Ukrainsk ex-minister: "Varken Zelenskyj eller Putin nöjer sig med halvlösning"

Utrikesminister Dmytro Kuleba är den senaste i raden som lämnar Ukrainas regering. ”Det kan vara ett resultat av att Zelenskyj påverkats psykologiskt under kriget och känner ett ökat behov av kontroll,” säger statsvetaren Li Bennich-Björkman.

Utrikesministernkollegorna Dmytro Kuleba och Péter Szijjártó träffades på ett möte under onsdagen, uppger Kuleba på X. Mötet sker knappt en vecka efter den ungerske premiärministern Viktor Orbans besök i Kiev, Moskva och Peking. Orban har kallat besöken, där han bland annat träffade Rysslands president Vladimir Putin och Kinas dito Xi Jinping, för ett ”fredsuppdrag”. Resorna till Moskva och Peking gjordes dessutom bara några dagar efter att Ungern tagit över ordförandeklubban i Bryssel, vilket har lett till en omfattande kritikstorm mot den ungerske premiärministern. Har presenterat handlingsplan Under utrikesministrarnas mötet ska Dmytro Kuleba bland annat ha uppdaterat Péter Szijjártó om läget på fronten och om förberedelser för ett andra fredsmöte. Ministrarna diskuterade även hur de ska utveckla ländernas bilaterala relationer. Efter mötet stod det klart att Péter Szijjártó presenterat en handlingsplan för ekonomiska samarbeten länderna emellan. – Jag har föreslagit att nya gränsövergångar ska byggas och nya järnvägsförbindelser inrättas, säger Szijjártó. Vill samarbeta inom energi Vidare förslog den ungerske utrikesministern att länderna bör stärka samarbetet inom energisektorn. – Det är uppenbart att energisäkerheten ömsesidigt kan förbättras om två grannländer samarbetar, säger Péter Szijjártó. Enligt Szijjártó kommer Kuleba gå i genom planen återkomma med eventuella synpunkter.

Sedan i måndags befinner sig Indiens premiärminister Narendra Modi i Ryssland för ett två dagar långt statsbesök. Det är första gången sedan Rysslands invasion av Ukraina som Modi, som nyligen omvaldes för en andra mandatperiod, besöker landet. På X uttrycker premiärministern sin tacksamhet gentemot Rysslands president Vladimir Putin, och skriver bland annat att han ser fram emot samtalen som ”ytterligare kommer cementera banden och vänskapen mellan Indien och Ryssland”. ”Kramar världens värsta skurk” Besöket – och framför allt bilden på en kram ledarna emellan – har upprört i Ukraina. En som reagerat är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. ”Det är en enorm besvikelse och förödande för fredsansträngningarna att se ledaren för världens största demokrati krama världens värsta skurk en sådan här dag”, skriver Zelenskyj på Twitter. I samma inlägg visas bilder på barnsjukhuset Ohmatdyt i Kiev som träffades av ryskt artilleri under måndagsmorgonen. Goda relationer med Ryssland Ryssland och Indien har ett strategiskt partnerskap inom vilket det bland annat ingår att ledarna ska träffas en gång per år. Något sådant möte har dock inte skett på över två år. – Det har inte uttalats att det har med krigföringen att göra, men indirekt har det det, säger Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker på Utrikespolitiska institutet. – Efter det indiska valet var det ett bra läge för Modi att träffa Putin, säger Henrik Chetan Aspengren. Indien har inte fördömt Rysslands krig i Ukraina och har enda sedan Sovjettiden starka band till Ryssland. Samtidigt har man goda relationer med Ukraina, och så sent som i våras besökte Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba Indien.

Rysslands president Vladimir Putin är enligt ryska källuppgifter villig att förhandla om en vapenvila i Ukraina. Men då tycks det vara med utgångspunkten att ockuperade delar av landet ska förbli under rysk kontroll. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba menar att Putin ser detta som ett sätt att försöka ta blickfånget från de förhandlingar som ska hållas i Schweiz den 15-16 juni. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi säger att liknande utspel från Putin har kommit tidigare. – När Ukraina håller på med sin fredsprocess som man gör nu, med mötet man kallat till i Schweiz, brukar Ryssland försöka framstå som den fredsälskande parten. Då görs det alltid i termerna att ”ja vi vill förhandla om fred bara vi får behålla det vi tagit och får lite till”, säger Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna. Dmytro Kuleba skriver vidare på X att Putin sänder ut "falska signaler om påstådd beredskap för en vapenvila trots att ryska trupper fortsätter att brutalt anfalla Ukraina med missiler och drönare som regnar över ukrainska städer och områden". Förhandlingarna utgår från den nuvarande fronten Även president Putin har kommenterat uppgifterna om att vara redo att förhandla om ett slut på kriget i Ukraina. Det gjorde han under ett besök i Belarus, hos president Aleksandr Lukasjenko: – Vi ser nu att det återigen talas om behovet av förhandlingar. Och gärna det, sa Vladimir Putin under besöket. Han fortsatte med att ifrågasätta legitimiteten hos den ukrainska ledningen och vem i Kiev man ska förhandla med. Han markerade även den tidigare ryska ståndpunkten att förhandlingarna utgår från den nuvarande fronten. – Förhandlingarna måste återupptas baserat på dagens faktiska omständigheter, sa Putin.

