Ankara

Regeringsplanet med flera ministrar ombord fick häromveckan vända på sin väg till ett viktigt möte i Ankara. Ett tekniskt fel, enligt regeringskansliet.  Nu kan Expressen avslöja att tillbudet var betydligt mer allvarligt än ett enklare teknikfel: frontrutan i cockpit sprack på 13 000 meters höjd. – Det är nog så allvarligt, i synnerhet på ett regeringsplan av olika skäl, säger flygexperten Jan Ohlsson.

Under tre år var Ksenia Fadejeva chef på oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs högkvarter i sibiriska Tomsk. I december 2023 dömdes hon till nio års fängelse och böter på 500 000 rubel för att ha varit en del av en ”extremistisk organisation” – ett brottsmål som inleddes för att motarbeta Aleksej Navalnyj. Blev lastade på buss av FSB Fadejeva var en av flera politiska fångar som utlämnades i den stora fångutväxlingen mellan Ryssland och väst. Men nu säger hon att det skedde mot hennes vilja. ”Jag måste säga att jag inte gav mitt medgivande till utväxlingen”, skriver hon i ett uttalande på Telegram. ”Som ni säkert redan vet lastade FSB:s specialstyrkor oss på en buss och sedan vidare”. Samtidigt skriver Fadejeva att hon är mycket tacksam för allt stöd och att hon förstår att många människor endast ser fångutväxlingen som något att fira. ”Jag gav inte mitt tillstånd” Tidigare i veckan gick den utväxlade ryska oppositionspolitikern och Kreml-kritikern Ilja Jasjin ut med ett liknande påstående. – Jag gav inte mitt tillstånd att skickas utanför Ryssland, sade Jasjin vid en presskonferens i tyska Bonn. Han vill inte beskriva fångutväxlingen som ett utbyte, istället menar han att han utvisats från Ryssland mot sin vilja. Under torsdagen fördes han från Ryssland till den turkiska huvudstaden Ankara, där själva utbytet skedde. Ilja Jasjin dömdes till 8 år och 6 månaders fängelse för att ha kritiserat Rysslands krig i Ukraina.

Den ryska aktivisten och Kreml-kritikern Ilja Jasjin dömdes till 8 år och 6 månaders fängelse för att ha kritiserat Rysslands krig i Ukraina. Under torsdagen släpptes han i fångutväxlingen mellan USA och Ryssland. Gav inte sitt tillstånd att lämna Ryssland På en presskonferens i tyska Bonn säger Jasjin att han utväxlades mot sin vilja. – Jag gav inte mitt tillstånd att skickas utanför Ryssland, sade Jasjin. Han vill inte beskriva fångutväxlingen som ett utbyte, istället menar han att han utvisats från Ryssland mot sin vilja. Under torsdagen fördes han från Ryssland till den turkiska huvudstaden Ankara, där själva utbytet skedde. – Min första önskan i Ankara var att köpa en biljett och åka tillbaka till Ryssland, sade Jasjin. Jasjin: Uppmuntrar Putin att ta fler fångar Den nu frigivne Jasjin varnade på presskonferensen för att fångutväxlingen ger president Putin incitament till att ta fler politiska fångar. Jasjin var länge allierad med oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som dog i ett ryskt fängelse tidigare i år. Anledningen till att han inte ville bli utväxlad var att ett liv i exil gör att att han inte kan driva sin politiska kamp inne i Ryssland längre. – Jag vägrade lämna Ryssland när jag hotades med att gripas, jag ser mig som en rysk politiker, en patriot, sade Jasjin. Han uppger även att han vägrade att underteckna president Putins begäran om nåd, som måste signeras vid en utväxling, då Ryssland inte får deportera sina egna medborgare enligt lag. Samtidigt uppger Jasjin att han förstår att utväxlingen var ett dilemma. – Det är svårt, i utbyte mot att släppa en mördare fri blev 16 oskyldiga människor släppta.

