Tidigare Wagner-soldater i Afrika – slåss nu vid fronten

Israelisk militär (IDF) säger sig ha dödat chefen för Hizbollahs finansiella gren – och som också var ansvarig för överföring av vapen från Iran – i en attack i Syriens huvudstad Damaskus under måndagen.

Israelisk militär (IDF) säger sig ha dödat chefen för Hizbollahs finansiella gren – och som också var ansvarig för överföring av vapen från Iran – i en attack i Syriens huvudstad Damaskus under måndagen.

Att växa upp i Aleppo var en helt annan verklighet än livet i Sverige, särskilt för Sam Joukhadar, som äldste son i en kristen minoritetsfamilj i Syrien. Barndomen präglades av ett stort ansvar, både för familjen och för att navigera ett samhälle där öppenhet inte var självklart. Sam fick tidigt uppleva traumatiska händelser, inklusive både misshandel och sexuella övergrepp, erfarenheter som tog honom trettio år att börja bearbeta. Att tala om dessa trauman var länge en stor utmaning för Sam.

– Att berätta för mina föräldrar om övergreppen var väldigt svårt och mörkt, säger han och fortsätter. Mellanöstern är ett mer stängt samhälle, där du verkligen måste vara försiktig med vad du säger. Särskilt när det gäller övergrepp och misshandel, som ofta möts med tystnad och skam, vilket leder till isolering. Tiden i klostret gav styrka Efter sin tid i Aleppo tillbringade Sam två år i ett kloster i Libanon, en period som förberedde honom på att bli munk. Men livet tog en annan vändning. Tiden i klostret blev dock avgörande för Sams inre styrka.

– Jag ser potential i allt som hänt i mitt liv. Det som har hänt har gjort mig starkare. Jag gör mitt bästa och accepterar att jag är lite annorlunda, säger Sam. Ett nytt liv med ansvar och trygghet Efter att ha flyttat till Sverige fann Sam en känsla av trygghet som han aldrig tidigare upplevt. – När jag flyttade till Sverige kände jag mig väldigt trygg, berättar han. Denna trygghet förde med sig ett nytt ansvar, inte bara för att skapa ett eget liv, utan också för att hjälpa andra som gått igenom liknande svårigheter. – Det kändes som mitt ansvar att bidra och att dela min historia för att ge hopp till de som fortfarande kämpar. Att bygga ett nytt liv i Sverige har gett mig en känsla av trygghet och mening, något jag aldrig trodde var möjligt under de mörka stunderna, säger han. Framgång handlar om de hjärtan du berör Trots alla utmaningar har Sam byggt upp ett nytt liv i Sverige och blivit chef på en av landets största banker. Men för Sam handlar framgång inte om titlar eller pengar. – För mig handlar framgång inte om succé eller din position. Det handlar till stor del om de hjärtan du berör, säger han. Hans resa, som nu blivit en bok, är ett kraftfullt budskap om hopp och mod för alla som kämpar med att se en ljusare framtid.

Hizbollahkrigare har ombetts lämna alla syriska militärbaser, uppger en israelisk militärkälla för DN. Hizbollah har i över tolv år haft tillträde till syriska baser och samordnat sina operationer med det syriska försvaret.

Operationen koordinerades mellan Israel, USA och andra internationella aktörer. På torsdagen kunde den israeliska försvarsstyrkan, IDF, meddela att 21-åriga Fawzia Amin Sido är en fri kvinna. Det rapporterar CNN. Hon var en av tusentals yazidiska kvinnor och barn som tillfångatogs i augusti 2014 av ISIS när de intog staden Sinjar i norra Irak. Vid invasionen avrättades yazidiska män och pojkar och kvinnorna utsattes för grovt sexuellt våld. Fawzia Amin Sido var bara elva år. Turkiet, Egypten och Gaza Under de följande åren blev Fawzia Amin Sido utsatt för människohandel och flyttades ofta mellan olika platser och länder. ”Vi hamnade i Al-Hol-lägret i Syrien innan vi smugglades till Idlib 2019, och därifrån åkte vi till Turkiet. 2020 ordnade de ett pass åt mig i Turkiet så att jag kunde flyga från Istanbul till Hurghada i Egypten och sedan till Gaza”, säger hon till CNN. Sedan blev hon kvar ett tag i Rafah på södra Gazaremsan – ett år som hon beskriver som ”olidligt”. ”Hamas trakasserade mig jämt och ständigt på grund av min yazidiska bakgrund och jag fick inte ha någon kontakt med min familj”, säger hon. Hamas: ”Påhittat” När kriget mellan Hamas och Israel utbröt den 7 oktober 2023 flyttades hon runt mellan olika platser i Gaza, fram till den 1 oktober i år. Då menar IDF att hennes tillfångatagare dödades i en attack utförd av dem och att hon då kunde fly. ”Därefter tog amerikanska tjänstemän mig tillbaka till Bagdad”, säger Fawzia Amin Sido till CNN. Hamas säger i ett uttalande att IDF har ”hittat på berättelsen om den yazidiska flickan på Gazaremsan” och att det inte stämmer att IDF befriade henne. De påstår också att Fawzia Amin Sido gifte sig med en ”palestinsk ung man” som dog i krigets Syrien och att hon sedan frivilligt reste till Turkiet, Egypten och Gaza innan hon gifte sig med sin döde mans bror.

