Tonåring på misstänkt morduppdrag greps – då tvingades hans mamma betala för pistolen

På torsdagskvällen fick ett SAS-plan, som var på väg till Miami från Arlanda, tvärvända efter kraftig turbulens. Planet befann sig bara någon timme från destinationen när piloten ropade ut att planet måste vända och flyga tillbaka till Kastrup i Köpenhamn, där planet skulle genomgå en omfattande undersökning. Passageraren Sammy Solstad som befann sig ombord på planet uppger för TV4 Nyheterna att många bönade och bad om att få landa när de fick veta att planet skulle flyga tillbaka hela vägen till Köpenhamn. Men flygbolaget SAS menar att det var en nödvändig säkerhetsåtgärd. – När ett flygplan går igenom en så kraftig turbulens så finns det en procedur och säkerhetsåtgärd som säger att ett sådant plan ska genomgå en grundlig inspektion. Det måste vi göra i en hangar. Vi har inga hangarer att tillgå i Miami och därför måste vi vända tillbaka planet till Köpenhamn, säger Alexandra Lindgren Kaoukji, presschef på SAS till TV4 Nyheterna. Kaoukji tillbakavisar uppgifter om att SAS inte velat betala kostnader för en reparation i USA. – Det tror jag är en misskommunikation. Vi kan inte inspektera planet enligt de krav som finns i Miami. Då skulle vi behöva ställa planet i flera veckor för att lösa det. Det skulle leda till många fler inställda avgångar. ”Det var absolut rätt” SAS får medhåll av flygexperten och tidigare SAS-piloten Björn Lundström menar att det var rätt beslut att vända planet. – Det var absolut rätt. I Kanada eller på Grönland där det är ännu värre finns det inte ett gäng tekniker som står redo för att kontrollera maskinen. Det är inte möjligt, säger Lundström till TV4 Nyheterna – Det enda ställer där det finns resurser till att kontrollera flygplanet är Köpenhamn. Ingen allvarligt skadad Kaoukji uppger att ingen skadats allvarligt i samband med händelsen. Enligt passageraren Sammy Solstad ska en personen slagit i huvudet. – Den passageraren satt utan säkerhetsbälte. Det var oturligt, säger Kaoukji. – När det gäller flyget så är säkerhetsutrymmen väldigt strikt. Vi hade en läkare ombord som var aktivt deltagande i att göra olika utvärderingar av och hjälpa passagerare. Det fanns inga allvarliga skador. Inga större skador på planet Det fanns heller inga större skador på planet som landade säkert på Kastrup i Köpenhamn klockan 23.15. Men planet kommer genomgå en omfattande undersökning. – Vi kommer gå igenom planet i den här undersökningen just för att se att det inte finns något som man inte kan se med blotta ögat. Det gör vi nu i Hangaren i Köpenhamn. Enligt flygspårningstjänsten Flightradar24 tappade planet plötsligt 2500 meter i höjd under en kort stund. Något som passagerare ombord beskrivit som en "störtdykning” i kombination med att motorn stängts. På frågan om vad passagerare beskrivit som en "störtdykning” i kombination med att motorn stängts av svarar presschefen: – En rutin när det är turbulens är att komma ur den turbulensen. Då dyker man ner på en lägre altitud. Det är fullt normalt. Men exakt hur kaptenen har gjort detta får vi veta när han har gjort sin skriftliga rapport.

