Damaskus

Israelisk militär (IDF) säger sig ha dödat chefen för Hizbollahs finansiella gren – och som också var ansvarig för överföring av vapen från Iran – i en attack i Syriens huvudstad Damaskus under måndagen.

Israelisk militär (IDF) säger sig ha dödat chefen för Hizbollahs finansiella gren – och som också var ansvarig för överföring av vapen från Iran – i en attack i Syriens huvudstad Damaskus under måndagen.

Det var en bra helg för Israel, i OS. Men inte ens ett OS-guld och två silver på en dag kan bryta igenom nyhetsflödet av spekulationer om den väntade iranska hämndattacken mot Israel efter mordet på Hamasledaren Ismail Haniya i Teheran. Det är precis vad Iran vill Irans svar sker, antingen “snart”, “det kommande dygnet”, “inom 72 timmar” eller den 12:e augusti. Eller den 13:e augusti koordinerat med Hizbollah, eller med Huthirebellerna i Jemen – eller på egen hand. Vad som blir tydligt är att ingen vet. Och det är precis vad Iran vill. När Iran hämnades den israeliska attacken mot en ambassadbyggnad i Damaskus i våras, höll de Israel i ovisshet i två veckor. Det självspelande piano som är den israeliska “få inte panik-få absolut panik”-paradoxen gjorde att Israel och många av dess nio miljoner invånare gick på helspänn under några intensiva vårdagar. En grundteori i internationella relationer är att stater inte kan veta vad andra stater har för intentioner. Det leder till osäkerhet, misstänksamhet och upprustning. Precis som nu. Allt är en del av hämnden Teherans ayatollor älskar att Tel Aviv-bornas appar kör vilse när israelisk militär stör GPS-signalerna för att försvåra för Iran. De älskar bilderna på Tel Aviv-bor som letar generatorer, bunkrar vatten i plastflaskor och maniskt scrollar de senaste rubrikerna. Och förmodligen hatar de israeler som allra minst när dessa är strandade på Fiumicino, Heathrow och Franz Josef Strauss för att flygbolagen ställt in sina flygningar till Israel. Allt är en del av den iranska hämnden. Bland hökarna och krigsskramlarna i premiärminister Netanyahus regering – det finns ett antal, pratas det redan om hur ett israeliskt svar bör se ut. Var den spiralen av våld tar regionen kan få analytiker svara på, även om de flesta är överens om att nyckeln till nedkylning är ett avtal om vapenvila i Gaza där tiotusentals palestinier redan har dödats. Nu är beskedet att de förhandlingarna är helt satta på paus tills dess att Iran genomfört sin attack. Frågetecknen växer Samtidigt växer frågetecknen kring huruvida Benjamin Netanayahu ens är intresserad av ett slut på kriget i Gaza. Klart är att Hizbollah sagt att de inte tänker sluta skicka raketer in i norra Israel förrän Netanyahu upphör med bombningarna av Gaza, något som inte tycks ta slut i närtid. Under tiden, från TV4 Nyheternas balkong i Tel Aviv, ser vi hur ett lågprisbolag flyger in för landning på Ben Gurion Airport. En stund senare, ett plan till; ett gäng israeler flyger hem. Wizzair har återupptagit flygningarna. Det återstår att se för hur länge.

Tre svenskar anhölls på onsdagen misstänkta för grova folkrättsbrott i Syrien. Samtidigt greps fem personer i Tyskland. Enligt tysk åklagarmyndighet är samtliga misstänkta för att ha deltagit när civila sköts till döds vid en regimkritisk demonstration i Damaskus 2012.

Tre personer har dödats i israeliska attacker mot södra Libanon. Av de tre tillhörde två den Irantrogna shiamilisen Hizbollah, meddelar rörelsen. Gränsen mellan Israel och Libanon har varit föremål för våldsamma skärmytslingar så gott som dagligen den senaste tiden. Hizbollah har intensifierat sina angrepp mot Israel efter bombningen av Irans konsulat i syriska Damaskus för ett par veckor sedan, som Israel anklagas för. Israels armé sade i ett uttalande på fredagen att de dödat ytterligare en "islamistisk terrorist" i Libanon i en separat flygräd. Texten uppdateras

Internationella atomenergiorganet (IAEA) bekräftar att Irans atomprogram inte drabbats. En högt uppsatt iransk källa säger att det är oklart vem som ligger bakom nattens händelser och att Iran inte kommer att reagera militärt just nu, skriver nyhetsbyrån Reuters i en rapport som citeras i israeliska medier. The Jerusalem Posts israeliska källor uppger att Iran också talar om en "explosion på en fabrik", ett sätt att prata ned händelsen för att slippa militär eskalering. "Israel har förmåga" Såväl amerikanska medier som iranska nyhetsbyråer har källor som bekräftar attackerna. Det verkar dock ha handlat om ett mindre antal små drönare. – Anfallet var avsett att signalera till Iran att Israel har förmåga att slå till inne i landet, säger en israelisk källa till The Washington Post. Isfahan ligger söder om Teheran, djupt inne i Iran. Till närmaste gräns, Irak i väster, är det över 50 mil. Och om Israel skickar projektiler från sitt eget territorium måste de färdas 150 mil för att nå Isfahan. Men enligt uppgifter i iransk tv, citerade av västliga medier, avlossades drönarna från "infiltratörer inne i Iran". Skriver hånfullt De iranska medierna gör gällande att det dessutom var väldigt små drönare, så kallade quadkoptrar. Hossein Dalirian, talesperson för Irans rymdmyndighet, skriver hånfullt på X (Twitter) att sedan Israel den gångna helgen ut satts för "världens största drönarattack" så blev svaret "tre quadkoptrar som alla sköts ned" Minst tre explosioner ska ha hörts vid en flygbas i provinsen Isfahan, rapporterar bland andra AFP. Området är ett centrum för landets atomteknik, som västvärlden i många år fruktat syftar till att utveckla kärnvapen. – Det är ett sannolikt mål för Israel vars största rädsla inte är fortsatta robotattacker i dag utan kärnkapacitet i morgon, säger Mark Kimmitt, tidigare biträdande utrikesminister i USA, till BBC. Luftrummet över Teheran och andra städer stängdes en stund i samband med rapporterna, enligt nyhetsbyrån AP. Även i Israel ökar oron för fortsatt upptrappning. USA råder sin personal i landet att inte lämna storstadsområdena Tel Aviv, Jerusalem och Be'er Sheba. USA informerades Israel förvarnade i går USA om en planerad hämndattack, rapporterar CNN med hänvisning till en högt uppsatt tjänsteman. – Vi ställde oss inte bakom den, säger tjänstemannen till tv-kanalen. Irans massiva angrepp mot Israel förra helgen inkluderade över 300 drönare och robotar, varav nästan alla sköts ned av Israel och dess allierade. Irans angrepp i sin tur beskrevs som hämnd för en dödlig attack mot Irans konsulat i Damaskus för några veckor sedan.