Makthögkvarteret Kreml bekräftar nu att den dömde mördaren Vadim Krasikov är agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Samtidigt kommer fler uppgifter om de ryssar som utväxlats. Bland de tio ryssar som togs emot av Putin på Vnukovo-flygplatsen i Moskva på torsdagskvällen fanns två barn till ett ryskt spionpar – Artem Dultsev och Anna Dultseva. Barnen har aldrig tidigare satt sin fot i Ryssland och fick veta att de var ryssar först när de satt på planet som skulle ta dem till Ryssland. – Barnen till de illegala underrättelseagenterna fick reda på att de var ryssar först när planet lämnade Ankara, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska journalister. Termen ”illegal” i det här sammanhanget används för att beskriva ryska agenter som i flera år levt utomlands under falska identiteter och skickat hem underrättelseinformation till Moskva, skriver den ryska oberoende tidningen The Moscow Times. Barnens föräldrar har i flera år varit stationerade i Slovenien, under falska argentinska identiteter. Paret utgav sig för att driva ett it-företag och ett konstgalleri innan de greps för två år sedan. Barnen ska inte ha känt igen Putin på flygplatsen och frågat sina föräldrar vem som mötte dem. I ett videoklipp från flygplatsen hörs ur Putin tilltalar barnen på spanska. Han sa ”buenas noches” (god kväll) till dem. Kreml bekräftar Krasikovs agentroll Samtidigt bekräftar nu Kreml att en annan av de släppta ryska fångar som släpptes i veckans utväxling, Vadim Krasikov, är agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB. 2021 dömdes Krasikov dömdes i Tyskland för att ha mördat en tjetjen i en park i Berlin på order från rysk säkerhetstjänst.

Det finns runt 4 miljoner gatuhundar i Turkiet. De tas omhand av lokala invånare, matas av butiksägare och uppskattas av en stor del av befolkningen, skriver internationell media. – Det turkiska samhället är ett samhälle som är vant vid att leva tillsammans med djur. I våra byar och våra städer ser man hundar och katter överallt, säger en turkisk kvinna som protesterar på Istanbuls gator. Frågan delar invånarna Den nya lagen som röstades igenom på tisdagen har mött stora protester de senaste veckorna. Tusentals har demonstrerat i Ankara och Istanbul. Frågan delar invånarna i två läger. Somliga är oroliga för hundattacker, trafikolyckor och rabies. – De borde ta bort hundarna från gatan och hitta hem till dem, eller sätta dem under skydd, säger Adem Coskun, vars barnbarn blev biten av en gatuhund, till Nyhetsbyrån AP. De som är mot lagen pekar bland annat på att gatuhundarna levt fredade i hundratals år och att de nästan alltid är ofarliga och snälla. Befarar överfulla hundhem Bakom lagen står president Recep Tayyip Erdogan, med allierade. Kommunerna ska på sikt få bort gatuhundarna och placera dem i hundhem, där de ska vaccineras och kastreras innan de görs tillgängliga för adoption. Aggressiva eller sjuka hundar ska avlivas. För att rädda alla miljontals hundar krävs en massiv utbyggnad av hundhem. I dag finns det bara plats för drygt 100 000 hundar. Det gör att djurrättsorganisationer befarar överfulla hem och massavlivning. – Faktum är att dessa djur, som ser in i våra ögon och ber om hjälp, kommer att utplånas. Såvitt jag vet kan ingen ta ett liv som skapats av Gud, säger Cigdem Aksoy som bor i Ankara.

Fler än 1 100 lokalval hölls i Turkiet på söndagen, men flest blickar riktades mot borgmästarvalen i Istanbul och huvudstaden Ankara. Och i båda miljonstäderna, liksom i landets tredje stad Izmir, behåller mer sekulära CHP makten.

