Liberalerna

Mot dumheten kämpar även gudarna förgäves, brukade min gamla farmor säga. Fördumningen av medierapporteringen kring bananerna är möjligen ett bevis för att hon hade rätt. Jag är journalist – jag inser fnissvärdet i storyn. Det är knasigt, det är skojigt och det är en snackis. Något man pratar om i fikarummet. För varje toppolitiker som uttalar sig i frågan växer dessutom historien. Vissa av dem pratar naturligtvis hellre om bananer – än om riktiga problem. Jämställdhetsministern lider likt tiotusentals andra svenskar av en fobi. Paulina Brandbergs fobi är bananer. Hon är rädd för dem. Vill inte se dem, än mindre äta dem. Hon har en sjuklig rädsla för bananer helt enkelt. Naturligtvis bara trams Det mindre mediadrevet om bananerna började med att SVT:s humorprogram Svenska Nyheter uppmärksammade jämställdhetsminister Paulina Brandbergs fobi mot bananer. Efter det snappade Expressen upp storyn, och grävde vidare. Efter att ha begärt ut dokument från regeringskansliet kunde tidningen avslöja hur personal tvingas ”banansäkra” lokaler som jämställdhetsministern skall besöka. Vid en resa till New York tvingades assistenten till en funktionshindrad åka 46 trappor för att banansäkra ett rum. Riktig fart tog det när Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho uttalade stöd för sin politiska motståndare, och erkände att också hon led av bananfobi. En stund senare rapporterades det om att finansminister Svantesson rasade mot medierapporteringen, och även Liberalernas partiledare Johan Pehrson uttalade stöd för sin partikamrat. Rapporteringen har pågått i några dygn och har eskalerat under torsdagen. Men allt är naturligtvis bara trams. Brandberg kan vinna Det finns ingen politisk konflikt. Ingen från oppositionen har riktat saklig kritik mot ministern. Tvärtom verkar de ense om att fobi mot bananer är jobbigt. Det finns ingen redaktion som publicerat några belägg för att fobin påverkat ministerns förmåga att utföra sitt yrke. Det finns heller inga belägg för att det är Paulina Brandberg som personligen instruerat någon att banansäkra rum. Det är mer troligt en ambitiös medarbetare. Under dagen har Paulina Brandberg lagt locket på och svarar inte på frågor om bananer från media. Hon vill gissningsvis hellre prata om vad hon vill göra åt hedersförtrycket, och hur hon tänker bekämpa mäns våld mot kvinnor. Mot politiken finns naturligtvis relevant kritik att rikta och frågor att ställa – i stället handlar allt i dag om bananer. Men möjligen kan Brandberg i längden vinna på skriverierna. Förre vänsterledaren Gudrun Schyman gick efter ett antal skriverier på 90-talet tillslut ut och berättade om sin alkoholism. Schyman blev folklig. Fobier och annan psykisk ohälsa är likt alkoholism sannerligen inget att leka med för de som drabbas. Många vet hur jobbigt det är. Genom att berätta om personliga svagheter som många kan relatera till kan politiker uppfattas som mänskliga. Möjligen kan Paulina Brandberg vinna förtroende genom att berätta om sin svaghet.

Statistiska centralbyrån, SCB, och Boverket har på uppdrag av regeringen gjort en analys av utanförskapet i Sverige. – Utanförskap och sociala problem ökar risken för att unga socialiseras och rekryteras in i kriminalitet. För att vi ska kunna bryta utanförskap och i förlängningen förebygga kriminalitet behöver vi bättre träffsäkerhet i våra åtgärder, sa Liberalernas partiledare Johan Pehrson, dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister, i december förra året. På onsdagen presenterades resultatet. Undersökningen identifierade 180 områden i Sverige med ett stort utanförskap. Platserna är utspridda i 66 kommuner. Cirka 710 000 personer är folkbokförda i dessa utanförskapsområden. 190 000 av dem är barn och unga. Särskild insats mot områdena Enligt regeringen är kartläggningen gjort utifrån parametrarna bidragsberoende, kriminalitet, lågt demokratiskt deltagande, svag arbetsmarknadsetablering, svaga skolresultat och trångboddhet. Listan över Sveriges utanförskapsområden ska nu användas för att veta vart insatserna ska riktas för att motverka problematiken. – Utanförskapets karta ger oss en skarpare bild än tidigare av var en särskild insats behövs för att stärka samhällsgemenskapen. Detta blir ett viktigt underlag för att träffsäkra insatser ska vara möjliga, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.