Den 37-årige så kallade Nytorgsmannen, Andreas Holm, blev villkorligt frigiven i våras. Trots att kriminalvården bedömde att risken för återfall betecknades som hög, släpptes han efter att ha avtjänat knappt två och ett halvt år av sitt fem år långa fängelsestraff. Nu är han misstänkt för våldtäkt igen. Han greps på tisdagen i Hörby, enligt TV4 Nyheternas uppgifter. Flickan har varit placerad på ett HVB-hem i Skåne och händelsen ska ha inträffat för tre veckor sedan i Hörby, där han är hemmahörande. ”Finns möjlighet att skjuta upp villkorliga frigivningen” – Det är den regeln som gäller alla. Det normala är att man ska avtjäna två tredjedelar och att man sedan blir villkorligt frigiven. Men det finns en möjlighet att skjuta upp den villkorliga frigivningen, säger Johanna Björkman, advokat och tidigare åklagare. Björkman berättar att man då tittar tillbaka på den här enskilda personens tid i fängelset, om man misskött sig. – Det är det man sitter med när man beviljar den personen att bli frigiven, säger hon och fortsätter. – Då går man igenom och gör en plan. Idén och tanken bakom det här handlar om att rehabilitera och återetablera en person i samhället efter avtjänat straff. Går man inte igenom det här så finns det en grund till att skjuta upp den villkorliga frigivningen. Under fängelsetiden rapporterades han för misstänkt misskötsamhet vid 30 tillfällen och tilldelades varningar i åtta av fallen. Han har även vägrat behandling. Förändring i Sverige nära: Inte långt bort I Norge och Danmark har man något som heter ”förvaring” och det är ett tidobestämt straff, där man helt enkelt tittar på risken för den här personen i allmänhet ute i samhället, berättar Johanna Björkman. – Det finns en utredning som har presenteras här i Sverige, som är ute på remiss nu. Det handlar om att titta över den villkorliga frigivningen men också införa något som är ett säkerhetsstraff. Där har man samma tänk om den här personen faktiskt är en risk för samhället. Och en förändring är inte långt borta, enligt Björkman. – Det här är en väldigt politiskt laddad fråga. Men det är bara runt hörnet, det ligger inte långt bort.

Med två danska föräldrar, danskt pass och danska som modersmål, så drömmer SHL-forwarden Willian von Barnekow om att spela ett VM och kanske till och med OS för Danmark. Men han nekas – på grund av en udda regel som skulle tvinga in honom i den danska ligan. – Jag tycker bara det är sjukt, men man har förstått att det skulle bli så här, säger han.

En rejäl uppryckning mot senast. Men Michael Apelgrens start som förbundskapten för Sveriges handbollsherrar fortsätter att vara motig. – Vi är aldrig nöjda när vi förlorar, säger Apelgren till SVT efter 29–33 mot Danmark.

Det var på onsdagen som tre svenskar greps av polis i spanska Alicante genom ett samarbete mellan mellan Europol och svensk, dansk och spansk polis. Insatsen föranleddes enligt Sveriges Radio av att myndigheterna lyckats komma åt ett nätforum som använts för att rekrytera unga personer att utföra grova våldsbrott. Minst en av de gripna finns på Europols lista över högprioriterade mål, skriver Sydsvenskan med hänvisning till källor inom Europol. Trion, som har begärts utlämnad till Sverige, häktades på onsdagen i sin utevaro av Solna tingsrätt. En av dem, en man, misstänks ha haft en "styrande roll" i omfattande narkotikabrottslighet. Han misstänks också för grov penningtvätt och förberedelse till synnerligen grov vapensmuggling av "i vart fall 30 automatgevär och 20 pistoler" som skulle föras in i Sverige. På fredagen hölls ytterligare en häktningsförhandling mot mannen som nu även misstänks för underlåtenhet att avslöja och förhindra brott. Far och son Av protokollet framgår att brotten som åsyftas misstänks ha begåtts av en av de andra två som greps i Spanien – och att denne är mannens tonårige son. Pojken misstänks för en rad mordförsök, grova vapenbrott, förberedelse till mord och grov allmänfarlig ödeläggelse i samband med våldsdåd i Köpenhamn, Malmö och Stockholm under våren och sommaren 2024, där mycket unga personer rekryterats som utförare. Han ska i samtliga fall ha förmått andra att utföra gärningarna. Man kan säga att den personen har varit delaktig i att ha rekryterat personer till de här våldsdåden, säger åklagare Anna Arnell till Aftonbladet. Hon vill inte kommentera pojkens ålder, men av handlingarna framgår att han är i 15-årsåldern. Jordgubbar Pojken misstänks även för grov utpressning och försök till grov utpressning mot föräldrar vars söner dragit på sig påstådda skulder. I båda fall har föräldrarna mottagit hotfulla meddelanden som signerats med en jordgubbe, en symbol för den efterlyste gängledaren Ismail "Jordgubben" Abdo. Den tidigare Foxtrottoppen har enligt flera svenska och danska medier koppling till en pågående gängkonflikt i Danmark som lett till att svenska "barnsoldater" rest över sundet för att begå grova brott. Den tredje personen som greps i Spanien, enligt flera medier en kvinna, misstänks för grov penningtvätt.

En pappa och hans son i nedre tonåren greps i veckan i Spanien misstänkta för gängbrottslighet i Sverige och Danmark. De kopplas till synnerligen grova narkotikabrott, planer på storskalig vapensmuggling och rekrytering av barn till våldsdåd.

