Terrorattack i Ankara – flera döda

Turkiet pekar ut PKK som ansvariga för terrorattacken i Ankara. Nu går de till attack mot PKK-mål i norra Irak och Syrien.  – Totalt 32 mål som tillhörde terroristerna förstördes, säger försvarsdepartementet i ett uttalande.

Minst tre personer har dött och 14 skadats i vad som beskrivs som en terrorattack mot försvarsindustribolaget Turkish Aerospace Industries huvudkontor i närheten av Ankara. Två gärningsmän har dödats. Det finns även rapporter om att människor tagits som gisslan.

En explosion följt av skottlossning har hörts vid ett statligt bolag i flyg- och försvarsbranschen i Turkiets huvudstad Ankaras utkant, rapporterar turkiska medier. Flera personer uppges döda i vad landets inrikesminister kallar en terrorattack.

Skottlossning och explosioner har inträffat utanför Turkiets huvudstad Ankara. Landets inrikesminister Ali Yerlikaya skriver på X att det är en terrorattack som ägt rum. Minst tre personer är döda och fjorton är skadade.

Regeringsplanet med flera ministrar ombord fick häromveckan vända på sin väg till ett viktigt möte i Ankara. Ett tekniskt fel, enligt regeringskansliet.  Nu kan Expressen avslöja att tillbudet var betydligt mer allvarligt än ett enklare teknikfel: frontrutan i cockpit sprack på 13 000 meters höjd. – Det är nog så allvarligt, i synnerhet på ett regeringsplan av olika skäl, säger flygexperten Jan Ohlsson.

Under tre år var Ksenia Fadejeva chef på oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs högkvarter i sibiriska Tomsk. I december 2023 dömdes hon till nio års fängelse och böter på 500 000 rubel för att ha varit en del av en ”extremistisk organisation” – ett brottsmål som inleddes för att motarbeta Aleksej Navalnyj. Blev lastade på buss av FSB Fadejeva var en av flera politiska fångar som utlämnades i den stora fångutväxlingen mellan Ryssland och väst. Men nu säger hon att det skedde mot hennes vilja. ”Jag måste säga att jag inte gav mitt medgivande till utväxlingen”, skriver hon i ett uttalande på Telegram. ”Som ni säkert redan vet lastade FSB:s specialstyrkor oss på en buss och sedan vidare”. Samtidigt skriver Fadejeva att hon är mycket tacksam för allt stöd och att hon förstår att många människor endast ser fångutväxlingen som något att fira. ”Jag gav inte mitt tillstånd” Tidigare i veckan gick den utväxlade ryska oppositionspolitikern och Kreml-kritikern Ilja Jasjin ut med ett liknande påstående. – Jag gav inte mitt tillstånd att skickas utanför Ryssland, sade Jasjin vid en presskonferens i tyska Bonn. Han vill inte beskriva fångutväxlingen som ett utbyte, istället menar han att han utvisats från Ryssland mot sin vilja. Under torsdagen fördes han från Ryssland till den turkiska huvudstaden Ankara, där själva utbytet skedde. Ilja Jasjin dömdes till 8 år och 6 månaders fängelse för att ha kritiserat Rysslands krig i Ukraina.

Den ryska aktivisten och Kreml-kritikern Ilja Jasjin dömdes till 8 år och 6 månaders fängelse för att ha kritiserat Rysslands krig i Ukraina. Under torsdagen släpptes han i fångutväxlingen mellan USA och Ryssland. Gav inte sitt tillstånd att lämna Ryssland På en presskonferens i tyska Bonn säger Jasjin att han utväxlades mot sin vilja. – Jag gav inte mitt tillstånd att skickas utanför Ryssland, sade Jasjin. Han vill inte beskriva fångutväxlingen som ett utbyte, istället menar han att han utvisats från Ryssland mot sin vilja. Under torsdagen fördes han från Ryssland till den turkiska huvudstaden Ankara, där själva utbytet skedde. – Min första önskan i Ankara var att köpa en biljett och åka tillbaka till Ryssland, sade Jasjin. Jasjin: Uppmuntrar Putin att ta fler fångar Den nu frigivne Jasjin varnade på presskonferensen för att fångutväxlingen ger president Putin incitament till att ta fler politiska fångar. Jasjin var länge allierad med oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som dog i ett ryskt fängelse tidigare i år. Anledningen till att han inte ville bli utväxlad var att ett liv i exil gör att att han inte kan driva sin politiska kamp inne i Ryssland längre. – Jag vägrade lämna Ryssland när jag hotades med att gripas, jag ser mig som en rysk politiker, en patriot, sade Jasjin. Han uppger även att han vägrade att underteckna president Putins begäran om nåd, som måste signeras vid en utväxling, då Ryssland inte får deportera sina egna medborgare enligt lag. Samtidigt uppger Jasjin att han förstår att utväxlingen var ett dilemma. – Det är svårt, i utbyte mot att släppa en mördare fri blev 16 oskyldiga människor släppta.