Världens rikaste man ska skära bort två tusen miljarder dollar i den federala amerikanska byråkratin. Den 54 årige tech miljardären Elon Musk är grundare till bilmärket Tesla, Rymdföretaget SpaceX och plattformen X, tidigare känt som Twitter. Han har varit gift tre gånger, har 12 barn och har i en intervju sagt att han har diagnosen Aspberger. Och Musk skriver själv på X ”att det kommer att sända chockvågor genom systemet, till alla som är inblandade i statligt slöseri och det är många”. Elon Musk började redan som ung under sin uppväxt i Sydafrika att utveckla spel och dataprogram och har varit inblandad i rader av framgångsrika projekt. Han inledde också en doktorandutbildning i tillämpad fysik på Stanford universitetet i Kalifornien men hoppade snabbt av för att fortsätta utveckla projekt, som idag blivit världsledande. Trump hyser stor beundran för Musk Nyvalde presidenten Donald Trump hyser stor beundran för Musk och har kallat honom ett geni . I somras gick Musk in med full kraft i Trumps valrörelse och deltog i ett stort antal kampanjmöten. Musk skänkte mer än en miljard till Trumpkampanjen och har nu fått en viktig roll i ett nytt departement, hur skattesänkningar ska finansieras genom federala besparingar. Och Donald Trump skrev själv på sin plattform Truth Social: ”En mindre stat, mer effektivitet och mindre byråkrati kommer att bli en perfekt gåva till Amerika på 250-årsdagen av självständighetsdagen”. I början av 2010-talet beskrev Musk sig själv som ”hälften demokrat, hälften republikan, socialt liberal och skattemässigt konservativ”. Är både älskad och hatad 2016 röstade han på Hillary Clinton mot Donald Trump, som så många andra i Silicon Valley, men idag är han en djupt splittrande person som är både älskad och hatad. Detaljerna kring det nya departementet är ännu inte klara. Musk får vid sin sida en annan konservativ techmiljardär, Vivek Ramasvamy, som själv hade presidentambitioner till höger om Trump. Det finns många som tvivlar på att Elon Musk kommer att lyckas med att skära ner den federala byråkratin med två tusen miljarder dollar, men inom sina egna framgångsrika företag har han dragit ner antalet anställda med tiotusental.