Först blev hon avslöjad för plagiatet, sen skrev hon en bok där hon avslöjade sina hemliga älskare. ”I egen barm” av Katherine Diez har väckt livlig debatt i Danmark om hur man får skriva om namngivna kändisar, skriver Sara Martinsson.

En dansk, en norsk och en svensk gick till banken i respektive land för att ta ett bostadslån under en period präglad av låga räntor. Vad hände när räntorna började stiga? Kjetil Olsen, chefsekonom på Nordea i Norge, har undersökt frågan och kommit fram till att svensken överlägset är den mest räntekänsliga låntagaren. Dansken behöver inte bry sig särskilt mycket eftersom de flesta har annuitetslån med en fast ränta i 30 år. Extremt räntekänsliga Majoriteten av norrmännen har också 30-åriga annuitetslån, men till skillnad från Danmark har de allra flesta rörlig ränta. Annuitetsprincipen är att du totalt betalar samma avgift varje månad för ränta och amortering tillsammans. Om räntan går upp, betalar du mindre i amortering. Om räntan går ner, betalar du mer i amortering. I Sverige är standard rak amortering, så kallade serielån, med rörlig ränta eller bunden ränta i en kortare tid. När räntorna stiger blir konsekvensen att hela räntesmällen överförs direkt i låntagares plånböcker, enligt Olsen. Norrmän är fortsatt ganska räntekänsliga, men svenskar är extremt räntekänsliga eftersom de har serielån. Respektive bolånesystem har haft en direkt påverkan på ländernas ekonomiska tillväxt, visar data som Olsen tagit fram. Sveriges tillväxt har varit sämre än både Danmarks och Norges. "Väldigt bra system" En indikation på det är att svenskar spenderat betydligt mindre än både norrmän och danskar på tjänster. Norge ligger långt över den nivå som vi hade innan pandemin. I Sverige ligger man under. I Norge har man varit så besviken över att räntorna gått upp, men man förstår inte hur dåligt man faktiskt kan ha det, säger Olsen och hänvisar till Sverige. Men den positiva nyheten är att Sverige kommer att få en ganska bra "boost" när Riksbanken sänker räntan. Jag skulle gissa att 2025 blir bättre. Danmark har också ett unikt system – men i positiv bemärkelse, enligt Helge Pedersen, chefsekonom på Nordea i Danmark. Bostadsägare med realkreditlån finansierat genom obligationer kan när som helst konvertera sina lån, vilket kortfattat betyder att de kan sälja sin skuld och omförhandla räntan. Det är ett väldigt bra system som man kan utnyttja privatekonomiskt, säger Pedersen.

Läkemedlet från Danmark, LaKe, är fortfarande i utvecklingsstadiet för råttstudier och har ännu inte testats på människor. Det ger en snabb ökning av laktat i kroppen, liknande den som uppstår efter intensiv träning, följt av en mer gradvis ökning av beta-hydroxybutyrat (BHB), en keton som bildas i levern när kroppen inte har tillräckligt med glukos. Tillsammans verkar dessa minska mängden fria fettsyror i blodet och dämpa aptiten, vilket liknar effekterna av fastande träning. På lång sikt kan det bidra till att minska risken för hjärtsjukdom, stroke och typ 2-diabetes. ”Började med några feta möss” Det låter ju lovande, men enligt Doktor Mikael Sandström är det för bra för att vara sant. – Jajamänsan. Det började med några feta möss. Man hittade en substans som man sedan har vidareutvecklat. Det skickar signaler till cellerna som gör att man bränner fett och inte socker. Och så får man cancer också, säger han i Efter fem. Har bevisats ge en viss effekt Enligt en artikel i The Guardian kan detta läkemedel i framtiden kanske främst användas på sjuka, äldre människor eller som av annan anledning inte kan löpträna i sin vanliga form. För även om pillret uppges kunna ersätta en del av fördelarna som träningen ger så menar Doktor Mikael att det inte kan ersätta allt. – Man får inga psykologiska effekter eller njutning av det. Men det ger en viss effekt, en produkt av det är endurabol. Det är ett dopingpreparat, som i det korta perspektivet, höjer kapaciteten hos människor. Men sen lever man inte så länge. – Det är ett evigt sökande. Man vill inte göra jobbet – men vill ha effekten. Men det finns alltid bieffekter, säger Doktor Mikael Sandberg.