Tre överlevde husras i Italien

▸ Ett mer eller mindre panikslaget Napoli verkar ha satt 50 procent rabatt på Victor Osimhen i hopp om att få till en försäljning innan deadline. Men räcker det för att en flytt inom Europa ska bli av? Barcelona har registrerat Dani Olmo men skippar Federico Chiesa, vilket överraskande nog öppnar upp för italienskt tillskott i Liverpool. Manuel Ugarte gör Uniteds sommarfönster komplett, samtidigt som Scott McTominay är på väg till Neapel. Rayo Vallecano presenterar, på sitt hundraårsjubileum, sommarens kanske mest glädjeframkallande värvning.

Med: Makoto Asahara och Patrik Syk

Två personer har dött och många har skadats efter att en gångbro i ett bostadskomplex utanför den italienska staden Neapel rasade på måndagen. Scampia, där olyckan skedde, har under många år varit ökänt för en omfattande kriminalitet och som platsen för en av Europas största drogmarknader.

Sabotörer som benämns som Fleximan har blivit en nationell snackis i Italien. Vid tjugo tillfällen har de sågat ner stolpar med trafikkameror.

– Det började med en person i nordöstra Italien och sedan har flera följt efter honom i norra Italien men även nu i Neapel där några blev gripna i veckan. De hade förstört en fartkamera efter att ha fått böter just där, säger Kristina Wallin, frilansjournalist som är på plats i Empoli, Italien.

Smeknamnet Fleximan kommer från italienskans Flessibile, som i internationella medier beskrivits som en vinkelslip eller cirkelsåg. Det är med detta verktyg man nedmonterat stolparna där fartkamerorna är fästa på.

Att få tag på samtliga inblandade är en utmaning för polisen. – Det är väldigt svårt, de sågar ner fartkameror på ställen där det inte åker förbi så många bilar. Men man kan kan tänka sig att de som åker förbi applåderar, säger Kristina Wallin. Delar det italienska folket På ena sidan av folket finns de som kallar Fleximan för "hjältar" medan andra anser att trafiksäkerheten i landet är dåligt som det är. Allt fler italienska fortkörare har nämligen bötfällts de senaste åren.

– Jag pratade med en bekant idag som sa att: "Det är inte okej att såga ner fartkameror, men jag håller på Fleximan ändå för vi har så mycket vi ska betala så vi vill inte betala böter också”, säger Kristina Wallin.

Enligt BBC är Italien det land i Europa med flest trafikkameror. De uppskattar antalet till cirka 11 000 stycken, detta jämfört med 7 700 fartkameror i Storbritannien och 4 700 i Tyskland.

Tidigare har det tagits till andra knep för att bli av med fartkameror.

– Kamerorna har varit i gatunivå, och det var ju en sport att måla dem med svart färg, så därför började man sätta upp höga fartkameror, berättar Kristina Wallin.   Fleximan har hittat en väg runt saken.

– Majoriteten av italienarna tycker nog egentligen att Fleximan är ganska häftig, säger Kristina Wallin och tillägger:

– Man kan säga såhär: Italienare älskar inte fartkameror.

Arkeologer har hittat ett ovanligt fynd från romarriket i utkanten av Neapel. Det är en välbevarad gravkammare, prydd av mytologiska monster, hjältar och gudar. – Vi skrek och kramades, säger arkeologen Valentina Russo.