Under TV4 Nyheternas tre veckor i USA är det en sak som återkommit i nästan alla samtal med väljare – oavsett politisk tillhörighet: något måste ske med säkerheten vid gränsen till Mexiko och de många papperslösa migranter som lever i USA. Donald Trump har argumenterat för att muren till Mexiko måste byggas klart och att de omkring tolv miljoner människor som uppehåller sig i USA utan tillstånd måste deporteras härifrån. Under Bidens tid som president har antalet ökat kraftigt. Omkring åtta miljoner flyktingar och migranter uppskattas ha tagit sig över gränsen sedan han svor presidenteden för snart fyra år sedan. – Det finns definitivt deportationer som måste genomföras. Det finns många okända människor som befinner sig i vårt land, många farliga som har kommit in, säger Trumpväljaren Timmy Greth. Många frågetecken Samtidigt finns många frågetecken för hur det ska gå till – ett är hur det ska betalas. Enligt en uppskattning från den liberala migrationsorganisationen American Immigration Council skulle kostnaderna uppgå till nästan 1000 miljarder dollar, utslaget över tio år. Och redan nu har asylrättsadvokater runtom i USA börjat förbereda sig för juridiska strider mot det Trump hoppas ska bli den “största deportationen i amerikansk historia”. – Jag tror inte att det kommer att gå att genomföra, rent praktiskt, säger Antonio Gutierrez. Han är människorättsaktivist och själv papperslös. Han kom till Chicago för 24 år sedan och arbetar för en organisation som hjälper migranter, främst från Syd- och Centralamerika. – Det är väldigt många som är väldigt oroliga, säger han. Starkt stöd för Trumps löfte Frågan är om väljarna accepterar något annat än att Trump gör som han sagt. Opinionen är tydlig – sedan 2020 har antalet amerikaner som vill se minskad invandring ökat med nästan 30 procentenheter till 55 procent, enligt en undersökning från Gallup. Ungefär lika många svarade i en opinionsundersökning från NY Times/Siena att de är för massdeportationer av papperslösa. Trumps vicekandidat JD. Vance sade nyligen att målet kommer att vara en miljon deportationer per år. En betydande andel av de papperslösa har, enligt Pew Research Center, befunnit sig i USA i över 10 år. Inte sällan har de barn som har fötts i USA och därför är amerikanska medborgare. Det kommer förmodligen att komplicera operationen ytterligare. ”Vem kommer att vilja ha våra jobb?” I Chicago möter TV4 Nyheterna Aurelia som kom till USA från Guatemala för 21 år sedan. En av hennes döttrar är amerikansk medborgare, liksom alla hennes tre barnbarn. Nu är hon orolig, kanske inte mest för sig själv, utan för vänner och bekanta. – Många av oss lever i en mardröm nu. Det är mycket fruktan, mycket oro, säger hon. Aurelia lyfter en fråga som många kritiker mot Donald Trumps deportationslöfte vädrat de senaste dagarna – de papperslösas roll i den amerikanska ekonomin. Skickas miljontals människor ut ur landet skulle det, enligt analytiker, mest troligt slå mot USA:s finanser. – Vem ska utföra alla jobb som inga amerikaner vill göra? Det är vi papperslösa som diskar, som städar, som jobbar på byggena. Det är mycket tack vare oss som det här landet blomstrar.

Flera universitetslärare på skånska topputbildningar vittnar om att deras studenter har svårt att läsa böcker, vilket Sydsvenskan rapporterat om. Och statistiken visar på en nedåtgående trend bland svenska elever. Enligt den senaste mätningen från PISA saknar 24 procent av 15-åringar funktionell läs- och skrivförmåga, en minskning med elva procentenheter jämfört med år 2000. Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare, är inte förvånad över utvecklingen. – Vi som undervisar i förskola och skola på daglig basis känner av det här i klassrummet, säger hon i TV4:s Efter fem. ”Vi räcker inte till” Enligt henne har svenska lärare larmat i flera år – men att insatserna uteblivit. – De här sifforna är barnens verklighet, det är kött och blod. Och vi räcker inte till. Nu vädjar hon till regeringen att göra något för att lösa problemen. Bland annat genom att satsa mer på barnens skoltid i lågstadiet. – Ett barns skolgång i lågstadiet är tre år. Och räknat i tid för en vuxen är det väldigt lite. Men i förlorad inlärning för ett barn är det förödande, säger hon och fortsätter: – Det kan inte vänta. Det här är mer än allvarligt. Det funkar inte. Johan Pehrson: ”Finns inga andra sätt” Utbildningsministern Johan Pehrson (L) ser även han allvarligt på lärarlarmen. – Det är klart att det är skrämmande att studenter som läser litteraturkunskap har svårt att läsa. Det är så konstigt, det är ju rena ”Alice i underlandet”, säger han. Pehrson säger att det måste till flera insatser. Bland annat genom att införa mer stöd för de elever som har det svårt. Han betonar också vikten av att uppmuntra läsning och ”gå från skärm till pärm”, som varit en viktig fråga för Liberalerna. – Det finns inga andra sätt att bli bra på att läsa, och det har man med sig i alla ämnen. Han säger vidare att regeringen jobbar med en utredning för att få bort onödig administration för lärarna, så att de på så sätt kan lägga större fokus på eleverna. – Vi måste backa lärarna. Det är Sveriges viktigaste i yrke på lång sikt. Vi måste se till att det är ordning och reda i klassrummen, säger Johan Pehrson.