– Våra medborgares tro på oss har belönats, säger Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu enligt AFP, och liknande ord kommer från hans kollega i Ankara. – Valet är över, vi kommer att fortsätta att tjäna er, säger borgmästaren Mansur Yavas.

Därmed går president Recep Tayyip Erdogan och hans konservativt islamistiska AKP åter miste makten i de lokala ekonomiska centrumen.

– Tyvärr har vi inte nått de resultat vi önskade, sade Erdogan till anhängare som samlats utanför partihögkvarteret i Ankara, och fortsatte: – Vi kommer förstås att respektera nationens val, vi ska undvika att vara tjurskalliga och agera mot den nationella viljan. Början på ny era Erdogans egen väg till makten tog fart i Istanbul, när han 1994 valdes till borgmästare. Han lade i år stor energi på att kampanja för att hans kandidat, tidigare miljöminister Murat Kurum, skulle ta över posten och partiet återta den makt man förlorade 2019.

När presidenten på söndagen lade sin röst sade han:

– Det här valet kommer att markera början på en ny era för vårt land. Blir det så blir det kanske inte som Erdogan önskar. Att Imamoglu åter vann ses som ett tecken på att han kan bli nästa person att utmana mäktige Erdogan om presidentposten, i valet 2028.

– Den som vinner Istanbul vinner Turkiet, säger analytikern Erman Bakirci till AFP. Två döda i sydost Två personer dödades vid vallokaler i Turkiet under valdagen.

Våldsamheterna bröt enligt lokala medier ut i sydöstra Turkiet, utanför staden Siirt och vid en vallokal nära Diyarbakir, rapporterar norska TB och spanska EFE.

Vid den senare händelsen skadades tolv personer i sammandrabbningar mellan två grupper, uppger en lokal tjänsteman.

Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd för Moderaterna i Region Stockholm, befinner sig i Diyarbakir som valobservatör på uppdrag av EU.

"Den initiala bedömningen är att det är frågan om en isolerad uppgörelse mellan två rivaliserande familjer. Vi följer givetvis utvecklingen, men har också beslutat oss för att fullfölja vårt uppdrag som valobservatörer", skriver han i ett mejl till TT.

I tisdags röstade det turkiska parlamentet ja till Sveriges ansökan. Två dagar senare signerades dokumenten av president Erdogan och nu ska bara pappren skickas till Washington. – Vi är inte medlemmar i Nato än. Fortfarande återstår den ungerska ratificeringsprocessen, men det är glädjande att denna delen med Turkiet går mot ett avslut, sade utrikesminister Tobias Billström (M). Glada miner från många håll Reaktionerna på beskedet från Ankara kom från många håll, regeringsföreträde, partiledare och Natoföreträdare uttryckte sin glädje över att processen med Turkiets ratificering var i hamn. Från ryskt håll lät man kommentarerna dröja. – De ryska reaktionerna hittills har handlat om att Nato är kraftlöst och Ryssland menar ju att man slagit Nato i kriget i Ukraina. Så man kommer inte hissa upp Sverige som ett nytt hot, sade överstelöjtnant Joakim Paasikivi efter att parlamentet godkänt Sveriges ansökan. ”Tillåter inte att vår säkerhet försvagas” På en presskonferens under fredagen kom det ryska svaret från utrikesdepartementets talesperson, Maria Zacharova. Hon säger att ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka stabiliteten i Nordeuropa och Östersjöområdet negativt. – Att man överger från sin mångåriga militära alliansfrihet och går med i en öppet Rysslandsfientlig grupp stärker knappast svenskarnas känsla av trygghet, säger Zacharova och fortsätter:

– Vi tillåter inte att vår säkerhet försvagas. Det har den ryska ledningen framhållit. Ryssland: Kommer vidta åtgärder Zacharova säger även att man kommer ”vidta politiska och militärtekniska motåtgärder” mot Sverige. Exakt vilka typer av åtgärder det skulle vara preciseras inte. – Motåtgärderna bestäms efter hur Sverige integreras i Nato, inklusive eventuell utplacering av offensiva Natovapen och Natotrupper, säger Zacharova. Ungern är nu det sista land som inte ratificerat Sveriges Natoansökan. I veckan skrev den ungerska premiärministern Orbán på X att han samtalat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och att hans regeringen stöttar den svenska ansökan. ”Jag framhöll även att vi kommer fortsätta uppmana det ungerska parlamentet att rösta för Sveriges anslutning och avsluta ratificeringen vid nästa möjliga tillfälle.”, skrev Orbán på X.

