Uppgifter: EU-lån på 35 miljarder euro planeras till Ukraina

Tysklands planer på att halvera sitt pengastöd till Ukraina verkar fortskrida, rapporterar tyska medier. Tyska regeringen hoppas i stället på stöd via frysta ryska tillgångar, en planerad lösning som G7-länderna enats om.

Ursula von der Leyen ser ut att ha säkrat stöd bland EU:s stats- och regeringschefer för att sitta kvar som kommissionsordförande i ytterligare en mandatperiod. Det rapporterar flera medier efter helgens G7-möte i Italien.

Så fort Ukraina säger sig vara redo att göra detta kommer Ryssland omgående att sluta skjuta och börja prata, hävdar Putin. Vi gör det omedelbart, säger han i ett tal till ryska diplomater vid utrikesdepartementet i Moskva och fortsätter: Vi manar till att vända denna tragiska sida i historien och börja återskapa, steg för steg, enigheten mellan Ryssland och Ukraina och Europa generellt. Inget nytt Regionerna Putin syftar på är Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, som Ryssland under hösten 2022 i strid med folkrätten påstod sig annektera. Ukraina har under krigets gång konsekvent avfärdat att ge upp delar av sitt territorium till Ryssland. Putin har sedan våren 2022, då det stod klart att den initiala invasionen av grannlandet inte gått som planerat, sagt sig vara öppen för förhandlingar. Det har dock varit med tydliga brasklappar – att Ryssland får behålla delar av Ukraina eller ställa krav på landets framtida associationer – samtidigt som han har anklagat Ukraina och dess allierade för att vara oresonliga och vilja angripa Ryssland. Anklagar väst för stöld I sitt tal vid ryska UD beskyller Putin även väst för "stöld" av frysta ryska tillgångar utomlands. Under torsdagens G7-möte i Italien samsades deltagarna om nya lån på runt 50 miljarder kronor till Ukraina – ett lån som ska finansieras med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar. Tilltaget kommer inte att gå ostraffat, hävdar den ryske presidenten. Lyfta västerländska sanktioner mot Ryssland är också ett krav för fred, enligt Putins tal.

Just nu möts ledarna för världens sju rikaste demokratier i den lyxiga semesterorten Borgo Egnazia i södra Italien. Kriget i Ukraina är en av huvudpunkterna. Det har länge spekulerats i om G7-länderna ska bevilja ett enormt lån på 50 miljarder dollar till Ukraina, som finansieras via frysta ryska tillgångar. På torsdagen kom uppgifter om att så blir fallet. Flera källor uppger för internationella nyhetsbyråer att en överenskommelse har nåtts. – Vi har en politisk överenskommelse på högsta nivå för den här affären, säger en högt uppsatt tjänsteman i Biden-administrationen till Reuters. Fastigheter och lyxyachter I samband med Rysslands invasion av Ukraina frös EU 325 miljarder dollar av ryska centralbankstillgångar som finns i banker utanför Ryssland. Det är räntan på dessa tillgångar som nu ska bekosta lånet till Ukraina. Pengarna tillhör egentligen fortfarande Ryssland, därför har det under en längre tid diskuterats om det finns laglig rätt att använda dem för lån till Ukraina. Lånet finansieras också genom beslag från olika oligarker som står nära Putin, rapporterar AP. Det handlar om bland annat lyxyachter och fastigheter. Ska få pengarna snabbt Ryssland svarar med ilska. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova säger till statliga medier att svaret mot EU skulle bli ”smärtsamt” om väst använder tillgångarna. G7-ländernas mål är att Ukraina snabbt ska få pengarna. Världsbanken gör i dag bedömningen att det kommer kosta mer än 486 miljarder dollar de kommande tio åren att återuppbygga landet, rapporterar Svenska Yle.

Det mesta tyder på att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser hem från G7-mötet i Italien med ett lån på 50 miljarder dollar, säkrat mot frusna ryska tillgångar. Han får också tioåriga säkerhetsgarantier från flera av världens rikaste länder.

