Chicago

Under TV4 Nyheternas tre veckor i USA är det en sak som återkommit i nästan alla samtal med väljare – oavsett politisk tillhörighet: något måste ske med säkerheten vid gränsen till Mexiko och de många papperslösa migranter som lever i USA. Donald Trump har argumenterat för att muren till Mexiko måste byggas klart och att de omkring tolv miljoner människor som uppehåller sig i USA utan tillstånd måste deporteras härifrån. Under Bidens tid som president har antalet ökat kraftigt. Omkring åtta miljoner flyktingar och migranter uppskattas ha tagit sig över gränsen sedan han svor presidenteden för snart fyra år sedan. – Det finns definitivt deportationer som måste genomföras. Det finns många okända människor som befinner sig i vårt land, många farliga som har kommit in, säger Trumpväljaren Timmy Greth. Många frågetecken Samtidigt finns många frågetecken för hur det ska gå till – ett är hur det ska betalas. Enligt en uppskattning från den liberala migrationsorganisationen American Immigration Council skulle kostnaderna uppgå till nästan 1000 miljarder dollar, utslaget över tio år. Och redan nu har asylrättsadvokater runtom i USA börjat förbereda sig för juridiska strider mot det Trump hoppas ska bli den “största deportationen i amerikansk historia”. – Jag tror inte att det kommer att gå att genomföra, rent praktiskt, säger Antonio Gutierrez. Han är människorättsaktivist och själv papperslös. Han kom till Chicago för 24 år sedan och arbetar för en organisation som hjälper migranter, främst från Syd- och Centralamerika. – Det är väldigt många som är väldigt oroliga, säger han. Starkt stöd för Trumps löfte Frågan är om väljarna accepterar något annat än att Trump gör som han sagt. Opinionen är tydlig – sedan 2020 har antalet amerikaner som vill se minskad invandring ökat med nästan 30 procentenheter till 55 procent, enligt en undersökning från Gallup. Ungefär lika många svarade i en opinionsundersökning från NY Times/Siena att de är för massdeportationer av papperslösa. Trumps vicekandidat JD. Vance sade nyligen att målet kommer att vara en miljon deportationer per år. En betydande andel av de papperslösa har, enligt Pew Research Center, befunnit sig i USA i över 10 år. Inte sällan har de barn som har fötts i USA och därför är amerikanska medborgare. Det kommer förmodligen att komplicera operationen ytterligare. ”Vem kommer att vilja ha våra jobb?” I Chicago möter TV4 Nyheterna Aurelia som kom till USA från Guatemala för 21 år sedan. En av hennes döttrar är amerikansk medborgare, liksom alla hennes tre barnbarn. Nu är hon orolig, kanske inte mest för sig själv, utan för vänner och bekanta. – Många av oss lever i en mardröm nu. Det är mycket fruktan, mycket oro, säger hon. Aurelia lyfter en fråga som många kritiker mot Donald Trumps deportationslöfte vädrat de senaste dagarna – de papperslösas roll i den amerikanska ekonomin. Skickas miljontals människor ut ur landet skulle det, enligt analytiker, mest troligt slå mot USA:s finanser. – Vem ska utföra alla jobb som inga amerikaner vill göra? Det är vi papperslösa som diskar, som städar, som jobbar på byggena. Det är mycket tack vare oss som det här landet blomstrar.

Så har NHL nyaste lag debuterat. Och Utah Hockey Club gjorde ingen besviken. Man vann den historiska första matchen i NHL med 5-2 över Chicago Blackhawks. De 11 131 fansen i Delta Center i Salt Lake City jublade från första nedsläpp.

Det var vid tvåtiden, torsdagen den 12 september, som poliser i Macomb County larmades till en fyrfilig väg i Mount Clemens, efter vittnesmål om att bil vinglade fram på motorvägen. Polispatrullen försökte stoppa bilen, dock utan framgång, och den vingliga färden fortsatt i låg hastighet söderut på Gatriot Avenue. I ett försök att få kontakt med föraren, en 63-årig man, körde patrullen upp jämsides med bilen och märkte då att föraren var okontaktbar. Slutligen bromsade föraren in och rullade samtidigt ner sin ruta. Video från trafikkameror och poliskvinnans egen kroppskamera visar hur hon då klättrade över från passagerarsätet i sitt eget polisfordon och in i den silvriga pick-upen. Väl i bilen lyckades hon ta kontroll över fordonet och ringa en familjemedlem för att få mannens medicinska tillstånd bekräftat. Hyllas för sin insats Den uppmärksammade hjälteinsatsen lovordas nu av kvinnans överordnade som berömmer hennes mod. – Jag vill hylla deputy Miron för hur hon sätter sig själv i fara för att hjälpa en medborgare i nöd och skydda andra trafikanter. Tack vare hennes snabbtänkthet och osjälviska handlande lyckas hon på ett säkert sätt avstyra något som hade kunnat sluta i en tragedi, säger sheriffen i Macomb County, Anthony Wickersham, enligt ABC Chicago. Föraren fördes senare till ett närbeläget sjukhus för vidare behandling.