Ministeriet sa att de "för första gången i historien" skulle använda en digital talesperson för att läsa sina uttalanden. Klädd i en mörk kostym gjorde den AI-genererade talespersonen debut i en presentation på X där hon presenterade sig som Victoria Shi, en "digital person". Enligt utrikesdepartementets presstjänst är det bara figuren som är framtagen genom artificiell intelligens och själva uttalandena kommer fortfarande vara "skrivna och verifierade av riktiga människor". Det skriver departementet i en kommentar till nyhetsbyrån AFP. Sparar tid och resurser Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba säger att införandet av den nya talespersonen är "ett tekniskt språng som hittills ingen diplomatisk tjänst i världen har gjort", rapporterar tidningen The Guardian. Den största anledningen för att använda en AI-genererad talesperson uppges vara att spara tid och resurser. De som ligger bakom skapningen är ett team som kallar sig för Game Changers, som också har skapat virtuellt innehåll relaterat till kriget i Ukraina, enligt tidningen. För att undvika falska uttalanden kommer varje publicering att ha en medföljande QR-kod som leder tittare till en textversion på departementets officiella hemsida. Baserad på verklig person Namnet, Victoria Shi, är baserat på ordet "seger" och den ukrainska frasen för artificiell intelligens: shtuchniy intelekt. Trots att talespersonen är helt AI-genererad är utseendet och rösten ändå baserade på en verklig person: Rosalie Nombre, som är en ukrainsk sångerska och tidigare deltagare i Ukrainas version av realityshowen The Bachelor. Hon ska ha deltagit i framtagandet av AI-personligheten helt utan kostnad, enligt ministeriet. Officiella uttalanden betonade dock att Nombre och Shi är ”två olika personer" och att endast AI-talespersonen kommer att göra officiella uttalanden, skriver The Guardian.

Åtgärden sker efter den senaste tidens ökade larm om bris på nya rekryter vid frontlinjen och glest bemannade skyttegravar. Det har sedan tidigare meddelats att ”vissa konsulära tjänster” kan komma att dras in för de män som behövs i kriget mot Ryssland. ”Att bo utomlands gör inte att medborgare undkommer sina plikter mot hemlandet”, skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på X för några dagar sedan.

EU lovade redan förra året att Ukraina skulle få en miljon artillerigranater under våren 2024. Men det löftet sprack. Den europeiska vapenindustrin hade inte tillräcklig kapacitet och flera EU-länder var ovilliga att betala de summor som krävdes. Därför igångsatte Tjeckiens president Petr Pavel ett detektivarbete för att hitta länder utanför EU och USA som var villiga att sälja ammunition. För en månad sedan meddelade Pavel att landet lyckats identifiera 800 000 granater som fanns till salu runt om i världen och han uppmanade allierade stater att medverka i finansieringen. Svenskt tillskott på 336 miljoner Vilka stater som säljer granaterna är hemligt då Tjeckien inte vill att utomstående ska få kännedom om avtalen. Enligt sajten Euractiv är alla detaljer säkerhetsklassade då leveranserna riskerar att saboteras av Ryssland eller andra om uppgifterna blir kända. Tjeckien uppger att 18 länder anslutit sig till initiativet, däribland Belgien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Norge och Kanada. Och nu även Sverige. På torsdagen fastställde regeringen att det svenska tillskottet blir ungefär 336 miljoner kronor, officiellt cirka 30 miljoner euro. – Ukraina behöver artilleriammunition och de behöver det snabbt. Det i ljuset av det allvarliga läget som Ukraina befinner sig i. Det här skulle kunna gå att verkställa relativt snabbt och det är också viktigt för Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen har gett ett uppdrag till FVM, Försvarets Materielverk, att påbörja förhandlingar med den tjeckiska parten så att Sverige kan finansiera det tjeckiska artilleriammunitions initiativet. TV4 Nyheterna avslöjade redan den 18 februari att Sverige var intresserat av att medverka i det tjeckiska initiativet. Stort behov av ytterligare krigsmateriel När de första leveranserna av 155 millimeters- och 122 millimetersgranaterna beräknas kunna nå Ukraina är oklart. Enligt Tjeckiens president Petr Pavel kan den första lasten nå Ukraina ”inom ett par veckor”. Tjeckiens nationelle säkerhetsrådgivare Tomas Pojar är mer försiktig och tror att ammunitionen når frontlinjen i juni. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sade på onsdagen att han välkomnar satsningen men att ”det är otillräckligt”. Han menar att Ukraina behöver stöd på ”flera olika områden” för att kunna försvara sig mot de ryska ockupanterna. Behovet av ytterligare krigsmateriel till Ukraina är stort. Efter 25 månader av illegalt ryskt anfallskrig har förråden sinat. Längs en över 1000 kilometer lång frontlinje har de ukrainska försvararna nu i flera månader tvingats ransonera ammunitionen. Enligt internationella beräkningar bedöms Ryssland förbruka 10 000 artillerigranater varje dag sedan den fullskaliga invasion 2022. Ukraina har bara möjlighet att avskjuta 2000 per dygn. Bristen på framför allt artillerigranater har av militära experter varit en av huvudförklaringarna till att Ryssland kunnat erövra först staden Bachmut 2023, och i år även Avdiivka i Donetskregionen i östra Ukraina.