1,2 miljoner människor är på flykt i Libanon, enligt landets premiärminister Najib Mikati. Nu varnar Jan Egeland, diplomat och generalsekreterare för Norwegian Refugee Council, för att landets flyktingkris som skapats efter de senaste veckornas upptrappning i kriget mellan Israel och Hizbollah kan ta sig till Europa. – En del tar sig till Syrien, men många kommer att ge sig ut i Medelhavet. Så om Europa vill undvika en ny miljon människor på flykt över Medelhavet måste man satsa mycket mer på hjälp i Libanon, säger Jan Egeland. Överbelastade sjukhus Libanon befinner sig i en ekonomisk kris som förvärras av eskaleringen. Många har flytt från de södra delarna till landets huvudstad Beirut, och Egeland beskriver förhållandena för flyktingarna som ”helt förfärliga”. – Det görs en hjälteinsats av libanesiska sjukhus och läkare, men de är helt överbelastade. Flera biståndsarbetare och medicinska arbetare är döda, och många är på flykt, säger han. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har över 160 000 flytt från Libanon till grannlandet Syrien sedan den 23 september, men under fredagen uppgav libanesiska politiker och medier att huvudflyktvägen mellan länderna förstörts i en israelisk flygattack. ”Behöver större resurser” Under torsdagen möttes representanter för sju organisationer verksamma i Libanon och Gaza. Enligt dem måste internationella aktörer särskilt fokusera på att nödhjälp ska nå de drabbade områdena. – Det finns ingen vapenvila i sikte. Humanitär diplomati verkar ha hamnat på efterkälken, och aktörer verkar vara försiktiga med att pressa Israel att få fram humanitärt stöd, sade Konynduk från Refugees International på ett pressmöte, rapporterar TT. Omvärlden behöver sätta press på Israel, Iran och Hizbollah om vapenvila, tycker Egeland, men framför allt bidra med större resurser till nödhjälp och bistånd. – Vi behöver pengar. Alla stora biståndsgivare har minskat sitt bistånd till Libanon. Det råder ingen tvekan om att de kommer att behöva hjälp, mat, tak över huvudet och skydd, för det finns ingenstans att fly, säger han.

Nya explosioner hördes i södra Beirut efter israeliska attacker natten till lördag, enligt nyhetsbyrån AFP:s reportrar på plats. Rök syntes stiga från ett område nära flygplatsen i Beirut. Kort före uppmanade den israeliska militärens arabisk-språkige talesperson Avichay Adraee boende nära specifika byggnader i tre delar av staden att lämna sina bostäder. Enligt Israel var ett mål en underrättelsecentral för Hizbollah, skriver Reuters. Enligt ett uttalande från Hamas, som Reuters tagit del av, har en ledare för Hamas militära gren Al-Qassem-brigaderna, Saaed Atallah, dödats i en israelisk flygräd i Tripoli i norra Libanon. ”Hatet är stort” Den Iranstödda Hizbollah-rörelsen, som fortsätter att skjuta raketer mot Israel, uppger att strider pågår mot israeliska styrkor i södra Libanon, nära gränsen mot Israel. – Hatet är stort i samhället här, både mellan grupper och mot Israel, det råder ingen enighet bland libaneser kring Hizbollahs krig, det har splittrat samhället. Men i det lägret som alltid har varit emot Israel blir hatet djupare, säger Expressens utrikeskorrespondent Kassem Hamadé, som befinner sig i Beirut. I Israel finns det en stark vilja bland många att fortsätta attackerna, berättar TV4:s utrikesreporter Terese Christiansson, som är på plats i Jerusalem. – När man pratar med folk är det många som vill ha fred. Men det kommer ofta ett ”men”, man vill leva i fred efter sina principer och idéer. Många är redo att fortsätta striden för att vinna de dem tror på. Det avgrundsdjupa hatet har djupnat efter Hamas attack den 7 oktober. Biden backar Samtidigt väntar hela Mellanöstern på Israels hämnd för Irans robotattack tidigare i veckan. USA:s president Joe Biden backar nu från sitt tidigare uttalande om att iranska oljefält skulle vara ett tänkbart mål – något som i går fick priset på råolja. – Israelerna har inte kommit fram till hur eller vad de kommer att göra i termer av det anfall som är under diskussion. Om jag var i deras sits skulle jag överväga andra alternativ än att slå mot oljefält, sa han på en pressträff i Vita Huset. Kriget i Libanon har hittills tvingat omkring 1,2 miljoner människor på flykt – över 300.000 av dem har tagit sig till grannlandet Syrien. Flykten har dock försvårats efter gårdagens israeliska bombningar av en gränsövergång. Attackerna ska enligt Israel ha riktats mot infrastruktur Hizbollah använt för att smuggla in vapen i Libanon.