I Ukrainian Village hittar vi inga Trumpväljare. ”De skäms väl,” säger Kamala Harris-supportrarna i Chicago. Men enligt USA:s första ukrainska kongressledamot är en stark och oförutsägbar president – Trump – bra för Ukraina.

Oavsett vad man tycker om det politiska innehållet så är de amerikanska demokraternas konvent en rungande showbiz-succe. Varje dag har varit fylld av nya ögonblick perfekt anpassade för att bli ett klipp i sociala medier (eller nyheterna för den delen). Legendaren Stevie Wonder spelar! Tv-stjärnan Oprah håller tal! Rapparen Lil John levererar delstaten Georgias röster!

Det här har inte undgått våra svenska politiker. De har alla lite lagom glamourösa evenemang på gång som kommundagar, Sverigemöten, sommartal, med mera. Och de drömmer alla om att få göra dem till en riktig showbiz-karamell à la Chicago. Magdalena Andersson är till och med på plats på Demokraternas konvent som en del av en ”inspirationsresa”. Inte första gången Det här kommer att sluta i tårar. För det är inte första gången svenska politiker försöker ta efter amerikanskt showmanship med katastrofala resultat. 1968 försökte Liberalerna göra en ”amerikansk valrörelse” med dixieland-orkester, halmhattar och erbjudanden om att skaka hand med partiledaren Sven Wedén. Folkpartisterna blev naturligtvis utskrattade, gjorde ett uselt val och har sedan dess gjort allt för att glömma bort sina amerikanska halmhattar.

Ett annat beryktat exempel är de borgerliga partiernas kick-off 2014, som man i sann USA-anda döpt till ”Alliansens konvent”. En tidig morgon i Nacka uppmanades alla allianspolitiker att dansa till tonerna av Irene Caras ”Fame”. Något som liknade ett stort antal felprogrammerade industrirobotar följde – dåvarande finansminister Anders Borg var extra stel. Och det efterföljande hånet på sociala medier kom som ett brev på posten. Inget mot glada politiker Missförstå mig rätt: jag har absolut inget emot glada, dansande politiker. Ystra miljöpartister som firade EU-valet i fontänen på Sergels torg, eller conga-dansande Sverigedemokrater som firade valresultatet 2014 – det är bara kul att se. För det är en naturlig glädje.

Men det kommer inte finnas något naturligt när våra politiker nu vill återskapa Demokraternas fest i Sverige. Hur mycket vi än vill är så är kongresstäder som Karlstad, Norrköping och Helsingborg inte Chicago. Och ett tal från kändisvänner som Margaux eller E-type kommer inte ge samma lyft som Oprah.

Kanske är jag en tråkmåns. Eller bara svensk. Men oavsett om partiledaren fått feeling och förköpt sig på amerikanska halmhattar – så ser jag hellre en grå partist med lite för trång skjorta presentera valberedningens förslag. Kanske med en tråkig pappa- eller mammavits som krydda. Det är också fint. Och mycket svenskt i sin brist på showbiz.

NEW YORK. Den urspårade sonen i USA:s mest berömda politiska klan investerar sin skärva av familjesilvret i Donald Trumps återvalskampanj. Ett magnifikt föräldrauppror. Och en kalldusch för Demokraterna efter veckans yra i Chicago.

