Turkiet kan rösta om svenskt Nato-medlemskap i morgon

Fyra miljoner gatuhundar ska samlas in i Turkiet, enligt en ny lag som president Erdogans AKP drivit i genom. Djurrättsaktivister kallar den för ”massakerlagen” och menar att många hundar nu kommer att avlivas.

Det turkiska regeringspartiet AKP har lagt fram ett lagförslag om att hemlösa hundar ska fångas in och avlivas om de inte blir adopterade inom en månad. Den nya lagen väcker stark kritik bland djurrättsaktivister som anser att sterilisering vore en bättre metod.

Fler än 1 100 lokalval hölls i Turkiet på söndagen, men flest blickar riktades mot borgmästarvalen i Istanbul och huvudstaden Ankara. Och i båda miljonstäderna, liksom i landets tredje stad Izmir, behåller mer sekulära CHP makten.

– Våra medborgares tro på oss har belönats, säger Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu enligt AFP, och liknande ord kommer från hans kollega i Ankara. – Valet är över, vi kommer att fortsätta att tjäna er, säger borgmästaren Mansur Yavas.

Därmed går president Recep Tayyip Erdogan och hans konservativt islamistiska AKP åter miste makten i de lokala ekonomiska centrumen.

– Tyvärr har vi inte nått de resultat vi önskade, sade Erdogan till anhängare som samlats utanför partihögkvarteret i Ankara, och fortsatte: – Vi kommer förstås att respektera nationens val, vi ska undvika att vara tjurskalliga och agera mot den nationella viljan. Början på ny era Erdogans egen väg till makten tog fart i Istanbul, när han 1994 valdes till borgmästare. Han lade i år stor energi på att kampanja för att hans kandidat, tidigare miljöminister Murat Kurum, skulle ta över posten och partiet återta den makt man förlorade 2019.

När presidenten på söndagen lade sin röst sade han:

– Det här valet kommer att markera början på en ny era för vårt land. Blir det så blir det kanske inte som Erdogan önskar. Att Imamoglu åter vann ses som ett tecken på att han kan bli nästa person att utmana mäktige Erdogan om presidentposten, i valet 2028.

– Den som vinner Istanbul vinner Turkiet, säger analytikern Erman Bakirci till AFP. Två döda i sydost Två personer dödades vid vallokaler i Turkiet under valdagen.

Våldsamheterna bröt enligt lokala medier ut i sydöstra Turkiet, utanför staden Siirt och vid en vallokal nära Diyarbakir, rapporterar norska TB och spanska EFE.

Vid den senare händelsen skadades tolv personer i sammandrabbningar mellan två grupper, uppger en lokal tjänsteman.

Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd för Moderaterna i Region Stockholm, befinner sig i Diyarbakir som valobservatör på uppdrag av EU.

"Den initiala bedömningen är att det är frågan om en isolerad uppgörelse mellan två rivaliserande familjer. Vi följer givetvis utvecklingen, men har också beslutat oss för att fullfölja vårt uppdrag som valobservatörer", skriver han i ett mejl till TT.

Varför valde Turkiet att säga ja nu? Erdogan har i ett och ett halvt års tid använt sitt veto i Nato-frågan för att pressa fram eftergifter på olika områden. Med rätt stor framgång. Sverige har skärpt sina terrorlagar, inlett ett närmare samarbete med den turkiska säkerhetstjänsten och lovat verka för att få fart på Turkiets sedan länge pausade ansökan om att få bli medlem i EU. Men sedan en tid tillbaka har den svenska regeringen satt ner foten och gjort klart att man anser att Sverige har gjort det man lovat och att det inte blir några fler förhandlingar. Samma sak gäller USA. Biden gick med på att stödja att Turkiet får köpa F16-plan från USA. Men har sedan inte backat från att ett absolut villkor för att affären ska kunna gå igenom i den amerikanska kongressen är att Turkiet FÖRST släpper in Sverige i Nato. Kanske inser Erdogan att han har kört det här förhandlingskortet i botten, och att han nu är tvungen att chansa på att USA uppfyller löftet om stridsflygplan. Turkiet har också utsatts för oerhört hårda påtryckningar från andra Nato-länder, som ser Sveriges medlemskap som avgörande för att försvarsalliansen ska kunna stärka försvaret av sin norra flank och bemöta ett eventuellt ryskt angrepp på Baltikum.  Vad återstår innan Sverige kan bli medlem i Nato? Den turkiska ratificeringen är inte klar förrän president Erdogan har skrivit under beslutet. Det är mest en formalitet, det skulle se mycket illa ut om Erdogan gick emot parlamentets vilja. Särskilt eftersom hans eget parti AKP var med och drev igenom beslutet. Inget tvingar honom dock att skriva under omedelbart som han gjorde med Finlands ansökan. Han skulle kunna dra ut på processen ytterligare en kortare tid. Till exempel för att vänta in det ungerska parlamentets beslut. Nu när Turkiet godkänt ansökan återstår nämligen att det ungerska parlamentet gör samma sak innan Sverige formellt blir Nato-medlem. Victor Orbán har tidigare lovat att Ungern inte ska bli det sista landet att godkänna Sverige. Men det ungerska parlamentet har vinteruppehåll till den 26 februari, ska de kunna behandla vår ansökan innan dess måste parlamentet kallas in till en extra session. Och det har ännu inte skett.  Finns det några farhågor kvar? Ja, det finns fortfarande frågetecken kring hur Ungern kommer att agera. Ungern har aldrig ställt några krav för att godkänna Sverige, beslutet är förberett av parlamentets utskott och regeringen har sagt sig verka för svenskt medlemskap. Men den senaste tiden har tonen hårdnat även från Ungern. Sverige anklagas för att smutskasta det ungerska rättssystemet och för att inte visa Ungern tillräcklig respekt. Vad Ungerns president Victor Orbán egentligen vill när han nu bjuder in Ulf Kristersson till att besöka Budapest för att diskutera ömsesidig tilltro mellan våra två länder, är lite oklart. Är syftet att ta över Erdogans roll som bromskloss och inleda en förhandling? Eller bara ett sätt att rädda ansiktet, och visa vilken viktig roll Ungern har i Nato-samarbetet? Den svenska regeringen har varit försiktig i sina kommentarer och vill inte svara på inbjudan innan man analyserat vad den innebär. För det sista Sverige önskar är en ny förhandlingsrunda med ytterligare ett land. Och trycket på Ungern att godkänna Sverige är nu så stort från andra Nato-länder att det kan bli svårt för Orbán att fördröja medlemskapet en längre tid.

