Syrien: 15 döda i israeliska attacker mot Damaskus

Det har gått tre år sedan en ny flyktingväg in till EU startade, från Mellanöstern och Afrika via Ryssland, sedan vidare till Belarus och över gränsen till Polen. Trots ett högt staket, vakter med hundar och automatvapen, och trots kylan och en osäker framtid, fortsätter migranterna att komma. Varje månad lyckas cirka 2 500 personer ta sig över. – En dag tidigare i år var det 26 grupper med flyktingar som vi träffade, på bara 24 timmar, säger aktivisten Aleksandra Kramer till TV4 Nyheternas utsända vid gränsområdet. De flesta migranterna fortsätter vidare mot Tyskland, få vill stanna i Polen. Men den polska regeringen, med premiärministern Donald Tusk i spetsen, vill ändå temporärt upphäva asylrätten vid gränsen. En farlig väg Aleksandra Kramer är 22 år gammal och en före detta professionell simmare. Hennes specialgren var 100 meter bröstsim. Vatten var som hennes hem. Men tidigare i år blev vatten något traumatiskt. Aleksandra är migrantaktivist vid gränsområdet, och när de får information om att det finns asylsökande i skogarna, ger de sig ut med mat, vatten och medicinkit för att hjälpa. Kvinnor har fått missfall i skogarna, de har hittat nedfrusna barn, människor som inte har någon aning om vilket håll de ska gå åt. En dag såg hon något som liknade skräp i en bäck. När hon gick fram märkte hon lukten och flugorna. Två döda kroppar låg i vattnet. Passen visade att de var från Syrien och Etiopien. Rätten till asyl hävs temporärt Enligt Polen får flyktingarna hjälp att ta sig till Ryssland eller Belarus. Agenter kör dem sedan till gränsen, där de tvingas att ta sig över staketet in till Polen. Om de polska gränsvakterna ser dem, tvingas de ofta tillbaka in i Belarus, där de ännu en gång drivs på för att ta sig in i EU. "Hybridskrigsföring," säger den polska regeringen. Ett sätt att försöka skapa sprickor inom EU och destabilisera unionen. Den polska regeringen har nu beslutat sig för att temporärt upphäva rätten till asyl vid gränsen, trots att de flesta migranterna ändå vill vidare till Tyskland. Lagen ska nu debatteras i det polska parlamentet Sejm, och EU-kommissionen är kritisk. Men bland den polska befolkningen finns ett stort stöd. – Lagen borde ändras. Vi måste sluta ge migranter samma rättigheter som polacker har, säger Pavel till TV4 Nyheternas utsända i staden Bialystok.

Den senaste tiden har det rapporterats intensivt hur nordkoreanska soldater har rekryterats av Ryssland för att delta i den fullskaliga invasionen av Ukraina. Nu har Storbritanniens försvarsministerium publicerat ett klipp på X som hänvisar till Ukrainas säkerhetstjänst där det står att Kreml nu vill rekrytera soldater från centrala Afrika. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten sker detta när Ryssland lider av rekordstora förluster på fältet. – Det här är inte första gången det kommer uppgifter om att man från rysk sida försöker rekrytera personal från olika håll i världen. Under 2022 förekom det uppgifter om att man försökte rekrytera personal från Syrien som inte ledde någonstans. Sedan har man rekryterat indier och nordkoreaner, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Vill rekrytera från Afrika Ukrainas underrättelsetjänst har tidigare varnat för att Ryssland försökt rekrytera soldater i Afrika. Då bland annat från Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda. Man har då erbjudit pengar för att människor ska skriva på kontrakt, ryska pass för soldaten och hans familjemedlemmar samt en månadslön för att strida. Nu varnar alltså Ukrainas säkerhetstjänst och Storbritanniens försvarsministerium för samma sak. – Det här i sig är inte uppseendeväckande, jag skulle betrakta det som ett ytterligare försök att få personal till de ryska väpnande styrkorna. Sen är det frågan om vilka volymer det handlar om och vad det är för kvalitet på den personal man rekryterar. Har de till exempel militär bakgrund eller liknande? Vilken åldersstatus och vilket hälsoläge har de?, säger Jörgen Elfving. Ryssland vill inte se en ny mobilisering Jörgen Elfving tror inte på några större antal soldater som kommer att ansluta till den ryska armén – utan mer som ett försök från Ryssland. Enligt ukrainsk säkerhetstjänst görs detta för att slippa en mobilisering av den ryska befolkningen. – Den ryska politiska ledningen och då i första hand presidenten har sannolikt ingen lust att genomföra en ytterligare mobilisering med tanke på erfarenheterna från den i september 2022 som dels inte fungerade på grund av mobiliseringssystemet för att det legat i träda men också på grund av reaktionerna i det ryska samhället. Det var ju ett antal som lämnade landet för att undvika att bli inkallade, säger han. Hur skulle en ny mobilisering kunna se ut? – Det är något man vill undvika. Det här har också inneburit att man har väsentligt ökat den ekonomiska ersättningen till dem som låter sig kontraktanställas. Det är både frågan om en engångssumma men också den månatliga ersättningen. Min bedömning är att den väg man kommer gå är att försöka fortsätta locka folk att kontraktanställas i utbyte mot ganska goda ekonomiska incitament.

Israel har natten mot lördag genomfört räder på landsbygden i Aleppo och Idlib i Syrien, uppger den statskontrollerade nyhetsbyrån Sana. Israeliskt stridsflyg har också slagit till mot Beiruts södra förorter.

