Sverige ökar samarbetet med Ukraina

Det är tydligt att Sverige i händelse av ett väpnat angrep måste ha förmåga att skala upp för att kunna möta tillkommande personalbehov inom elförsörjningsområdet. Därför går vi nu vidare med civilplikten inom detta område, skriver Ebba Busch, energi- och näringsminister, Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar och Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

MSB ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Samtidigt får miljontals hushåll snart en ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i brevlådan – med det gamla namnet. – Det är inte ett problem, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Den 1 januari byter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar. – Ukrainakrigets erfarenheter lär oss om civila försvarets betydelse för att klara militära angrepp, säger statsminister Ulf Kristersson. Sedan tidigare är frågorna angående civilt försvar flyttade från justitiedepartementet till försvarsdepartementet. Kristersson förklarar att namnbytet, tillsammans med instruktionsförändringar, är en ytterligare satsning på det civila försvaret. Frisell är generalmajor i det svenska försvaret och den 1 november tillträder han som ny generaldirektör för myndigheten. – Myndighetens roll är helt central i det totalförsvar vi nu bygger upp. MSB är och kommer vara en nyckelaktör när det gäller att stärka Sveriges säkerhet och motståndskraft i en allt mer orolig omvärld, säger Mikael Frisell. Del av en kulturförändringsresa Namnbytet är en del av en kulturförändringsresa, berättar Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M). – MSB skapades, mer eller mindre, som en antites till det civila försvaret. När det civila försvaret lades ner, så städades det också ut som koncept, som begrepp och som förhållningsätt. Den inriktningen, från 2009, sätter vi en gång för alla punkt för, säger Bohlin. Myndigheten ska vara regeringens främsta verktyg för att säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och i värsta fall krig, avslutar Bohlin. Frisell efterträder Charlotte Petri Gornitzka som slutar i förtid.

I kriget i Ukraina har användningen och bekämpningen av drönare visat sig vara en mycket viktigt del i krigföringen. Försvarsministern säger att Sverige ligger efter på den fronten och att det blir allt viktigare. – Det är vi inte nöjda med. Det som är bra nu är att det kommande försvarsbeslutet också pekar ut satsning på drönare i alla stridskrafter och det är helt nödvändigt, säger Pål Jonson (M). Lagändring krävs I totalförsvarspropositionen som presenterades i går framgår på flera ställen att regeringen kommer att satsa pengar på drönare. Men det kommer också krävas lagändringar och översyn över hur regler ska tolkas av myndigheter. – Det är naturligtvis viktigt att tillföra ekonomiska medel men också se till att Försvarsmakten har förutsättningar att växa. Därför går vi fram och arbetar successivt med ett antal regelförenklingar. Drönarområdet kan vara ett sådant område där man behöver se över lagstiftningen så att man kan prova att utveckla drönare, säger försvarsministern. Jämför med ett stambyte Under tisdagen sa Pål Jonson att Sveriges militära försvar behöver snabbt bli starkare och uthålligare. Regeringens totalförsvarsproposition pekar ut inriktningen för det militära och civila försvaret för de kommande fem till tio åren. Försvarsministern jämför satsningar med ett ”stambyte” i en fastighet. Alltså något som inte syns direkt utåt men som är viktigt för att huset ska fungera. – Det är den största satsningen på det civila försvaret sen Kalla krigets slut, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar i Nyhetsmorgon.

En ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” är på väg ut till befolkningen. – Det är delvis baserat på lärdomar från Ukraina, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, på en pressträff.

Bakom förslaget står Tidöpartierna som påtalar att det är en historisk satsning. Pengarna ska bland annat gå till Försvarets radioanstalt, FRA, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Med åtgärderna hoppas man kunna höja Sveriges informations- och cybersäkerhetsnivå. – Det här är den största satsningen som en regering har gjort på cybersäkerhet. En högre svensk cybersäkerhetsnivå är avgörande både för vår nationella säkerhet och för vår långsiktiga konkurrenskraft, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. FRA ska inom ramen för sitt huvudmannaskap i Nationellt Cybersäkerhetscenter, NCSC, motta 50 miljoner kronor för att bygga en välfungerande, ändamålsenlig och utåtriktad verksamhet, skriver man i pressmeddelandet. – Ett starkt och samordnat NCSC är en förutsättning för att möta dagens alltmer sofistikerade cyberhot. Genom att stärka centret hoppas vi skapa en tydligare central punkt för det nationella cybersäkerhetsarbetet. Kartläggning av Sveriges kommuner MSB ska tilldelas 30 miljoner, av den totala summan på 196 miljoner kronor, för att se över och utveckla cybersäkerhetsstödet i små och medelstora kommuner. Syftet med kartläggningen ska vara att identifiera kostnadseffektiva åtgärder som kommunerna själva kan vidta, samt att fungera rådgivande för kommunernas framtida investeringar i cybersäkerhet. Sammantaget ska satsningen innebära en övergripande nivåhöjning för hela samhället. Regeringen hoppas med propositionen kunna öka cybersäkerheten hos enskilda individer, myndigheter, företag och ”skyddsvärda intressen”.

