G7

Fokuset på amerikanska vapen och pengar döljer ett ännu större problem – Trump kan även göra det svårt för EU att fortsätta sitt eget stöd. Han har flera ess i rockärmen att dra fram om han verkligen vill tvinga Ukraina till en kapitulation. Storm Shadow och Scalp är namnen på europeiska kryssningsrobotar. De är utvecklade av europeiska företag, byggda i Europa och skickade till Ukraina av Storbritannien och Frankrike – som även vill ge Ukraina tillstånd att slå mot mål långt inne i Ryssland. Men robotarna innehåller vissa komponenter som är tillverkade i USA, och därför har den amerikanska presidenten också medbestämmanderätt över var de exporteras och hur de används. President Biden har sagt nej till att slå mot mål inne i Ryssland. Kan inte göra något åt saken Det finns inget som vare sig Starmer eller Macron kan göra åt saken. Robotarna stannar på ukrainskt territorium. I princip kan Trump säga samma sak när det gäller alla europeiska vapen och all ammunition som innehåller amerikanska komponenter. Ett stopp för att skicka ytterligare F-16-plan till Ukraina skulle kunna vara ett första steg. Men andra vapen och stridsvagnar kan också stoppas om de innehåller halvledare eller andra komponenter från USA. Orban och Trump kan stoppa pengarna Runt om i budgetstrama Europa börjar människor tröttna på att ekonomiskt stödja Ukraina. En ny plan mellan EU och G7 ska lösa det problemet. Räntan från frysta ryska tillgångar ska användas för att betala av räntan på lån som ges till Ukraina. Landet får pengar och det kostar inget (förutom för de ryska oligarkerna, som inte får tillgång till sina pengar och superyachter). Tyskland har redan budgeterat för att planen ska bli verklighet nästa år. Men sanktionerna mot Ryssland måste förnyas var sjätte månad av alla EU:s länder, och just en ledare är ständigt problematisk – Trumps bästa europeiska vän Viktor Orbán. Om Trump skulle besluta att det inte räcker med att helt strypa den militära hjälpen till Ukraina för att tvinga landet till en fredsförhandling med Ryssland, kan han och Orbán dessutom strypa en stor del av de planerade pengarna. Om Trump går så långt kan Putin fira hemma i Moskva. Då har varken Ukraina eller Europa mycket att sätta emot längre.

EU-kommissionen planerar att tillkännage ett lån på 35 miljarder euro till Ukraina som en del av en G7-plan för att samla in 50 miljarder dollar som är tänkta att finansieras med avkastningen från frysta ryska tillgångar. Det uppger källor till Financial Times.

Tysklands planer på att halvera sitt pengastöd till Ukraina verkar fortskrida, rapporterar tyska medier. Tyska regeringen hoppas i stället på stöd via frysta ryska tillgångar, en planerad lösning som G7-länderna enats om.

Ursula von der Leyen ser ut att ha säkrat stöd bland EU:s stats- och regeringschefer för att sitta kvar som kommissionsordförande i ytterligare en mandatperiod. Det rapporterar flera medier efter helgens G7-möte i Italien.

Så fort Ukraina säger sig vara redo att göra detta kommer Ryssland omgående att sluta skjuta och börja prata, hävdar Putin. Vi gör det omedelbart, säger han i ett tal till ryska diplomater vid utrikesdepartementet i Moskva och fortsätter: Vi manar till att vända denna tragiska sida i historien och börja återskapa, steg för steg, enigheten mellan Ryssland och Ukraina och Europa generellt. Inget nytt Regionerna Putin syftar på är Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, som Ryssland under hösten 2022 i strid med folkrätten påstod sig annektera. Ukraina har under krigets gång konsekvent avfärdat att ge upp delar av sitt territorium till Ryssland. Putin har sedan våren 2022, då det stod klart att den initiala invasionen av grannlandet inte gått som planerat, sagt sig vara öppen för förhandlingar. Det har dock varit med tydliga brasklappar – att Ryssland får behålla delar av Ukraina eller ställa krav på landets framtida associationer – samtidigt som han har anklagat Ukraina och dess allierade för att vara oresonliga och vilja angripa Ryssland. Anklagar väst för stöld I sitt tal vid ryska UD beskyller Putin även väst för "stöld" av frysta ryska tillgångar utomlands. Under torsdagens G7-möte i Italien samsades deltagarna om nya lån på runt 50 miljarder kronor till Ukraina – ett lån som ska finansieras med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar. Tilltaget kommer inte att gå ostraffat, hävdar den ryske presidenten. Lyfta västerländska sanktioner mot Ryssland är också ett krav för fred, enligt Putins tal.