Ungerns socialdemokratiska opposition begär ett extrainsatt möte för att rösta om det svenska Natomedlemskapet, uppger SVT Nyheter med hänvisning till ungerska 24. ”Bara två medlemmar har ännu inte ratificerat Sveriges Natoansökan: Turkiet – och till vår förfäran – Ungern”, skriver socialdemokratiska MSZP i ett pressmeddelande. På måndagskvällen florerade uppgifter om att Turkiet kan komma att rösta om den svenska Natoansökan redan på tisdagen. Det innebär att Ungern kan bli sist att acceptera ansökan – något de tidigare lovat att inte bli. ”Borat-liknande delegation” MSZP menar att Victor Orbán och hans anhängare, som de kallar Orbáner, har orsakat stor skada för Ungern genom att dröja med godkännandet. De beskriver det hela som en ”meningslös charad”. ”Genom att ljuga om tidpunkt för ratificering, orsakerna till förseningen och genom att skicka en Borat-liknande Fidesz-delegation uppnåddes inga resultat”, skriver de i pressmeddelandet. Nu återstår det att se om parlamentets beredningskommitté godkänner det begärda mötet. Oppositionen föreslog en liknande omröstning i oktober, men det avslogs då av kommittén. Orbán bjuder in Kristersson Samtidigt räcker Victor Orbán ut en hand till statsminister Ulf Kristersson på tisdagsmorgonen. I ett inlägg på X bjuder den ungerska premiärministern in Kristersson till Ungern, just för att diskutera Natoansökan. Senare i dag väntas turkiska parlamentet ta upp den svenska Natoansökan. Om frågan tas upp tror Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, att förutsättningarna är goda för att ansökan godkänns. – Om man tittar på utfallet i utrikesutskottet så vann ja-sidan med en betryggande majoritet – det var inte bara (president Recep Tayyip) Erdogans parti AKP som sade ja utan också allianspartiet MHP och dessutom fick man med sig det största oppositionspartiet CHP. Det skulle krävas ganska rejäla avhopp för att ansökan inte skulle gå igenom, säger Levin till TT.

När frågan låg på utskottets bord i november uppstod livlig debatt. Då sköts ett beslut på framtiden efter en motion från ledamöter från styrande AKP, som inte tyckte att diskussionerna med Sverige var tillräckligt mogna än. Men andra gången, på annandagen, lossnade det i utrikesutskottet. Frågan skickas nu vidare till parlamentets stora kammare, som ska rösta i frågan om Turkiet ska ratificera Sveriges ansökan. Billström: ”Ser fram emot att bli medlem” Det finns ännu inget datum för en sådan omröstning. – Vi välkomnar att utrikesutskottet i Turkiet godkänt Sveriges Nato-ansökan. Nästa steg är att parlamentet ska rösta om frågan. Vi ser fram emot att bli medlem i Nato, skriver utrikesminister Tobias Billström (M) i en kommentar till TV4 Nyheterna. Det var efter ett samtal mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och USA:s Joe Biden nyligen som frågan återigen hamnade på dagordningen i Turkiet. Erdogan har villkorat den svenska ansökan med att Turkiet ska få köpa stridsflyget F-16 från USA.

“Om permanent fred uppnås mellan Israel och Palestina och en oberoende palestinsk stat erkänns, om Israel går med på att betala skadestånd och om Netanyahu ställs inför rätta i Haag, skulle vi säga ok till Sveriges Natomedlemskap”, säger det ultranationalistiska partiet MHP:s ledare Delvet Bahceli till turkiska medier enligt Bloomberg. Uttalandet bör dock inte ses som ytterligare en hållhake på Sverige, utan snarare ett inrikespolitiskt utspel inom ramen för en spricka som har uppstått i regeringsalliansen mellan MHP och president Erdogans parti AKP, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. – Med möjligheten att lägga in sitt veto har Turkiet ett slags trumfkort på handen och olika aktörer vill använda det på olika sätt. Gazafrågan är väldigt populär i Turkiet och att släppa in Sverige i Nato är inte det. Kopplingen (mellan Sveriges Natoansökan och kriget i Mellanöstern) är om inte logisk, politiskt begåvad, säger han. Sparkade inrikesminister Sprickan i samarbetet uppstod efter det turkiska valet i somras då Erdogan möblerade om kabinettet, förklarar Paul Levin. – Då rök bland andra inrikesministern, som var starkt kopplad till MHP. Därefter har man också slagit ned på den organiserade brottsligheten, vilket MHP inte heller gillar, säger han. AKP är beroende av MHP:s stöd i parlamentet, och Levin tror att oenigheterna mellan partierna kan förhala Sveriges Natoprocess ytterligare. Det var de som låg bakom att omröstningen om Sveriges ansökan i utrikesutskottet den 16 november sköts fram, enligt hans uppgifter. – Vad jag förstår indikerade MHP att dess ledamöter hade för avsikt att rösta nej och därför sköt AKP upp omröstningen. Samarbeta med oppositionen? En väg framåt är att AKP samarbetar i frågan med det största oppositionspartiet CHP, påpekar Levin. – Men det verkar inte som att AKP är villigt att göra det. Varför? – Av politiska skäl. Den här impopulära frågan vill man inte driva igenom utan stöd från sitt alliansparti och med hjälp av oppositionen, säger han. Levin har tidigare fått till sig uppgifter om att utrikesutskottet återigen ska ta upp Sveriges ansökan vid sitt sammanträde nästa vecka, men sannolikheten för att det ska ske har minskat sedan dess, anser han. – Om MHP stretar emot och Erdogan inte är villig att samarbeta med oppositionen ser det mörkt ut. Dessutom har Erdogan nu kopplat ihop ratificeringen i parlamentet med att den amerikanska kongressen godkänner försäljningen av F16-plan till Turkiet, att det sker samtidigt.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skickat vidare Sveriges Natoansökan till det turkiska parlamentet för ratificering, där det först ska passera utrikesutskottet för att sedan tas upp i parlamentets stora kammare. Vid utskottets möte den 16 november sköts omröstningen upp efter en het debatt mellan ledamöterna. Frågan om Sveriges ansökan har därefter blivit hängande i luften som så många gånger tidigare. Sprickor bakom beslutet Enligt Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, uppger två högt uppsatta personer inom den turkiska politiken att utrikesutskottet återigen ska ta upp Sveriges ansökan vid sitt sammanträde under nästa vecka. – Min bedömning utifrån vad jag hört från andra källor är att sprickor inom regeringsalliansen låg bakom att man sköt upp omröstningen. Erdogans parti AKP hade inte med sig det ultranationalistiska MHP. Faktumet att man nu går vidare med en omröstning verkar tyda på att tror att man kan få igenom detta, kanske med oppositionens stöd, säger Levin. Även om Sveriges ansökan godkänns av utskottet kan parlamentets stora kammare välja att säga nej till en ratificering, påpekar han. – Turkiska medier som står regimen nära har sedan i maj 2022 basunerat ut att Sverige är en fristad för terrorister, det har inte skett någon stor omprövning av den synen. När parlamentarikerna ska rösta om Sveriges ansökan finns risken att många väljer att säga nej, särskilt om det blir en hemlig omröstning. Komplicerats av kriget USA:s erbjudande om att sälja stridsflygplanet F-16 till Turkiet om Sverige godkänns ligger kvar, bedömer Levin. – Vad jag förstår så är det ett erbjudande som ligger kvar sedan i juli, och att det är upp till Turkiet. Om Turkiet väl ratificerar Sverige kan landet få F-16, säger Levin. En eventuell uppgörelse mellan USA och Turkiet kan dock ha komplicerats av kriget mellan Israel och terrorstämplade Hamas som bröt ut i början av oktober. – President Erdogans beskrivning av Hamas som frihetskämpar har gjort det svårare för president Biden att bjuda in Erdogan till ett officiellt besök i Washington, som var en del av en paketlösning enligt amerikanska källor, säger Levin.

Turkiets parlament kan komma att ta upp Sveriges Natoansökan först vid årsskiftet, uppger källor inom det styrande turkiska partiet AKP för turkiska BBC.