Strejk i Lundingruva över

A-Teens återförenades tidigare i år när de uppträdde under Melodifestivalen. Nu står det klart att Marie Serneholt, Sara Lumholdt, Dhani Lennevald och Amit Paul ställer sig på scenen tillsammans på nytt – i Chile.

De nya bilderna visades upp på Chalmers tekniska högskola i Göteborg på onsdagen. Det astronomerna lyckats dokumentera med ett högteknologiskt teleskop i Chile är stjärnan R Doradus. En röd jättestjärna med en diameter som är ungefär 350 gånger så lång som solens, belägen cirka 180 ljusår bort i stjärnbilden Svärdfisken. − Det är spektakulärt att vi nu direkt kan avbilda detaljerna på ytan hos stjärnor så långt borta, och observera fysik som hittills huvudsakligen bara kunnat ses på vår sol, säger Behzad Bojnodi Arbab, vid Chalmers, som deltagit i studien. Forskarna vid Chalmers ligger bakom studien av de nya bilderna som publicerades på onsdagen. Visar stjärnans yta Det är första gången som astronomer har tagit tillräckligt detaljerade bilder av en annan stjärna än solen för att kunna spåra rörelsen hos bubblande gas på dess yta. Stjärnor producerar energi i sitt inre genom kärnfusion. Denna energi kan transporteras mot stjärnans yta i enorma och heta gasbubblor som sedan kyls ner och sjunker - som en lavalampa, skriver forskarteamet i ett pressmeddelande. Fenomenet kallas konvektion. Forskarna är närmast lyriska, även om bilderna av en lekman kan upplevas suddiga och otydliga. − Det här är första gången den bubblande ytan på en riktig stjärna kan visas på ett sådant sätt, säger Wouter Vlemmings, professor och huvudförfattare till studien. Avslöjar hur vår sol kan se ut Stjärnan R Doradus är på många sätt lik vår sol, förutom att den är mycket större och äldre. Enligt forskarna är stjärnan sannolikt snarlik vår egen sols utseende om fem miljarder år, när solen omvandlas till en röd jätte. Men för att dra slutsatser om hur vår sol kommer fungera om miljarder år krävs det ännu bättre bilder på andra stjärnor. Klart är att de massiva gasbubblorna på R Doradus utvecklas i en cykel som varar ungefär en månad, vilket är snabbare än forskarna förväntat sig när de jämfört med solen. − Vi vet ännu inte vad som är orsaken till skillnaden. Det verkar som att konvektionen förändras när en stjärna blir äldre på sätt som vi ännu inte förstår. Observationer som de som nu görs av R Doradus hjälper oss att förstå hur stjärnor som solen beter sig, även när de växer sig lika svala, stora och konvektiva som R Doradus, säger Wouter Vlemmings.

Jordan Chiles, 23, har pendlat mellan ett OS-brons och en fjärdeplats dagarna efter finalen i fristående gymnastik. Nu är de sista orden sagda. ”Min största utmaning någonsin”, skriver Chiles på Instagram.

Den amerikanska gymnasten Jordan Chiles blev av med sitt OS-brons efter en dom från idrottens skiljedomstol Cas. Efteråt har 23-åringen fått utstå rasistiska attacker på internet, berättar hon i ett uttalande.

Kaoset kring medaljutdelningen i gymnastiken fortsätter. Efter att amerikanska Jordan Chiles fått bronset i efterhand – och sedan blivit av med medaljen – väljer nu USA att överklaga. Det amerikanska gymnastikförbundet hävdar att man har nya bevis i fallet.

Simone Biles och Jordan Chiles har fått kritik efter att de bugat för OS-guldmedaljören Rebeca Andrade på podiet. ”Det här är riktigt äckligt”, skriver NFL-spelaren Marlon Humphrey på X. Nu svarar Biles på kritiken.

Han är Tetra Pak-veteranen som tog över en mekanisk verkstad i Tomelilla. Nu levererar Mats Ohlssons Examec till börsbolag som Elekta och Saab Kockums, forskningsanläggningen Cern i Schweiz och det gigantiska rymdteleskopet ELT i Chile. Ingetdera hade varit möjligt utan ett armbandsur – som räddade honom från en säker död under en Atlantseglats.

RIO DE JANEIRO. Precis som dricksvatten, avlopp och elektricitet har internet nu blivit en mänsklig rättighet i Chile. Medborgarna får inte längre nekas tillgång till internet om de bor i ett område med en internetleverantör.

Försäljningen av roséviner har ökat med hela 900 procent på 20 år, enligt siffror från Systembolaget. 2003 drack vi svenskar totalt 1 920 995 liter rosévin, vilket kan jämföras med över 17 miljoner liter förra året. – Det där är från maj till augusti i princip, för vi dricker väldigt mycket mer under en väldigt kort period också, säger vinskribent Alf Tumble. Vanligast i Sverige – den ljusrosa rosén Han har med sig fyra av, enligt honom, sommarens bästa roséviner. Det första vinet kommer från Provence är den typ av rosévin som man känner igen bäst i Sverige med sin blekt ljusrosa färg. – Provence är förknippat med rosévin, de har gjort det till sitt adelsmärke. Provence-rosén ska vara ljusrosa, blek och ganska crisp, inte för mycket alkohol och den smakar lite lätt av persika, säger Alf Tumble. Vinet han har med sig menar han är ett väldigt bra exempel på vad rosévin är från Provence. Skalen avgör färgen – och smaken Alla roséviner görs av blå druvor, men druvans skal är vad som ger vinet färgen – så ju längre skalet får vara med av pressningen desto mörkare blir vinet. Nästa rosévin kommer från området Pfalz i Tyskland och är gjort på druvan Pinot Noir. Vinet har fått en mer orange-rosa färg. – Det börjar smaka mer av druvan, framför allt. Det får också lite mer blodapelsin och lite mer jordgubbstoner. Men också att det blir lite mer syra, lite mer allt, säger Alf Tumble. Går emot trenden – bästa rosét är det mörka Det tredje vinet kommer från Chile och är gjort på samma druva som det Provence-rosén, nämligen Grenache. – Den här är nästan blodröd och doftmässigt är det massor av hallon, jordgubbar och en hel fruktsallad. Mörkare roséviner har fått dåligt rykte om sig, men Alf Tumble håller inte med. – Det fanns en trend att de mörka vinerna var dåliga och söta. Men det senaste och kanske bästa vinet av de här fyra är nummer fyra. Nummer fyra på listan kommer från Rioja i Spanien och är av det mörkare slaget. – Det är en väldigt tydlig smak, nästan en liten kolaton. Det här får gärna komma upp i temperatur, det gör inget. Men då är frågan om det är rosévin. Jag säger att det är ett gott vin, säger Alf Tumble.