Just nu möts ledarna för världens sju rikaste demokratier i den lyxiga semesterorten Borgo Egnazia i södra Italien. Kriget i Ukraina är en av huvudpunkterna. Det har länge spekulerats i om G7-länderna ska bevilja ett enormt lån på 50 miljarder dollar till Ukraina, som finansieras via frysta ryska tillgångar. På torsdagen kom uppgifter om att så blir fallet. Flera källor uppger för internationella nyhetsbyråer att en överenskommelse har nåtts. – Vi har en politisk överenskommelse på högsta nivå för den här affären, säger en högt uppsatt tjänsteman i Biden-administrationen till Reuters. Fastigheter och lyxyachter I samband med Rysslands invasion av Ukraina frös EU 325 miljarder dollar av ryska centralbankstillgångar som finns i banker utanför Ryssland. Det är räntan på dessa tillgångar som nu ska bekosta lånet till Ukraina. Pengarna tillhör egentligen fortfarande Ryssland, därför har det under en längre tid diskuterats om det finns laglig rätt att använda dem för lån till Ukraina. Lånet finansieras också genom beslag från olika oligarker som står nära Putin, rapporterar AP. Det handlar om bland annat lyxyachter och fastigheter. Ska få pengarna snabbt Ryssland svarar med ilska. Utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova säger till statliga medier att svaret mot EU skulle bli ”smärtsamt” om väst använder tillgångarna. G7-ländernas mål är att Ukraina snabbt ska få pengarna. Världsbanken gör i dag bedömningen att det kommer kosta mer än 486 miljarder dollar de kommande tio åren att återuppbygga landet, rapporterar Svenska Yle.

Det mesta tyder på att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser hem från G7-mötet i Italien med ett lån på 50 miljarder dollar, säkrat mot frusna ryska tillgångar. Han får också tioåriga säkerhetsgarantier från flera av världens rikaste länder.

Om hennes högerparti Italiens bröder blir största parti i valet till Europaparlamentet blir det Meloni som Ursula von der Leyen måste förhandla extra mycket med för att fortsätta vara EU-kommissionens ordförande. Hon behöver minst 361 röster i parlamentet. Så här hänger det ihop: Italien har 76 ledamöter i EU-parlamentet. Sverige har 21 som jämförelse. Tyskland har 96, Frankrike 79 och Spanien 59. Totalt finns 720 platser att tävla om för 27 länder. Stora länder bestämmer mest. Meloni är överallt För att bli EU-kommissionens ordförande måste man också ha stöd från EU-ländernas stats- och regeringschefer. Bland dem Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Hon står också först på sitt partis lista och kampanjar aktivt för att komma in i parlamentet på ett personligt mandat, även om hon sen avsäger sig platsen. Hon är överallt. Partiet Italiens bröder har fascistisk bakgrund och har kopplingar till Italiens diktator Benito Mussolini, dödad 1945, även om Meloni själv distanserat sig från partiets bakgrund och hävdar att fascismen är historia. Måste försäkra sig om stöd från Meloni Om Italiens bröder blir störst i EU-valet i Italien måste Ursula von der Leyen försäkra sig om Giorgia Melonis stöd. Det gillar inte alla. Von der Leyen valdes tidigare med stöd från Europas socialdemokrater, liberaler och gröna. De vill inte se närmare samarbete med partier till höger om EPP, den grupp där Moderaterna och KD ingår tillsammans med von der Leyens tyska Kristdemokrater. Italiens bröder tillhör ECR, samma partigrupp som Sverigedemokraterna. Socialdemokrater, Gröna och Liberaler i Europa ställer villkor och de varnar för konsekvenser om EPP förhandlar med ECR i frågan om EU-kommissionens ledning. De extremhögerpartier som väntas komma in i parlamentet med sympatier för Putin och Ryssland mot Ukraina vill övriga inte ta in i några samarbeten. Höger och Vänster är politikens traditionella fiender. Men det finns fler skiljelinjer. Synen på Ryssland och Ukraina är nu den skarpaste. Efter att Giorgia Meloni tillträtt 2022 som Italiens premiärminister visade hon stort stöd för Ukraina. Som ordförande i G7 såg hon till att lägga det senaste G7-mötet i Kiev. Så vem tar vem i striden om EU:s toppjobb? Just nu är Ursula von der Leyen den starkaste kandidaten som kommissionens ordförande, men frågan är vad Roms härskare Giorgia Meloni kommer kräva för att ge henne stöd? Vi kommer få veta så småningom.

De mäktiga G7-ländernas finansministrar har inte kunnat enas i frågan om att frysta ryska tillgångar ska skänkas till Ukrainas kamp. Spörsmålet rör de vinster som de frysta tillgångarna genererar, och som skulle kunna användas av Kiev.

Enorma summor i frysta ryska pengar sitter på konton i väst, och i flera månader har USA och EU grälat om hur de ska användas. USA vill skänka allt till Ukraina, men européerna är skeptiska. Nu lanseras en kompromiss som kan ge Kiev många miljarder euro till vapenköp.