Påve Franciskus sa i en intervju med det schweiziska tv-bolaget RSI att Ukraina borde ta till den ”vita flaggans mod” och förhandla med Ryssland om ett slut på kriget. Uttalandet som Reuters tagit del av kommer från en intervju förra månaden, som ännu inte har publicerats. I intervjun fick påven frågor om sin ståndpunkt i debatten mellan de som tycker att Ukraina borde ge upp för att de inte lyckas slå tillbaka ryska styrkor, och de som hävdar att det skulle legitimera Rysslands handlingar. – Ordet förhandla är ett modigt ord. När du ser att du är besegrad, att det inte går bra, måste du ha modet att förhandla, sa Franciskus. ”Står på de godas sida” Nu uttalar sig Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba att det inte finns på kartan att vifta med den vita flaggan. På X skriver Kuleba att den starkaste är den som står på de godas sida, snarare än den som försöker sammanföra parterna och kalla det för ”förhandlingar”. ”Vår flagga är gul och blå. Det är flaggan som vi lever, dör och segrar för. Vi kommer aldrig att hissa någon annan flagga”, skriver Kuleba. Vidare uppmanar han till att inte upprepa misstag från det förflutna, och att stötta ukrainarna i kampen för deras liv. Kuleba tackar Påve Franciskus för hans ”ständiga böner för fred” men passar även på att uppmana honom att besöka Ukraina för att visa sitt stöd.

Den tjeckiske presidenten Petr Pavel vill att Sverige ska vara med och betala för närmare en miljon artillerigranater i kriget mot den ryska ockupationsmakten. Sveriges försvarsminister Pål Jonsson är positiv till Tjeckiens initiativ om en större internationell leverans till Ukraina, där behovet av ammunition är kritiskt. Tre sätt att gå vidare – Jag tycker det är ett intressant förslag som vi kommer att arbeta vidare med. Ukraina behöver fler artillerigranater. Det finns tre sätt; antingen att de kan ta av våra befintliga lager, det andra är att vi producerar nytt, eller att man upphandlar på den internationella marknaden, säger försvarsminister Pål Jonson.

Kan Sverige betala för det? – Det är mycket möjligt, vi får titta på det nu. Jag fick det presenterat igår, och jag tycker det är ett förslag värt att titta vidare på, säger På Jonson. Det var på den stora säkerhetskonferensen i München under lördagen som den tjeckiske presidenten talade om att man har möjlighet att köpa in ett större lager med artilleri-ammunition. Det handlar i första hand om 15,5 centimeters artillerigranater: – Vi har lokaliserat en halv miljon 155-millimetersgranater, och ytterligare 300.000 av 122 millimeters kaliber som vi hoppas kunna leverear inom några veckor, sade Petr Pavel, president Tjeckien i München. Oklart var ammunitionen finns Varken den tjeckiske presidenten eller den svenske försvarsministern vill uppge var de här åttahundratusen granaterna lagras rent fysiskt. Det antyds lite vagt att att de finns på den internationella vapenmarknaden. Ända sedan kriget började för snart två år sedan har den ukrainska militära och politiska ledningen talat om att man lider brist på framförallt artillerigranater och luftvärnssystem. Så här uttryckte sig den ukrainske utrikesministern i München under lördagen: – Vi behöver alla mycket mer artilleriammunition. Drönare har blivit en viktig faktor i kriget och de kan lösa vissa problem, men de ersätter inte artielleriammunition, sade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. – Om man adderar Ukrainas behov till era egna behov av att fylla på lagren måste vi alla producera mycket mer, sade Dmytro Kuleba. Ryssarna förbrukar fem gånger mer Försvarsminister Pål Jonson understryker det akuta läget när det gäller Ukrainas behov av leveranser av vapen och ammunition utifrån. – Det är allvarligt, både när det gäller artilleriammunition och olika luftvärssystem, det behöver de mer av. Just nu förbrukar ryssarna uppemot 10.000 artillerigranater, Ukraina ligger på omkring 2.000 per dag. Får Ukraina mer ammunition har man möjlighet att lägga mer eld i målet, säger Pål Jonson.