonson.