Ukrainas spionchef: Finns inga bevis för Wagnerledarens död

Rebellgrupper i norra Mali påstår sig ha dödat och skadat dussintals regeringssoldater, varav flera ska vara ryska legosoldater från Wagnergruppen. Beskedet kom i lördags efter strider nära gränsen till Algeriet, det skriver ABC News. Filmer som postats på sociala medier visar livlösa kroppar tillhörande vita män och maliska soldater. Man ser också flera förstörda fordon. Största skadan som tillfogats Wagnergruppen Mohamed Elmaouloud Ramadane är talesman för rebellkoalitionen, som består av Tuareg-krigare. Enligt honom pågick striderna i två dagar i utkanten av byn Tinzawaten. Ramadane sa att "fienden led enorma förluster i form av liv och utrustning, inklusive dussintals döda och sårade." Han sa också att några "maliska soldater och legosoldater från Wagnergrupper kapitulerade till Tuareg-krigarna." Om det stämmer skulle det vara det största skadan som Tuareg-rebellerna tillfogat Wagnergruppens legosoldater i Mali. Rebellernas uttalande kommer efter att den maliska armén under fredagskvällen sagt att två soldater dödats och tio skadats efter en rebellattack. Två pansarfordon och pickupbilar ska även ha förstörts i attacken. Man hävdar också att man dödat omkring 20 rebeller och förstört flera av deras fordon. Ingen av sidornas påståenden har kunnat bekräftas. Minst 20 Wagnersoldater ska ha dödats Enligt den ryske militärbloggaren Semyon Pegov, som rapporterar under namnet War Gonzo, har ”Anställda i Wagner PMC (Group), som rörde sig i en konvoj med regeringstrupper, dödades i Mali... Vissa tillfångatogs.” Det skriver Reuters. Enligt nyhetskanalen Baza Telegram, som har kopplingar till Rysslands säkerhetsstrukturer, ska minst 20 Wagnersoldater har dödats. Man har inte kunnat verifiera uppgifterna. Wagnergruppen stred för Ryssland i kriget mot Ukraina. Deras förre ledare Jevgenij Prigozjin ledde ett myteri mot det ryska försvarsetablissemanget och dog två månader senare i en flygkrasch.

Ett år efter att Jevgenij Prigozjins Wagnersoldater marscherade mot Moskva är den tidigare privatarmén splittrad, enligt Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i svenska Försvarsmakten. – I dag finns ingen ledare, om vi talar om gruppen som en organisatorisk enhet, säger han.

23 juni 2023 fick den paramilitära Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin nog. Efter flera månader av blodigt krig på fronten i Ukraina med ytterst små framryckningar som resultat tog tålamodet gentemot den ryska militära ledningen, och i synnerhet den tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu, slut. På fjolårets ljusaste dag vände Wagnergruppen håll och började marschera mot Moskva. Tidigt på morgonen 24 juni gick man över gränsen och in och tog kontrollen över den ryska staden Rostov-na-Donu. Största hotet mot Putin Marschen fortsatte senare mot Rysslands huvudstad Moskva, men avbröts abrupt efter en överenskommelse med Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Händelsen beskrivs som det största hotet mot Vladimir Putin under hans tid vid makten. Trots det uttryckte Prigozjin flera gånger att gruppen inte hade för avsikt att störta makten i Kreml. Dagarna efter marschen hördes inte ett ord från den ryske presidenten, tills han framträdde i ett tv-sänt tal och gav Wagnersoldaterna ett ultimatum: anslut er till ryska armen eller bege er till Belarus. Dog i flygkrasch Under en period var det relativt okänt vad som hänt med Wagnerledaren. På dagen två månader efter upprorets start kom nyheten – ett flygplan med tio personer ombord hade störtat utanför Moskva. Ombord på planet fanns Prigozjin och flera personer som framstående personer inom Wagnergruppen. Gruppen har hävdat att planet sköts ner av rysk militär, något som militären konsekvent avvisat. Misstankar om att Kreml låg bakom Jevgenij Prigozjins död har också avfärdats. Putin har hyllat Prigozjin efter hans död och kallat honom en "begåvad affärsman" som gjorde "allvarliga misstag".

För ett år sedan marscherade den fruktade ryska legoarmén Wagnergruppen mot Moskva och hotade Vladimir Putins maktställning. Men revolten var över på mindre än en dag – och två månader senare dog gruppens ledare Jevgenij Prigozjin i en mystisk flygkrasch. I dag har Putin full kontroll över Wagner som sätts in för att stärka ryska intressen i Afrika.

Ett år efter Wagnergruppens väpnade uppror i Ryssland lever dess döde ledare Jevgenij Prigozjin kvar i minnet hos många ryssar som en ”stor man”. – Han gjorde mycket för Ryssland under en svår tid, säger Aleksandr Uljanov, som nyhetsbyrån AFP pratat med.

I början av maj i fjol filmades Jevgenij Prigozjin på ett fält utanför Bachmut i östra Ukraina, omgiven av döda kroppar och med darr på rösten. Blodet är fortfarande varmt, säger han – männen har just stupat i ”köttkvarnen”, invasionen av Bachmut. – Det här är någons pappa, det här är någons son, säger han. Den ökända paramilitära Wagnergruppens ledare tittar in i kameran och nästan skriker att den ryska ledningen har svikit dem: ”Var fan är ammunitionen?” Men BBC och Mediazona har nu kommit över läckta dokument från Wagnerledarens företag som visar att de enorma förlusterna – upp till 200 stupade om dagen – började redan fyra månader tidigare. Och de berodde inte på ammunitionsbrist. Letade soldater på fängelser Många av soldaterna i Wagnergruppen hade rekryterats från fängelser. Granskningen visar att Jevgenij Prigozjin hade besökt ett hundratal högsäkerhetsfängelser i Ryssland – bland annat det som Aleksej Navalnyj dog på – och erbjudit intagna en chans till frihet om de först slogs för Wagner i Ukraina. Enligt granskningen letade han särskilt efter folk som satt inne för mord eller rån. – Den ideala kandidaten är dömd flera gånger. Han är mellan 30 och 45 år, självsäker, tålig. Det bästa är om han har slagit en polis, säger Prigozjin under en av rekryteringskampanjerna. Fångarna fick en kort utbildning och undermålig utrustning innan de skickades till fronten. Mest intensiva striderna sedan andra världskriget Två veckor efter att videon på fältet spelades in uppgav Prigozjin att hans styrkor hade tagit kontroll över Bachmut. Staden hade 70 000 invånare före kriget och är inte särskilt strategiskt viktig, men kontrollen över den utvecklades till ett slags prestigefråga. Slaget inleddes under sensommaren 2022 och har beskrivits som de mest intensiva gatustriderna i Europa sedan andra världskriget. Prigozjin sade att han förlorat 20 000 soldater i striderna, och att hälften av dem var fångar. Men den riktiga siffran var nästan 90 procent fångar: Han sade också att 20 000 av hans soldater hade stupat i striderna och att hälften av dem var fångar. Men den riktiga siffran är nästan 90 procent fångar – 17 175 stycken. BBC och Mediazona har verifierat id-brickor som visar att totalt minst 48 000 fångar stred för Prigozjin.

Sedan Wagner-ledaren Jevgenij Prigozjins död har det ryska försvarsdepartementet kämpat för att få kontroll över de styrkor i Afrika som han lämnade efter sig. Nu ser de ut att ha anlänt till Ukraina, uppger det brittiska försvarsdepartementet. ”De har högst troligen varit verksamma i Syrien, Libyen, Burkina Faso och Niger”, skriver man på X.

▸ Det har gått mer än ett halvår sedan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin omkom i en flygkrasch utanför Moskva. Vad hände sen och hur lever den ryska privatarmén vidare? Vad har gruppen för betydelse för Ryssland och kriget i Ukraina? Och hur ser relationen med president Putin ut? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

1. Striden om flygplatsen i Hostomel En av de första och mest betydelsefulla händelserna inträffade när ryssarna försökte genomföra en strategisk kupp och erövra Kiev. Ukrainas reaktion, där delar av nationalgardet blockerade flygplatsen och överraskade ryssarna med sitt motstånd, visade sig vara avgörande för att förhindra en snabb rysk framryckning mot huvudstaden. – Hade man lyckats, vilket man inte gjorde, då hade kriget fått ett helt annat förlopp, säger Joakim Paasikivi. – Man hindrade Ryssland från att lyckas med den här luftlandsättningen. En av de mest avgörande striderna inledningsvis, av tappra, ganska oförberedda men väldigt väldigt modiga ukrainska soldater, fortsätter han. 2. Zelenskys beslut att stanna i Kiev – Min familj är inga förrädare, de är ukrainska medborgare, sa presidenten och meddelade att han och hans familj stannar kvar i Ukraina, säger Joakim Paasikivi. Trots att det är alldeles uppenbart att ryssarna är ute efter honom väljer Zelensky att inte lämna landet. 3. Slaget om Charkiv Ukrainas operativa överraskningsattack i Charkivregionen ledde till en kollaps av de ryska styrkorna i området på bara en vecka. – Genom skicklig planering och tur så lyckas ukrainarna komma in på djupet av ryssarna imperium. 4. Prigozjins uppror Wagnergruppen, den ryska paramilitära organisationen ledda av Jevgenij Prigozjin, skapade interna konflikter i Ryssland. Prigozjin fick rekrytera fångar som sattes in att strida i Bachmut . Samtidigt ville Ryssland ha bättre kontroll över sina soldater och tyckte att alla Wagnersoldater skulle skriva på ett kontrakt för försvarsdepartementet, det ville inte Prigozjin. Vid midsommar närmar sig Wagnergruppen Moskva men i förorterna stannar de. – Det fanns inte kraft nog att göra en statskupp. Två månader senare blir han, förmodligen, dödad i en flygolycka. 5. Sommaroffensiven som kom av sig Ukrainas planerade sommaroffensiv stötte på hårt motstånd från de väl förberedda ryska styrkorna längs frontlinjen. Ryssland fick tid på sig att lägga ut minor och det satte krokben för den ukrainska armén. – Det går inte att röja minor om man samtidigt blir beskjuten av artilleri. Sommaroffensivens misslyckande resulterade i en tillbakadragning och en cementering av fronten. Detta har präglat kriget efteråt. 6. Attackerna mot Ryska svartahavsflottan Ukrainas attacker mot den ryska Svartahavsflottan, med hjälp av sjömålsrobotar och sjödrönare, har framgångsrikt hindrat Ryssland från att operera fritt i Svarta havet och har gjort att Ukraina åter kan exportera spannmål, som är en väldigt viktig del av landets ekonomi.