Regeringen gör nu den största satsningen på det civila försvaret sedan kalla kriget. Under presskonferensen på torsdagsmorgonen presenterades miljardsatsningen. – Vi gör det här för att hantera oförstådda händelser och ytterst ett beväpnat angrepp, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M). 15 miljarder vill regeringen årligen lägga på det civila försvaret. Det är dubbelt så mycket som idag. – Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt och kommer att vara det under överskådlig framtid, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M). Men för att bygga upp ett civilt försvar som kan stå emot konsekvenserna av ett krig under en längre tid behöver anslaget, enligt MSB, ligga på 20 miljarder årligen. ”Stärka digitaliseringen” Särskilda satsningar görs för att förmågan i sjukvården ska öka och försörjning av livsmedel och dricksvatten bli tryggare. 1,6 miljarder ska riktas till näten där mobilmaster och reservkraft ska stärkas för att kunna fungera under störda lägen. – Ju mer digitaliserade vi blir ju mer sårbara blir vi som människor och därför gör vi en stor satsning i elektronisk kommunikation, säger civilminister Erik Slottner (KD). ”Mycket att lära” Både civilminister Erik Slottner (KD) och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisade till hur kriget i Ukraina utspelar sig när de presenterade budgetförslagen. – I krig är det mycket tydligt hur känsligt samhället är när mat och vatten hotas. Sverige har mycket att lära av Ukraina, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Om ett sociala medier-konto sprider rysk desinformation – ger man det legitimitet genom att dela innehåll från kontot vidare? Nej, menar Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. Men på myndigheten ministern ansvarar för låter svaret annorlunda. – Man sprider i alla fall vidare något som främmande makt kanske har för avsikt att sprida för att göra oss oroliga, säger Mikael Östlund, pressansvarig vid myndigheten.

Magnus Hjort, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar var sedan tidigare kallad till försvarsutskottet på torsdagsförmiddagen, efter en begäran från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Detta med bakgrund av att Magnus Hjort anmälde Kalla faktas ”Undercover i trollfabriken” till Granskningsnämnden. Något som mötte stor kritik. Peter Hultqvist, Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson, som deltog på mötet, uppger för TV4 Nyheterna att myndigheten tagit till sig kritiken och vill nu skärpa sina rutiner. – Man skulle överväga en förstärkning av juridisk kompetens och mediehantering, säger Hultqvist (S) till TV4 Nyheterna. Vidare uppger Hultqvist (S) att han ställde frågan om det var någon från regeringskansliet som haft kontakt med generaldirektören efteråt om ”den situation man hade ställt till med”. – Det visade sig att det skett en kontakt med expeditionsrättschefen, men det hade varit ett resonemang som inte lett till någonting, säger han. Inte bestämt sig om förtroendet S har ännu inte bestämt sig om de har fortsatt förtroende för Magnus Hjort som generaldirektör för MPF, enligt Hultqvist (S). – Vi har inte avslutat vår process kring hur vi ska se på det här ännu. Vi kommer ta med oss det vi har fått idag i en fortsatt värdering om hur vi ska agera vidare i det här. Han uppger att S återkommer i den frågan. Ville radera klipp i programmet Generaldirektören Magnus Hjort krävde till en början att klippen skulle raderas helt från programmet, och anklagades för censur varefter Hjort uppgav anmälan skulle ändra anmälan. Kalla faktas ansvarige utgivare Fredrick Malmberg sade att det framgår tydligt att klippen används för att skildra debatten. MPF:s generaldirektör Magnus Hjort hade dessutom tidigare sagt till DN att anmälan ”inte diskuterats överhuvudtaget” med regeringen eller dess företrädare. Men i juni kunde Altinget avslöja att myndigheten meddelar regeringskansliet om att de tänkte kräva att delar av Kalla faktas granskning skulle tas ned.

Avslöjandet går emot vad både myndigheten själv och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, tidigare har sagt.