På ytan var Victor Muller Ferreira en brasiliansk student i USA. Men i själva verket heter han Sergej Tjerkasov och är en rysk spion. Det senaste året har allt fler ryska illegalister och vanliga människor som arbetar som spioner för Ryssland gripits. När allt fler agenter under diplomatisk täckmantel utvisats från Europa tar Ryssland allt större risker, menar experter. Det kan vara en anledning till att så många åker fast. – Men det finns också en möjlighet att det läcker från GRU. Det är för många gripanden, säger underrättelseforskaren Tony Ingesson. Tre bulgarer har i veckan åtalats i Storbritannien för att ha inhämtat information åt Ryssland. Det handlar om Orlin Roussev, 45, Biser Dzhambazov, 41 och Katrin Ivanova, 31 som anklagas för att ha haft falska identitetskort, pass och andra dokument för en rad länder i Europa. De misstänks ha levt i Storbritannien i många år, arbetat på olika jobb och bott i en rad förorter samtidigt som de arbetat för Ryssland, rapporterar BBC. De är oklart om de tre bulgarerna har agerat under falsk identitet och därmed är illegalister i klassisk mening, men fallet belyser hur Ryssland tar allt större risker för att få information, menar experter. Det senaste året har också en rad misstänkta ryska illegalister med helt uppdiktade bakgrunder gripits. Ett argentinskt par i Slovenien – ”vanliga” och ”trevliga” – greps i december förra året. En grekisk-mexikansk fotograf som drev en garnbutik i Aten, en brasiliansk student i Washington och en peruansk smyckesdesigner i Neapel är några andra av de personer som avslöjats vara ryssar som arbetar för Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU. Det har skett fler gripanden än vanligt sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året – men de flesta av de illegalisterna har varit utskickade sedan före invasionen, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds Universitet. Han tror att det finns tre faktorer till att fler grips. Den ena är att man tar större risker för att man använder den här typen av resurs mer, den andra är att det kan finnas en läcka inom GRU. Den tredje faktorn kan vara att det finns en ökad vaksamhet. – Det kan vara så att man har använt dem mer och då ökar risken att man åker fast. Men det finns också en möjlighet att det läcker från GRU. Det är för många gripanden, säger han till Omni. När det inte heller går jättebra för Ryssland, det blir ett högre tryck på säkerhets- och underrättelsetjänsten så ökar incitamenten för personer på insidan att börja planera för en annan framtid, kanske genom att läcka information till USA eller Storbritannien, förklarar Ingesson. Om Ryssland nu tar större risker kan det också vara så att de blir mindre benägna att ta hem sina spioner, i stället kanske man är beredd att acceptera risken att de blir gripna, säger han. Hittar man några stycken kan det dessutom också leda till att man hittar fler. – Det kan handla om att man hittat vissa passnummerserier som har använts och så kan man ta det vidare och hitta fler personer med liknande nummerserier, till exempel. Det var precis det som hände efter att Sergej Skripal förgiftades i Salisbury 2018. Den undersökande journalistgruppen Bellingcat spårade de misstänkta GRU-agenternas passnummer till ett specifikt passkontor i Ryssland. På så sätt röjdes fler GRU-agenters identiteter. Tanken är att det inte ska spela så stor roll om en eller två illegalister blir röjda. De ska inte känna till så många andra, inte interagera med varandra eller ambassadspersonal, förklarar Ingesson. Ja, menar experter, men också Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Den främsta anledningen bedöms vara att spioner som placerats under diplomatisk täckmantel på ambassader och handelsrepresentationer i Europa utvisats. – Det finns inte lika många kvar. Och de som finns kvar är intensivbevakade. Då blir det svårt att använda dem, säger Tony Ingesson. Därmed är det troligt att Ryssland blivit mer beroende av alternativet: de mer exklusiva illegalisterna. Tidigare har Ryssland använt illegalisterna med återhållsamhet. Anledningen till det är att det tar längre tid att bygga den här typen av spioner och det kostar mer att utbilda och bygga en falsk identitet, förklarar Ingesson. Det fullskaliga kriget i Ukraina har gjort det svårare för Ryssland. Många vägar som Ryssland tidigare använde för sitt aggressiva spioneri har stängts av, konstaterar författaren och Rysslandsexperten Shaun Walker i en analys i The Guardian. Fler än 450 diplomater uppskattas ha utvisats från ryska ambassader i Europa under de första tre månaderna efter det ryska anfallskriget i Ukraina inleddes 2022, enligt The Center for Strategic and International Studies. Det beskrevs för tidningen som en ”ödesdiger tid för det ryska underrättelsesystemet”. I februari i år varnade Säkerhetspolisens chef för kontraspionage, Daniel Stenling, för en ökad risk att Ryssland använder sig av illegalister. – Vi tittar mer på de här strukturerna eftersom vi inser att de kommer att vara viktiga för Ryssland framöver, sa han till Ekot då. Det kan säkert finnas några, tror Tony Ingesson men understryker att det kan finnas olika sätt att räkna: de klassiska illegalisterna med falsk identitet som man har lagt två-tre år på att bygga. – Sedan kan det finnas budgetlösningar. Man skickar in folk som kanske inte har en falsk identitet utan man försöker bara mörka kopplingarna till ryska myndigheter. De är egentligen inte illegalister men arbetar på samma sätt för Ryssland, förklarar han. Vill du läsa mer?

På måndagen satte 500 poliser in punktinsatser mot 82 misstänkta gängmedlemmar i maffiagruppen som kallas Foggia efter staden där den verkar.

Inrikesminister Matteo Piantedosi sade att insatsen inneburit "ett hårt slag mot Foggiamaffian, en av de farligaste och mest våldsamma kriminella grupperna" i Italien.

Den nya maffiagruppen håller ett hårt grepp om staden, där man bland annat använder så kallade bataljoner – familjebaserade våldsgrupper – för att utöva utpressning mot lokalbefolkningen.

Dessutom kontrollerar maffian den illegala kokainförsäljningen i området.

Den organiserade brottsligheten i Puglia ansågs tidigare tillhöra det förgångna; polis och åklagare inriktade insatser mot maffiagrupper i Kalabrien, på Sicilien och runtom storstaden Neapel.

Men ökade antal våldsdåd och mord har fått myndigheter att koncentrera sig på att motarbeta maffian i regionen.

Ett av den italienska konstnären Michelangelo Pistolettos mest kända konstverk har totalförstörts i en brand i Neapel, skriver The Guardian.

Brölande ungdomar hinkar Aperol Spritz och kräks upp pizzan.

Forskaren om konflikterna, kulturen som förändrats och fredspipan i Neapel.