Utbildningsminister Johan Pehrson (L) är djupt bekymrad över de skånska toppstudenterna som inte kan läsa böcker. Men också självkritisk. – Vi från Liberalernas sida borde ännu tidigare vågat gå till storms mot skärmhysterin, säger han.

När Dana White, chefen för kampsportsorganisationen UFC, fick ordet efter Donald Trumps segertal i tisdags natt tackade han en grupp poddare och youtubers som få inom amerikansk mainstream, för bara några år sen, kände till. “Jag vill tacka Nelk Boys, Adin Ross, Theo Von, Bussin' With The Boys och sist men inte minst, den mäktige och inflytelserike Joe Rogan”, ropade Dana White till anhängarna på Trumps valvaka. Och det var inte för inte. Ovan nämnda har i sina olika kanaler en enorm räckvidd, ofta betydligt större än traditionella medier. Särskilt väl når de unga väljare som sällan läser tidningar eller följer den politiska bevakningen i CNN eller Fox News. Det de har gemensamt är att samtliga hade besök av Donald Trump under valrörelsen. Bara hans medverkan i Joe Rogans podcast har i skrivande stund över 48 miljoner visningar på Youtube. – Joe Rogan har världens största podcast och när han pratar så lyssnar du, säger 22-årige Aleko Perekupka, till TV4 Nyheterna. Trump tipsades av sonen Donald Trumps intervju med Joe Rogan är tre timmar lång – standardtiden för en intervju med Rogan. Kamala Harris däremot gick bara med på en timme – och krävde att Rogan kom till henne. Något han i sin tur inte gick med på. Att Harris inte åkte till studion i Austin för en tretimmarssittning med Joe Rogan kan ha kostat henne valsegern, tror Aleko Perekupka, student på Arizona State University. – Podcaster är enormt. Och jag tror verkligen att det var det som fällde avgörandet. Trumps beslut att vara med i poddar och Youtubeshower ska, enligt flera kampanjkällor till amerikanska medier, ha skett på inrådan från hans artonårige son Barron. Men det räcker inte med att vara på plats i poddstudion, tror studenten Mark Escoto. Det du försöker sälja, måste också vara tilltalande. – Framförallt hans fokus på ekonomin, tror jag var viktigt, säger han. Gick framåt med nästan 30 procentenheter Enligt Cody Miller, vice ordförande för National Federation of College Republicans, kan Trumps förmåga att erbjuda ett attraktivt alternativ ha varit en avgörande faktor. Istället för att, likt Demokraterna, säga att de unga männen har en massa privilegier de i sitt vardagsliv inte upplever att de har, erbjuder Trump en varm famn och en lösning. – Människor känner att systemet aktivt motarbetar dem när de liberala eliterna har makten, säger han till Wall Street Journal. “Inte förvånad” Donald Trump gick starkt i de flesta väljargrupper. Men ett av de starkaste utropstecknen fanns bland unga män, där han gick framåt med nästan 30 procentenheter, jämfört med valet för fyra år sedan. Bland unga kvinnor gick han, enligt AP:s vallokalsundersökning, fram 14 procentenheter. Bland de andra, de som inte röstade på Donald Trump, saknades glädje, tror 29-åriga Layla Gabir som motvilligt röstade på Kamala Harris. Detta trots att hon, likt många unga, var besviken på Harris och Bidens hantering av kriget i Gaza. – Men jag är inte alls förvånad över att det gick som det gjorde. Många av mina vänner var antingen tveksamma som jag, eller struntade helt i att rösta. Samtidigt är det många som gillar Trump från början och de gick med glädje och röstade, medan vi andra inte kände stöd från någon av kandidaterna.