Osäkerheten är stor kring den här händelsen men syriska källor uppger att Israel ska ha försökt slå ut en nyligen ankommen iransk vapenleverans och det är ett sannolikt scenario. För Israel är det en hårfin balans på en knivsegg. Israel har hittills under nio år av rysk militär närvaro i Syrien aldrig angripit ryska mål där. Men om Iran nu nyttjar den ryska flygbasen Hmeimim för införsel av raketer till Hizbollah kan den situationen förändras. Kan ses som en varning till Putin Dagens påstådda attack kan i så fall ses som en varning till Putin från Israel: ”vi tolererar er närvaro i Syrien för att bekämpa och kontrollera islamistgrupper som IS men vi kommer inte acceptera att ert samarbete med Iran utvidgas med vapenleveranser via era flygbaser”. Israel bekämpar regelbundet iranska vapensändningar och ammunitionslager i Syrien men de israeliska myndigheterna kommenterar i stort sett aldrig de här attackerna. Däremot har Israel tydligt deklarerat att man med alla tillgängliga medel kommer att stoppa leveranser av vapen till Hizbollah och Hamas oavsett var detta sker. Många krafter önskar spä på konflikten i Mellanöstern som redan hotar världsfreden. Iran (och Syrien / Hizbollah) vill gärna se att Ryssland dras in i kriget. Putin föredrar förstås att Moskvaregimens mer regissörsliknande roll i bakgrunden inte förvandlas till en huvudroll längst fram på scenen. Men läget är farligt. Mullorna i Teheran Ukrainakrigets urholkning av Rysslands vapendepåer har gjort Putin beroende av leveranser från Iran. Mullorna i Teheran kan nu utnyttja denna svaghet och kräva större samarbetsvillighet från de ryska styrkorna i Syrien. Den påstådda attacken i Latakia i Syrien kommer aldrig att erkännas av Israel – helt i enlighet med deras policy – och Ryssland kommer inte heller vilja att det uppmärksammas. Båda de mest berörda parterna önskar alltså att tysta ned händelsen. Varken Putin eller Netanyahu har någon lust att dras in i en väpnad konflikt, ett krig som skulle riskera att få horribla konsekvenser (där USA i förlängningen också skulle blandas in).