Om hennes högerparti Italiens bröder blir största parti i valet till Europaparlamentet blir det Meloni som Ursula von der Leyen måste förhandla extra mycket med för att fortsätta vara EU-kommissionens ordförande. Hon behöver minst 361 röster i parlamentet. Så här hänger det ihop: Italien har 76 ledamöter i EU-parlamentet. Sverige har 21 som jämförelse. Tyskland har 96, Frankrike 79 och Spanien 59. Totalt finns 720 platser att tävla om för 27 länder. Stora länder bestämmer mest. Meloni är överallt För att bli EU-kommissionens ordförande måste man också ha stöd från EU-ländernas stats- och regeringschefer. Bland dem Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Hon står också först på sitt partis lista och kampanjar aktivt för att komma in i parlamentet på ett personligt mandat, även om hon sen avsäger sig platsen. Hon är överallt. Partiet Italiens bröder har fascistisk bakgrund och har kopplingar till Italiens diktator Benito Mussolini, dödad 1945, även om Meloni själv distanserat sig från partiets bakgrund och hävdar att fascismen är historia. Måste försäkra sig om stöd från Meloni Om Italiens bröder blir störst i EU-valet i Italien måste Ursula von der Leyen försäkra sig om Giorgia Melonis stöd. Det gillar inte alla. Von der Leyen valdes tidigare med stöd från Europas socialdemokrater, liberaler och gröna. De vill inte se närmare samarbete med partier till höger om EPP, den grupp där Moderaterna och KD ingår tillsammans med von der Leyens tyska Kristdemokrater. Italiens bröder tillhör ECR, samma partigrupp som Sverigedemokraterna. Socialdemokrater, Gröna och Liberaler i Europa ställer villkor och de varnar för konsekvenser om EPP förhandlar med ECR i frågan om EU-kommissionens ledning. De extremhögerpartier som väntas komma in i parlamentet med sympatier för Putin och Ryssland mot Ukraina vill övriga inte ta in i några samarbeten. Höger och Vänster är politikens traditionella fiender. Men det finns fler skiljelinjer. Synen på Ryssland och Ukraina är nu den skarpaste. Efter att Giorgia Meloni tillträtt 2022 som Italiens premiärminister visade hon stort stöd för Ukraina. Som ordförande i G7 såg hon till att lägga det senaste G7-mötet i Kiev. Så vem tar vem i striden om EU:s toppjobb? Just nu är Ursula von der Leyen den starkaste kandidaten som kommissionens ordförande, men frågan är vad Roms härskare Giorgia Meloni kommer kräva för att ge henne stöd? Vi kommer få veta så småningom.

De mäktiga G7-ländernas finansministrar har inte kunnat enas i frågan om att frysta ryska tillgångar ska skänkas till Ukrainas kamp. Spörsmålet rör de vinster som de frysta tillgångarna genererar, och som skulle kunna användas av Kiev.

Enorma summor i frysta ryska pengar sitter på konton i väst, och i flera månader har USA och EU grälat om hur de ska användas. USA vill skänka allt till Ukraina, men européerna är skeptiska. Nu lanseras en kompromiss som kan ge Kiev många miljarder euro till vapenköp.

Amerikanska och brittiska militärflygplan var med och sköt ned en del av de hundratals drönare och robotar som Iran anföll Israel med under natten. ”Vi hjälpte Israel att skjuta ner nästan alla inkommande drönare och robotar”, meddelar president Joe Biden. Enligt presidenten beordrade han den amerikanska militären att flytta flygplan och fartyg med förmåga att slå ut ballistiska robotar till regionen under den gångna veckan. Stora tankflygplan cirkulerade i regionen inför det väntade anfallet, vilket tyder på att stridsflygplan har varit aktiva. Över 200 attackdrönare och robotar avfyrades mot Israel under attacken, de flesta sköts ned utanför israeliskt luftrum, enligt Israels militär. Det är svårt att verifiera vilken militärmakt som sköt ned vilka projektiler. Lovar uppslutning Det är första gången som Iran attackerar Israel från sitt territorium. Biden sammankallade under natten USA:s nationella säkerhetsråd med anledning av angreppet. ”Jag fördömer dessa attacker på det starkaste möjliga sätt”, meddelar den amerikanske presidenten, som talade i telefon med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under natten. Enligt officiell utsago upprepade Biden där sitt stöd för Israel. Enligt tidskriften Axios anonyma källa låg Biden på för att Netanyahu skulle låta bli att gå till motanfall. – Du fick en seger. Ta segern, uppges amerikanen ha sagt. Uppgifter i amerikanska medier gör gällande att USA:s regering motsätter sig vad man misstänker är israeliska försök att blanda in landet i en större och mer spänd konflikt. Varnar USA President Biden samlar ledarna i stormaktsgruppen G7 på söndagen för att samordna ett enat diplomatiskt svar på Irans attack. Iran hävdar att angreppet mot Israel är ett legitimt svar. Det kallas ”självförsvar”, med hänvisning till attacken mot det iranska konsulatet i Syriens huvudstad Damaskus i förra veckan, där flera högt uppsatta iranska militärer dödades. Irans revolutionsgarde varnade i sin tur USA för att ”allt stöd och deltagande i att skada Irans intressen” kommer att mötas av ett svar.