USA:s räntekostnader på högsta nivån sedan 1990-talet

Det var en minst sagt ovanlig syn att se Donald Trump fritera pommes och ta beställningar på McDonald's.  Nu framkommer nya detaljer om hans 15 minuter långa pass på hamburgerkedjan.  Det hela ska ha varit regisserat under stängning, skriver Washington Post.

Ukraina får allt svårare att rekrytera soldater till fronten – nu provar man ett nytt grepp för att locka fler. Men reklamkampanjen med budskap om romantik och sensualitet har väckt debatt. – Vi behöver sälja idén att det är coolt att vara i armén, säger Khrystyna Bondarenko, chef för kampanjen, till Washington Post.

I våras trädde Ukrainas nya mobiliseringslag i kraft. Förhoppningen är att den nya lagen ska ge ett tillskott av soldater. Åldern för obligatorisk mobilisering sänktes från 27 till 25 och alla ukrainska män mellan 18 och 60 år blev tvungna att förse militären med sina personuppgifter. Ukrainare som befinner sig utomlands kan även komma att kallas in. Den nya lagen är dock inte det enda verktyg som används i Ukraina för att locka fler till militären. Ukrainare kan söka sig direkt till en specifik brigad, och behöver inte gå via något av de nationella rekryteringscentrumen. Det har lett till att några av landets över 130 brigader satsar både pengar och resurser på att försöka rekrytera nya soldater utanför rekryteringscentrumen. En av de brigader som själva försöker nå nya soldater är den tredje anfallsbrigaden, som bland annat uppmärksammades i samband med striderna om Bachmut. Brigaden har även en avdelning på runt 20 personer som arbetar med att skapa reklam och material för att locka nya rekryter, vilket även inspirerat andra att ta efter. – Detta är ett modernt krig som kräver att vi är mer öppna, säger Khrystyna Bondarenko, chef för den tredje anfallsbrigadens media avdelning till Washington Post. ”Romantiserar inte att döda fienden” På sociala medier, längs vägarna och inne i städer syns affischer med uppmaningar om att ansluta sig till brigaden. Deras marknadsföring har beskrivits som banbrytande i att försöka få ukrainska män att ansluta sig frivilligt. I en film som fått över 100 000 visningar på bara en vecka syns hur en man från brigaden rengör sitt vapen och åka runt med sin flickvän i ett militärt fordon. Tillsammans avfyrar de ett vapen, ihopklippt med flera intima scener. – Vi romantiserar inte att du kommer att döda fienden, vi romantiserar att du kommer att ha bra minnen efter kriget. Du kommer att ha vänskap, du kommer att ha kontakter, du kommer att ha mycket. Vi måste balansera det, säger brigadens artdirector Vlad Kulyk. Brigaderna har ett gemensamt mål De första kampanjen lanserades i mars och ska ha resulterat i runt 200 ansökningar, även i fall bara ett fåtal ledde till att soldater värvades till brigaden. – Du måste vara ute och marknadsföra. Du måste vara digital och rikta dig mot folk på sociala medier. Du måste nå bloggare och vloggare som de lyssnar på och du måste vara på Tiktok. Det finns många sätt, så egentligen skiljer det sig inte särskilt mycket från annan marknadsföring, säger Volodymyr Degtyarov pr-ansvarig för den 13:e anfallsbrigaden till AFP. Han beskriver hur brigaderna inte arbetar mot varandra, utan mot en gemensam fiende och att konkurrensen om nya rekryter kan vara bra för alla. – Den senaste kampanjen från den tredje anfallsbrigaden tycker jag är i närheten av gränsen. Ingen annan brigad har gjort något så modigt för att nå ut, säger Volodymyr Degtyarov.

LOS ANGELES. Han är 39 år och på jakt efter ett klassiskt målrekord. I natt, svensk tid, tog Alexander Ovetjkin ett första steg i höst för att nå Wayne Gretzkys rekord i NHL på 894 mål. Ovetjkin gjorde ett av målen – hans första på fyra matcher den här säsongen – när Washington Capitals bortabesegrade New Jersey Devils med 6-5. Nu återstår 40 mål för Ovetjkin om han ska nå ”The Great One” den här säsongen.

Detta enligt ett beslut som domare Tanya Chutkan i Washington DC fattade på torsdagen. Chutkan avslog Trumpsidans begäran om att hålla på dokumenten till efter presidentvalet och på fredagen delgavs de allmänheten, enligt Politico. Materialet, som består av 1 889 sidor, är en del av det omformulerade federala åtal som den särskilde åklagaren Jack Smith lämnade in i höstas, i ljuset av att Högsta domstolens beslut att en president åtnjuter åtalsimmunitet för officiella handlingar. Mycket av materialet är dock kraftigt maskat, vilket betyder att detaljerna som framkommer är begränsade, enligt BBC. Fallet rör Trumps försök att få presidentvalet 2020 ogiltigförklarat och hans agerande den 6 januari 2021, då Trumpanhängare genomförde en dödlig stormning av USA:s kongressbyggnad. Materialet inkluderar bland annat transkriberade domstolsförhandlingar, intervjuer och tal med anknytning till fallet. En del av det som nu släppts är material som redan tidigare var allmänt tillgängligt. Trump är Republikanernas presidentkandidat i valet den 5 november. Hans advokater hävdade att det utgör valpåverkan att offentliggöra dokumenten. Chutkan å sin sida ansåg att materialet är av högt allmänintresse och att det är valpåverkan att inte publicera det.