Efter Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallahs död har det spekulerats i vad nästa steg blir i konflikten mellan Israel och Hizbollah. Under måndagskvällen kom uppgifter om att Israel har inlett en begränsad markoffensiv i södra Libanon, något Hizbollahs vice generalsekreterare menar att milisen kommer kunna hantera. – Naim Qassem försökte ju framställa det som att Hizbollah är väldigt redo för allting – att man har planer som går att fortsätta med. Men det går nog att resa frågetecken kring det, säger Aron Lund mellanösternanalytiker vid totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hizbollahs möjligheter att värja sig från Israels angrepp hänger till stor del på hur omfattande själva markoffensiven blir, förklarar Aron Lund. Strategin kan komma att variera beroende på vilken kraft Israel väljer att gå in i Libanon med. Det kan till exempel handla om att antingen hålla ställningarna de första dagarna eller vänta ut Israel med guerilla-krigsföring. – Det handlar inte om att ockupera hela Libanon utan förmodligen riktar man sig mot områden i söder. Man vill tvinga Hizbollah norrut och upprätta en sorts säkerhetszon, så att det inte ska kunna ske någonting liknande 7 oktober, säger Aron Lund om Israels planer och tillägger: – Det kan också vara så att man bara går in och försöker plocka ut kända bunkernätverk eller ta vissa höjder som ger bättre inblick i området. ”Behöver handfast iransk uppbackning” Vid en israelisk framstöt i Libanon väcks också frågor kring hur Hizbollahs allierade och stormakten i området, Iran, kan komma att reagera. Ett fördömande är troligen att vänta, men om det blir något mer än så återstår att se. – Hizbollah behöver nog väldigt handfast iransk uppbackning om den här negativa spiralen de hamnat i ska kunna brytas. Men det är möjligt att det här är så pass viktigt för Iran att de är villiga att ta större risker än vanligt. Om Iran blandar sig i och igen angriper Israel med robot- och drönarattacker, skulle det kunna väcka USA, som i sin tur kan sätta press på Israel. – Men det räcker nog inte riktigt i det här läget om man vill hejda Israel i Libanon. Det har gått så bra för dem och de har ångan uppe nu. – Man har velat bli av med Hizbollah jättelänge, men det har tidigare inte setts som en realistisk möjlighet, tillägger Aron Lund. Inte slutet för Hizbollah Israel har framgångsrikt lyckats slå ut vapenlager i Syrien, genomfört personsökarattacker och lyckats döda en rad högt uppsatta ledare i flygräder. Men även om Israels eskalering totalt ryck undan mattan för shiamilisen, så tror inte Aron Lund att Hizbollahs tillbakatryckta ställning är slutet för organisationen. – Gruppen kommer inte att försvinna. Israel kommer inte att ockupera hela Libanon. Då finns det alltid områden Hizbollah kan leva vidare i. Hizbollah har en historia av och byggdes upp som underjordisk motståndsrörelse mot Israel under 20 år på 80-90-talet. Gruppen kan decimeras, men inte utplånas. – Hizbollah kommer inte vara samma typ av grupp som de senaste åren – utföra uppdrag åt Iran och bygga upp den här raketarsenalen som står säkert i Libanon. Det går inte på samma sätt, men man kan säkert fortsätta strida.

Tusentals människor har tvingats fly sedan de israeliska attackerna mot södra Libanon intensifierats. Läget beskrivs som kritiskt och flyktingar har fått söka skydd på gatorna i Beirut. – Det är en väldigt massa människor som har dött och skadats. Röda Korset har aktiverat sin ambulansverksamhet och blodverksamheten. Det som är mest påtagligt är den enorma flyktingkrisen från södra Libanon, säger Andreas Sandin, landchef för svenska Röda Korset i Libanon. Röda Korset-chefen: Flygplatsen i Beirut är överfull Förutom att ha aktiverat sin ambulansverksamhet och blodbank hjälper de människor i nöd att få sina grundläggande behov tillgodosedda. – Del handlar det om att hjälpa alla de flyktingar som finns runt om i hela landet med basbehov som vatten, mat och hygienartiklar. De flyktingrörelser som nu sker i landet ändras hela tiden och beskrivs av Sandin som komplexa. – Människor tagit sig till hela Libanon, både uppe i bergen och i norra Libanon. De flyg som går från internationella flygplatsen i Beirut är överfulla med människor som vill lämna landet. I enorm behov av madrasser Han beskriver hur flyktingsituationen överväldigat alla i Libanon och hur glappet mellan det som finns och behoven är stora. Bland annat vittnar Röda Korset om bristen på madrasser. – Det finns inte tillräckligt med madrasser i landet. Röda Korset jobbar nu på att göra upphandlingar internationellt, att ha våra internationella lager till Libanon för att hjälpa så många vi kan, säger vi Andreas Sandin. Röda Korsets arbete beskrivs som utmanande, dels för att det är svårt att möta de behov som finns, men också för dem som arbetar inom organisationen. – Säkerheten är en utmaning för alla tusentals röda korsfrivilliga som hjälper till ute i flyktinglägren, de som kör ambulanser. Säkerheten för våra frivilliga är en absolut prioritet, säger Sandin. Syriska flyktingar försöker ta sig tillbaka Förutom att folk försöker lämna landet via flygplatsen har problem uppstått mot gränsen till Syrien, där många människor som flytt Syrien nu försöker ta sig tillbaka för att komma bort från Libanon. – Det finns närmare två miljoner syrier i Libanon också. Strömmarna från Libanon till Syrien är också intensiva. Situationen vid gränsen mot Syrien är också väldigt kaotisk, säger Sandin. Organisationen har jobbat i Libanon under en lång tid, ett land som Sandin beskriver som komplext då det är uppdelat i olika grupperingar. Samtidigt har Röda Korset lyckats behålla sin neutralitet och oberoende, vilket gör att de kan utföra sitt arbete överallt. – Allt det här gör att man kan respondera på det som händer effektivt. Beredskap räddar liv, säger Sandin.