Det finns ett citat som ofta tillskrivs Vladimir Lenin: "Det finns årtionden då ingenting händer, och det finns veckor då årtionden händer." Lite så är känslan just nu. Knappt hade Europa nåtts av nyheten om Donald Trumps valseger i USA innan den tyska pressen började spekulera om att regeringen i Berlin stod inför en djup kris. Det har bubblat i månader. Med sjunkande opinionssiffror har de tre regeringspartierna börjat positionera sig inför nästa hösts val. Problemet är att Socialdemokraterna, det tyska Miljöpartiet och det liberala FDP vill helt olika saker, som står i direkt motsats till varandra. Liberalernas Lindner begärde mer och mer: skattesänkningar, lättnader i klimatregler och minskad byråkrati. Till sist krävde han att Scholz skulle utlysa ett tidigt nyval. Det verkar som om Lindner inte riktigt vågade lämna regeringen själv, utan istället krävde mer och blev alltmer problematisk för att till slut bli sparkad. Till sist fick Scholz nog. Scholz höll inte tillbaka i sin kritik mot Lindner: "Alldeles för ofta har Lindner brutit mitt förtroende. Så kan man inte regera," sa han på presskonferensen. En osäker framtid Nu kommer Scholz att fortsätta att regera med De gröna i en minoritetsregering fram till januari. Den 15 januari kommer Scholz att tillåta en förtroendeomröstning. Fram tills dess hoppas Scholz att han får med sig stöd från Kristdemokraterna, som sitter i opposition. Lyckas han inte med det – vilket inte är så troligt – så blir det nyval, troligen två månader senare, alltså i mitten av mars. Europa står därför inför en framtid där Trump tar över i USA, Macron är politiskt försvagad, och Scholz kanske kommer vara upptagen med ett val. Årtionden kan definitivt hända på veckor – eller åtminstone månader.

Det är bara andra gången i USA:s historia som en tidigare president, efter att ha blivit besegrad, kommer tillbaka och vinner en andra mandatperiod. Senaste det hände var 1892 och då hette den vinnande presidenten Grover Cleveland. För Trumps del verkade den politiska karriären vara slut efter att han lämnat Vita Huset i januari 2021. Visar att han är vad amerikaner älskar Men i och med den här valsegern visar han att han är vad amerikaner älskar: "A Comeback Kid!" Den här gången vinner Trump med stor marginal inte bara elektors-rösterna. Han slår också motståndaren Kamala Harris med flera miljoner röster när det gäller det absoluta röstetalet sett över hela USA. Om det här resultatet är en enorm framgång för Donald Trump och det republikanska parti han nu helt behärskar, så är det i motsvarande grad en bitter motgång för Kamala Harris och hennes parti. Harris och demokraterna verkar att inte ha tagit med i beräkningen att väljarna i första hand bryr sig om den egna plånboken och att det finns en stor oro hos många amerikaner inför vad som uppfattas som en oreglerad invandring. Det demokratiska partiet räknade med att en majoritet av de kvinnliga väljarna skulle stötta Harris. Något som inte höll i verkligheten enligt de första vallokals-undersökningarna. Demokraterna har en lång och svår process framför sig Harris satsade också hårt på sin liberala inställning till aborter, att det är kvinnan som själv ska få styra över sin kropp. Något som uppenbarligen inte hjälpte henne i valet. Det demokratiska partiet har en lång och svår process framför sig av omprövning och självrannsakan. Dessutom talar det mesta för att Republikanerna får majoritet i både senaten och representanthuset. Så när Donald Trump i januari nästa år på nytt flyttar in i Vita Huset i Washington så kan han utöva sin makt på ett helt annat sätt än när han senast var president!

PEKING. Donald Trumps seger i presidentvalet var det bästa av två onda alternativ för Kina. I Trump ser de en president som kan splittra väst och därmed hjälpa Kina nå målet som landet delar med Ryssland: en ny världsordning som inte styrs av liberala demokratier.