Fanns det någon tvekan om att Erdogan skulle skriva under? Efter att såväl utrikesutskottet som det turkiska parlamentet godkänt den svenska Natoansökan hade det varit mycket svårt för president Erdogan att inte skriva under. Han kontrollerar majoriteten i parlamentet så han visste förstås hela tiden att det skulle bli ett godkännande – efter att han släppte fram frågan till utrikesutskottet. Däremot har det funnits spekulationer om att han skulle vänta med att skriva under så att Ungern kunde komma länge med sin process. Så blev alltså inte fallet. Erdogan vill sannolikt hellre skynda på F-16-processen i den amerikanska kongressen än vänta in en nyckfull Orban. Har han fått något i utbyte? Den långa processen har varit tuff för Sverige men Turkiets president Erdogan har varit en skarp förhandlare. Han har fått en massa saker i utbyte. Sverige har lyft vapensanktioner, minskat sitt stöd till de kurdiska partierna i Syrien och snörpt åt snaran runt PKK-stöttare – precis som Erdogan ville. Han har dessutom visat samtliga Natoländer vilken position Turkiet har i Natoalliansen. Dessutom har USA:s president Biden nu skickat en uppmaning till medlemmar i kongressen angående stridsplanen F-16 som Turkiet vill köpa. Den processen har dessutom lett till att de mycket spända relationerna med Grekland mjukats upp. Allt detta samtidigt som han fortsätter ha kontakt med Putin, Irans premiärminister Raisi var på besök i Ankara under onsdagen och kritiken mot Israel är övertydlig. Erdogan är sannolikt nöjd med resultatet. Vad kommer ske i F-16-frågan nu? Redan efter den amerikanske utrikesminister Blinkens besök i Turkiet för ett par veckor sedan spekulerades det om att F-16-affären hade gjort framsteg. Efter att Turkiet godkänt den svenska Natoansökan skulle saken skickas till kongressen som utreder frågan. Det har tidigare funnits skeptiker till F-16-försäljning till Turkiet inom kongressen, men det återstår att se om det finns några hinder kvar. När kommer Ungerns godkännande? Trots löften om att de inte skulle vara sist, är de nu alltså sist. Utan att ha något att förhandla om, eller tydliga krav. Det har i dagarna fortsatt komma motstridiga signaler från Ungern men sannolikt är att de tar upp frågan efter vinteruppehållet eller kallar in ett brådskande extramöte. Det är inte så roligt att vara helt ensam mot alla Natoländerna.