Israel har natten mot lördag genomfört räder på landsbygden i Aleppo och Idlib i Syrien, uppger den statskontrollerade nyhetsbyrån Sana. Israeliskt stridsflyg har också slagit till mot Beiruts södra förorter.

▸ Den amfetaminliknande drogen Captagon har skapat en mångmiljardindustri i Syrien och sprider sig likt en epidemi i Mellanöstern. Pengarna göder flera konflikter i regionen genom att finansiera militäragrupper som Hizbollah. Drogen är centralstimulerande och kan ge effekter som tillfälligt stärkt självförtroendet och att man blir känslomässigt avtrubbad - något som både IS-soldater och terrorister nyttjat. Trots att USA har infört både sanktioner och säkerhetssamarbeten för att försöka stoppa flödet av Captagon, fortsätter marknaden att blomstra. Vad är Captagon för en slags drog? Hur farlig är den? Och hur ska Sverige kunna stoppa den från att nå våra gränser? Gäst: Kai Knudsen, drogexpert och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: AFP, SVT, France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Explosioner hördes i huvudstaden Teheran i flera omgångar under natten. Vid femtiden på lördagsmorgonen meddelade Israel att anfallet var över. Israeliska stridsflyg hade då genomfört ”precisionsattacker” och slagit mot flera vapenfabriker som tillverkar robotar, enligt den israeliska militären (IDF). Avfyringsramper och det iranska luftförsvaret ska också ha attackerats. Irans militär uppger i statlig tv att de israeliska attackerna riktat in sig på baser i Teheranområdet samt i provinserna Ilam och Khuzestan i väster, men hävdar att de orsakat ”begränsade skador”. USA deltog inte i anfallet Såväl Iran som Irak stängde sitt luftrum till följd av attackerna. Vid 7-tiden på morgonen meddelade Irans luftfartsmyndighet att flygtrafiken återupptas, rapporterar AFP. Samtidigt som Israel tillkännagav attackerna vid 01.30 kom också rapporter från Syrien om explosioner omkring huvudstaden Damaskus. USA deltog inte i anfallet men informerades av Israel innan attackerna, enligt amerikanska försvarskällor. President Joe Biden och vicepresident Kamala Harris har fått löpande underrättelser om angreppet, enligt Vita huset. Väntat svar Israels försvarsminister Yoav Gallant har tidigare hotat med ett "dödligt, exakt och överraskande" svar på Irans robotattack den 1 oktober, då Israel attackerades med omkring 200 robotar. Om regimen i Iran skulle göra misstaget att påbörja en ny omgång av eskalering kommer vi att vara skyldiga att svara, säger IDF-talespersonen Daniel Hagari på lördagsmorgonen. Iran beskrev i sin tur den omfattande robotattacken som en hämnd för att Israel bland annat dödat Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och Hamasledaren Ismail Haniya.

Minst fem personer dog och flera skadades i ett misstänkt terrordåd utanför Ankara under onsdagen. Turkiet anklagar kurdiska PKK och har genomfört flera attacker. ”Flyginsatser har genomförts mot terrormål i norra Irak och Syrien och 32 mål förstördes. Våra flyginsatser kommer med bestämdhet att fortsätta”, skriver det turkiska försvarsdepartementet. Turkietkännaren Paul Levin menar att det är för tidigt att säga om det faktiskt är PKK som ligger bakom attacken. – Det är ofta PKK som man brukar peka ut. De har genomfört en rad terrordåd sedan de bildades på 80-talet. Det är nästan en instinkt av regeringen att peka ut PKK och det är inte alltid de utpekningarna stämmer. Det finns en rad aktörer både inom och utanför Turkiet som skulle kunna ligga bakom ett sådant här dåd. Jag tycker att det är för tidigt att peka finger på någon enskild aktör. PKK brukar ta på sig ansvaret när de genomför attacker, inte alltid men ganska ofta. Jag tycker att man ska vänta lite grann, säger han i Nyhetsmorgon. Det händer nu Attacken skedde vid statliga Turkish Aerospace (TAI). Flera turkiska medier rapporterar att de som genförde dådet tog en taxi till platsen under ett vaktombyte. Den ena ska då ha detonerat en bomb medan andra började skjuta med automatvapen. Flera filmer från platsen har fått stor spridning. – Vi vet att det är två förövare som kom i en bil och försökte ta sig in på ett turkiskt bolag som bygger flygplan och krigsmaterial, militärflygplan och drönare och annat. Det är ett stort och viktigt turkiskt bolag som är knutet till den turkiska staten i dag. Vi vet att det skedde en explosion och sen sköt de med automatvapen. Vad jag förstår så är det fem döda och två av dem ska vara två de här förövarna, en man och en kvinna, säger Paul Levin. Vad kommer hända nu? – Om man tittar på tidigare fall så brukar Turkiet slå tillbaka militärt mot PKK. PKK har blivit nedkämpat i stort sett Turkiet och finns i stället i Irak. Turkiet finns redan där militärt och brukar ofta slå till militärt i Irak. Ibland pekar man också ut PKK:s allierade i Syrien och slår till där också.

Turkiet pekar ut PKK som ansvariga för terrorattacken i Ankara. Nu går de till attack mot PKK-mål i norra Irak och Syrien.  – Totalt 32 mål som tillhörde terroristerna förstördes, säger försvarsdepartementet i ett uttalande.