Israel ska fortsätta att lyssna på sin närmaste allierade USA i krigets utveckling, men i slutändan kommer man fatta sina egna beslut, baserat på egna nationella intressen, säger Benjamin Netanyahus stab i ett uttalande. Uttalandet kommer efter att källor uppgett för Washington Post att man är villig att begränsa attackerna mot militära mål – och inte slå mot Irans olje- och kärnenergimål. Beskedet ska ha levererats av Netanyahu under ett samtal med USA:s president Joe Biden förra veckan. USA lättade Israel har lovat ett ”blodigt svar” på Irans robotattacker i oktober. Enligt tidningen möts det nya beskedet av lättnad från amerikansk håll. Vita huset har tidigare uttryckt oro för dessa attacker, som riskerar att orsaka skenande globala energipriser och samtidigt öka risken för ytterligare eskalering, samt direkt militär inblandning för USA. Vita huset har ännu inte kommenterat uppgifterna officiellt.

Ryska styrkor har blivit dödligare med hjälp av Starlinkterminaler, som de kommit över på svarta marknaden. Ukrainska soldater vittnar om att de är rörligare, snabbare och kan attackera mål mer exakt, skriver Washington Post. – Det här ökar deras ledningsförmåga, säger militära experten Jörgen Elfving.

Under lördagen skulle Natos viktigaste ledare ha träffats i tyska Ramstein för att enas om nya hjälppaket till Ukraina. Men av det blev det ingenting. När Joe Biden för en gångs skull signalerade deltagande i ett av de regelbundna Ramstein-mötena till stöd för Ukraina så valde Europas toppolitiker snabbt att också boka in resan till den amerikanska basen i sydvästra Tyskland. Storbritanniens Keir Starmer, Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz ihop med Kanadas Justin Trudeau och många andra ville träffa Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för att diskutera hur Ryssland på bästa sätt kunde stoppas. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson skyndade sig att tacka ja och packade väskan. Alla stats- och regeringschefer av betydelse inom Nato ville medverka för att försöka påverka och få möjlighet att förstå hur Joe Biden planerade att sätta sin slutfinish på USA:s Ukrainastöd under de sista månaderna av mandatperioden. Det är mycket som måste hinnas iordningställas och pareras innan en eventuell Trump-era tar vid. Kris på hemmaplan Den mest brännande frågan... förstås om Zelenskyj skulle få grönt ljus att kunna använda de av USA donerade långdistansrobotarna mot ryska mål inne på ryskt territorium. I Moskva satt Putin och oroade sig. Skulle Kiev få nya vapensystem som kunde åsamka allvarliga förluster på den ryska sidan? Avgörande frågor för det ukrainska folket inför en tredje krigsvinter. Men plötsligt kom det ett oväder. Det största i mannaminne. Och allt blåste bort. Orkanen Miltons befarade framfart och det inrikespolitiskt känsliga läget i USA med en pågående valkampanj gjorde att Joe Biden i onsdags brådstörtat meddelade att han ställde in resan till Europa. Viktigare just nu än Ukraina var att finnas på plats under en pågående kris och demonstrera handlingskraft och empati i ett läge som annars kvickt hade utnyttjats av Donald Trump. (Republikanernas presidentkandidat hade tveklöst attackerat demokraternas ledarskap för bristande omsorg om de drabbade Florida-borna. Det fick inte ske.) Därför hellre svika Zelenskyj och de inkallade Nato-bröderna än att bli måltavla för Trumps pajkastning och öppna för en debatt om var Biden-administrationen har sina prioriteringar. Utan huvudpersonen ställdes mötet in Och vad skulle då de andra göra? Som satt där med sina Ramstein-biljetter i handen? Ja, ingen av ledarna fann någon mening i att genomföra mötet utan huvudpersonen från Washington. Hela sammankomsten ställdes in ”på obestämd tid”. Så viktigt var Ukraina. En orkan över Florida krossade inte bara hamnanläggningar och bostäder i Tampa utan även ett toppmöte som skulle bädda för utökat stöd till ett krigsutsatt land. Det säger en hel del om situationen i amerikansk politik just nu. Men också om läget för de europeiska ledarna som vinglar på ostadiga ben utan Washingtons assistans. Miltons orkanvindar, de så starka och dödliga, förvandlades till en oväntad medvind för Vladimir Putin. Men det blev också en storm som blottlade Europas utsatthet när världen står mitt i den farligaste epoken sedan andra världskriget.

Donald Trumps kampanjstab har bett om militärflyg som skydd under de sista veckorna av presidentkampanjen, skriver tidningen Washington Post. Förfrågningarna är extraordinära och saknar motstycke – ingen kandidat i modern historia har transporterats runt i militärflygplan inför ett val.