Efter en flera timmar lång debatt sa till slut Turkiets parlament ja till ett svenskt Natointräde. Nu återstår bara president Erdogans underskrift innan Turkiet ratificerar Sveriges ansökan. Sveriges tidigare Turkietambassadör Michael Sahlin, också verksam vid forskningsinstitutet Sipri, är aningen förvånad över att processen gick så snabbt på slutet. – Det är på något sätt märkligt att en så lång process har kommit till ett avslut, utan att någon riktigt förstår denna plötsliga brådska. Frågan är vad som har hänt. Möjlig inbjudan till Vita huset President Erdogan har tidigare varit tydlig med att Turkiet kommer att säga ja till Sverige om USA säljer stridsflygplan till Turkiet av modellen F-16. Men den amerikanska kongressen har inte kunnat enas, eftersom flera ledamöter anser att Turkiets bristande mänskliga rättigheter omöjliggör affären. Det är oklart om Erdogan har fått några andra garantier av USA. – Det har till exempel pratats länge om att Erdogan vill få en formell inbjudan till Vita huset, och det kan ju Biden ordna utan kongressen, säger Michael Sahlin. ”Sverige kan ha gjort något” Han tror att den internationella pressen på Erdogan till slut blivit för stor. – Av lite olika skäl har han tvingats gå den här vägen, trots att han inte har de garantier som han hade hoppats på. Michael Sahlin utesluter inte heller att Sverige kan ha tagit ytterligare steg i processen. – Nu har man ändrat ton helt plötsligt i Turkiet. Det kan ju vara så att Sverige har gjort något som inte är allmänt känt. Möjliga fördröjningar Han tror att processen framåt kommer att gå fort, och att Erdogan kan skriva under dokumenten redan på onsdagen – under förutsättning att presidenten inte gett löften till Ungern, det andra landet som inte ratificerat Sveriges ansökan. – Om Erdogan har lovat Orban (Ungerns premiärminister, reds. anm.) att Ungern ska få ratificera först, är det ett möjligt skäl till en viss fördröjning. Ett annat skäl skulle kunna vara att Erdogan vill bjuda Ulf Kristersson till Turkiet för en ceremoni. – Det kan vara så att Erdogan är mån om att Kristersson ska komma ner till Ankara och att Erdogan med påmpa och ståt först då skriver under dokumenten.

Efter fyra timmars debatt om Sveriges ansökan i kammaren kom beslutet vid klockan 21 under tisdagen –  det turkiska parlamentet säger ja till Sveriges Natoansökan. – Det är naturligtvis bra att det turkiska parlamentet röstat igenom det här. Nu kommer vi invänta Erdogans ratificeringdokument. Vi är naturligtvis inte färdiga med processen, säger utrikesminister Tobias Billström och fortsätter: – Den svenska Natoprocessen är inte avslutad förrän alla stater som måste ratificera Sverige har gjort det. Billström hoppas nu att ansökan kan ratificeras av president Erdogan så fort som möjligt. – Det finns ingen anledning att vänta med det eftersom parlamentet är färdig med sin del, säger Billström. TV4:s korrespondent, Terese Cristiansson bevakade omröstningen på plats i Ankara. Hon menar att man i Turkiet pratar om Erdogans signatur som en helt byråkratisk sak. – Han ska bara publicera beslutet formellt som sedan ska skickas vidare. När det sker vet man inte, men man talar inte om det som ska ta lång tid, säger Terese Cristiansson. ”Ett steg närmare ett fullvärdigt medlemskap” Kort efter beskedet kommenterade även statsminister Ulf Kristersson beskedet på X. ”Idag är vi ett steg närmare ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Positivt att Turkiets parlament har röstat för ett godkännande av Sveriges Natoansökan.”, skriver statsminister Ulf Kristersson. Hoppas på Ungern Nu är det bara det ungerska parlamentet som inte godkänt Sveriges Natoansökan. Billström hoppas nu att det de kan starta med den processen inom kort. – Vi hoppas naturligtvis att det ungerska parlamentet så fort som möjligt startar processen med att ratificera oss, säger Billström. Under dagen skickade Ungerns premiärminister Orbán ett brev till den svenska statsminister Kristersson, där han bjöd in honom till Budapest för att prata om Sveriges ansökan. – Jag ser ingen anledning att förhandla i det här läget, sade Tobias Billström om Orbáns inbjudan. Ungern har tidigare sagt att man inte ska vara det sista landet att godkänna Sveriges ansökan. – Det har sagt de tidigare vid flera tillfällen, att de skulle vara före Turkiet. Det ser tight ut nu. Inte minst med tanke på Orbáns inbjudan under dagen, säger TV4:s korrespondent Terese Cristiansson.