Det var med en enorm press Kamala Harris i natt klev ut på scenen under Demokraternas sista konventkväll. Uppgiften var att visa en mångmiljonpublik varför hon ska bli USA:s 47:e president. Harris beskrev sitt liv och hur vägen till den politiska toppen sett ut. Att mammans värderingar hade haft stort inflytande – och hur en vän som utsattes för övergrepp motiverade henne att bli åklagare. Det var ett tal som saknade överraskningar, men som motsvarade förväntningarna. I stället var det Demokraternas stora omställning som stack ut när konventet skulle sammanfattas. Harris nomineringsresa har gått i rekordfart och visar hur snabbt det kan svänga i amerikansk politik. Låter betydligt annorlunda i partiet – i dag För ett par månader sedan trodde de flesta att valet skulle stå mellan Joe Biden och Donald Trump. Harris sågs då till och med som ett sämre alternativ än presidenten. Inte ens när Biden hoppade av var det säkert att Harris skulle släppas fram av sina partikamrater. Flera förespråkade i stället ett mini-primärval. Så blev det inte och i dag låter det betydligt annorlunda i stora delar av partiet. Konventet i Chicago har visat att de flesta demokrater slutit upp bakom kandidaten. Optimismen och entusiasmen kan dock snabbt komma av sig. Under fredagen väntas den oberoende kandidaten Robert F. Kennedy Jr meddela att han avslutar sin kampanj för att i stället ställa sig bakom Trump. Kennedyklanens svarta får har aldrig haft en chans att vinna valet. Men han har fått fler supportrar än vad andra oberoende kandidater lyckats med på mycket länge. I vissa viktiga delstater har stödet varit så stort att han setts som en riskfaktor av både republikaner och demokrater. Kennedys supportrar tros i stället gå till Trump – vilket kan ge republikanen ett litet försprång. Kan bli ett bakslag för Harris Om det sker är det ett bakslag för Harris. Det behöver dock inte betyda mer än en tillfällig motgång. Mycket kan ske under de drygt tio veckor som återstår till valdagen. Många väntar till exempel på hur den första debatten mot Trump den 10 september ska sluta. Förväntningarna är redan skyhöga. När havet av ballonger föll över Kamala Harris under konventets avslutning i natt var den första stora prövningen avklarad. Det är snart dags för nästa.

CHICAGO. Kamala Harris accepterar nomineringen till att bli Demokraternas presidentkandidat: ”Jag kommer att vara en president som förenar oss kring våra högsta ambitioner”, sa hon, och senare i sitt tal visade hon också sin politiskt svagaste punkt.

CHICAGO. Demokraten Kamala Harris kan skriva historia som USA:s första kvinnliga president. S-ledaren Magdalena Andersson krossade glastaket i Sverige för närmare tre år sedan. – Det hade större symbolisk betydelse än jag hade förstått, säger hon.

Hon tar väljarna med storm och på det demokratiska konventet på United Center i Chicago når entusiasmen nya höjder och Kamala Harris har på kort tid lyckats ena nästa hela partiet. Hon har ännu inte lyckats övertyga de amerikaner med arabiskt ursprung, framförallt i den viktiga delstaten Michigan. De la ner sina röster i vårens primärval. Men med rader av kända artister, skådespelare och också tidigare övertygade republikaner nära Donald Trump har konventet skapa ett lyckorus som vi inte har sett sedan Barack Obama skapade 2008. Harris första stora utmaning Vi ser ett nytt politiskt spelfält där Trump famlar och ännu inte har hittat någon strategi att möta sin motståndare med – förutom de väl kända personangreppen med rasistiska och sexistiska påhopp. Men nattens stora tal som avslutar konventet blir Kamala Harris första stora utmaning, där hon förväntas lägga ut riktlinjerna om det demokratiska partiets framtid. Lite är känt om vad talet kommer att innehålla, men avgörande blir vilket intryck Harris gör, inte bara inför konventdelegaterna, utan viktigare de miljontals tv-tittare som väntas följa henne sent i natt svensk tid. Stärkt sin ställning bland unga Harris som i stor del av sitt yrkesliv som åklagare satt kriminella bakom lås och bom understryker ofta vikten av rättssamhällets principer. Hon och demokraterna kommer i natt att trycka på USA:s styrka som nation, en stark militärmakt med stöd till veteraner, men och verka för att landets ställning på världsscenen. Hon måste få de miljontals väljare som ännu inte bestämt sig och inte minst de så kallade independents, oberoende, att ta parti för henne. Enligt opinionsmätningar har hon stärkt sin ställning bland unga, svarta och latinska väljare. ”Överraskningarnas tid är inte förbi” Men Kamala Harris har ännu inte utsatts för några tuffa utmaningar. Hon har inte givit några presskonferenser eller ställt upp för intervjuer. Den första stora prövningen kommer den 10 september då hon möter Donald Trumpi en direktsänd tv-debatt. Och sedan återstår att se om framgångsvågen håller i sig ända fram till november. Överraskningarnas tid är inte förbi.