Det dödliga flygangreppet mot Irans konsulat i Damaskus i början av april kan ses som den utlösande gnistan till Irans attack mot Israel under helgen. Israel utesluter i sin tur inte vedergällning efter Irans attack.

Den 1 april gick Israel till attack mot Irans konsulat i Syriens huvudstad Damaskus. Och i helgen slog Iran tillbaka. – Nu står vi inför ett nytt skede där risken för att detta blir en regional konflikt är överhängande och det är mycket allvarligt, säger Carl Bildt i Nyhetsmorgon. Ända sedan den 7 oktober har det pågått diplomatiska ansträngningar för att förhindra att kriget mellan Hamas och Israel ska bli till en större konflikt. – Det har varit en prioritet, inte minst för den amerikanska utrikespolitiken, säger Bildt. ”Militärt misslyckande” Vad som händer härnäst vet man inte, men Carl Bildt beskriver Irans attack som en militärt misslyckande. – Jag tror att Iran gjorde en strategisk missbedömning när man slog till så hårt som man gjorde. Militärt misslyckades det, men det har de möjligtvis råd med, säger han. I natt höll FN:s säkerhetsråd ett krismöte med anledning av Irans attack. Där kom man fram till att Israel inte utesluter en hämndaktion. – Denna attack korsade varje röd linje och Israel förbehåller sig den lagliga rätten att slå tillbaka, sade Israels FN-ambassadör Gilad Erdan. Risk för storkrig Carl Bildt menar att det var ett väntat uttalande från Israel, men att det fortfarande är oklart hur en motattack kan komma att se ut. – Det kan vara flygattacker, i värsta fall, men det kan vara cyberattacker också. Eller något annat. Israel har en bred arsenal av olika instrument som de kan ta till. Oavsett tillvägagångsätt kan den tidigare statsministern konstatera att risken för ett storkrig är större än någon gång sedan den 7 oktober. Det beror inte bara på konflikten mellan Israel och Iran, utan också situationen på Röda havet och utbrottet i Irak mellan olika grupperingar och USA. – Nu är risken att det tippar över i fel riktning.

▸ Iran gick till attack mot Israel under natten till söndag och avfyrade hundratals drönare och missiler. Det har spekulerats i veckor om att Iran på något sätt skulle hämnas på Israel. Bakgrunden är den attack som Israel gjorde mot det iranska konsulatet i Syriens huvudstad Damaskus för någon vecka sedan. I Israel finns luftvärnssystemet Iron Dome, som sköt ner drönarna och missilerna från Iran, men man fick också hjälp av både USA och Storbritannien. Omvärlden har fördömt attacken och USA:s president Joe Biden avbröt sin ledighet i helgen och meddelade att USA står bakom Israel, även om man inte kommer att delta i några anfall mot Iran. Kommer Israel att svara? Vilka risker finns för att konflikten eskalerar och fler länder i mellanöstern blir inblandade och hur påverkas kriget i Gaza? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC, Aftonbladet.

Under söndagen kommenterade Rysslands utrikesministerium nattens attacker mot Israel. Där uttryckte man en ”extrem oro” över den senaste tidens upptrappningen i Mellanöstern. – Vi räknar med att de regionala staterna löser de befintliga problemen med politiska och diplomatiska medel, säger de i uttalandet. Stärkta band mellan Iran och Ryssland De säger sig vid flera tillfällen ha varnat för ökad instabilitet om konflikten inte löser sig – och betonar vikten av att alla parter ligger lågt efter lördagens attacker. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ska ha samtalat med sin iranske motsvarighet Hossein Amir-Abdollahian på telefon under lördagen. Där uppges han ha fördömt den attack mot Irans konsulat i Damaskus tidigare i april – något Iran beskyller Israel för. Moskva har traditionellt försökt upprätthålla relationer med alla stormakter i Mellanöstern, men Gazakonflikten har försvagat förbindelserna med Israel. I stället har Moskva stärkt sina militära och politiska band med Iran. Medvedev: Förvärrar Bidens utsikter Även Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev har uttalat sig under söndagen. Enligt honom skulle ett omfattande krig i Mellanöstern drabba även USA. ”Amerika vill inte ha ett stort krig i Mellanöstern”, skriver han på Telegram. Han nämner även den nuvarande presidentens chanser att bli omvald i höstens val om konflikten eskalerar. ”Döden i Gaza förvärrar Bidens utsikter i valet, och krig mellan Israel och Iran skulle skapa ytterligare osäkerhet”.