Makthögkvarteret Kreml bekräftar nu att den dömde mördaren Vadim Krasikov är agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Samtidigt kommer fler uppgifter om de ryssar som utväxlats. Bland de tio ryssar som togs emot av Putin på Vnukovo-flygplatsen i Moskva på torsdagskvällen fanns två barn till ett ryskt spionpar – Artem Dultsev och Anna Dultseva. Barnen har aldrig tidigare satt sin fot i Ryssland och fick veta att de var ryssar först när de satt på planet som skulle ta dem till Ryssland. – Barnen till de illegala underrättelseagenterna fick reda på att de var ryssar först när planet lämnade Ankara, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska journalister. Termen ”illegal” i det här sammanhanget används för att beskriva ryska agenter som i flera år levt utomlands under falska identiteter och skickat hem underrättelseinformation till Moskva, skriver den ryska oberoende tidningen The Moscow Times. Barnens föräldrar har i flera år varit stationerade i Slovenien, under falska argentinska identiteter. Paret utgav sig för att driva ett it-företag och ett konstgalleri innan de greps för två år sedan. Barnen ska inte ha känt igen Putin på flygplatsen och frågat sina föräldrar vem som mötte dem. I ett videoklipp från flygplatsen hörs ur Putin tilltalar barnen på spanska. Han sa ”buenas noches” (god kväll) till dem. Kreml bekräftar Krasikovs agentroll Samtidigt bekräftar nu Kreml att en annan av de släppta ryska fångar som släpptes i veckans utväxling, Vadim Krasikov, är agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB. 2021 dömdes Krasikov dömdes i Tyskland för att ha mördat en tjetjen i en park i Berlin på order från rysk säkerhetstjänst.

Det finns runt 4 miljoner gatuhundar i Turkiet. De tas omhand av lokala invånare, matas av butiksägare och uppskattas av en stor del av befolkningen, skriver internationell media. – Det turkiska samhället är ett samhälle som är vant vid att leva tillsammans med djur. I våra byar och våra städer ser man hundar och katter överallt, säger en turkisk kvinna som protesterar på Istanbuls gator. Frågan delar invånarna Den nya lagen som röstades igenom på tisdagen har mött stora protester de senaste veckorna. Tusentals har demonstrerat i Ankara och Istanbul. Frågan delar invånarna i två läger. Somliga är oroliga för hundattacker, trafikolyckor och rabies. – De borde ta bort hundarna från gatan och hitta hem till dem, eller sätta dem under skydd, säger Adem Coskun, vars barnbarn blev biten av en gatuhund, till Nyhetsbyrån AP. De som är mot lagen pekar bland annat på att gatuhundarna levt fredade i hundratals år och att de nästan alltid är ofarliga och snälla. Befarar överfulla hundhem Bakom lagen står president Recep Tayyip Erdogan, med allierade. Kommunerna ska på sikt få bort gatuhundarna och placera dem i hundhem, där de ska vaccineras och kastreras innan de görs tillgängliga för adoption. Aggressiva eller sjuka hundar ska avlivas. För att rädda alla miljontals hundar krävs en massiv utbyggnad av hundhem. I dag finns det bara plats för drygt 100 000 hundar. Det gör att djurrättsorganisationer befarar överfulla hem och massavlivning. – Faktum är att dessa djur, som ser in i våra ögon och ber om hjälp, kommer att utplånas. Såvitt jag vet kan ingen ta ett liv som skapats av Gud, säger Cigdem Aksoy som bor i Ankara.