Dmitrij Peskov

I en container i Barcelonas hamn hittade spansk polis under tisdagen 13 ton av förbjudna kemikalier, det rapporterar Reuters. Nu är fyra medlemmar i ett finansiellt nätverk gripna, misstänkta för att ha försökt kringgå västerländska sanktioner och olagligt smuggla varor till Ryssland. Kemiska vapen och nervgift Det spanska företaget exporterade varor till ett dotterbolag i Moskva, liksom flera skalbolag i länder som Armenien och Kirgizistan för att maskera den verkliga destinationen för varorna. "Möjliga prekursorer för kemiska vapen eller nervgifter, har tidigare exporterats med hjälp av företaget" säger nationell polis och Skattemyndigheten i ett gemensamt uttalande. Ryssland: Förnekar anklagelserna USA och Storbritannien har båda anklagat Ryssland för att ha brutit mot det internationella förbudet mot användning av kemiska vapen på slagfältet i Ukraina. Ryssland har å andrasidan upprepade gånger förnekat anklagelserna, och Kremls talesman Dmitrij Peskov sa till Reuters i maj att Moskva fortfarande är bundet av sina skyldigheter enligt avtalet som förbjuder kemiska vapen.

Hemsidan till det ryska statliga mediebolaget VGTRK låg plötsligt nere under måndagen. Den stora ryska statliga nyhetskanalen, Rossiya-24, gick inte heller att nå. "503 tjänsten är otillgänglig. Ingen server är tillgänglig att hantera denna förfrågan", stod det i meddelandet som mötte användarna som försökte komma in. Peskov: Attack utan motstycke Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, uttalade sig senare under måndagen om de tekniska problemen och påpekade att VGTRK:s anställda arbetade med att lösa problemen. – Vårt statliga mediebolag, som är ett av de största, har drabbats av en hackerattack utan motstycke, sade Peskov. I arbetet med att återställa efter attacken skulle man även söka efter spår som kunde leda till den som genomfört attacken. Samtidigt uppger en ukrainsk myndighetskälla för Reuters att Ukraina ligger bakom attacken – som sammanföll med Vladimir Putins födelsedag. – Ukrainska hackare gratulerade Putin på hans födelsedag genom att utföra en storskalig attack mot alla ryska statligt kontrollerade tv- och radiostationer, säger en källa till Reuters. Källor i Ryssland uppger hur internet slutade fungera på mediebolaget och att flera servrar, inklusive säkerhetskopior raderats. – Det kommer att ta lång tid att åtgärda, säger en källa till Reuters. Ukraina: oskadliggjort Hackerattacken var inte det enda bakslaget för Ryssland. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten, GUR, uppgav under måndagen att man attackerat och oskadliggjort ett ryskt minröjarfartyg i Östersjön. I en video som påstås vara inifrån fartyget visas skadorna upp efter den ukrainska attacken. ”Nu måste den ryska minröjaren genomgå en omfattande reparation, vilket kan visa sig bli ett stort problem”, skriver GUR. Fartyget Aleksandr Obukhov, ligger vanligtvis i hamn i staden Baltiysk i den ryska enklaven Kaliningrad. Enligt GUR var fartyget på väg ut på ett stridsuppdrag när man slog till. En läcka ska ha fått Obukhov att ta in vatten i motorn och en reparation beskrivs som både kostsam och komplicerad. Attacken är den andra på ett halvår då ett skepp ur den ryska Östersjöflottan oskadliggjorts.

Kriget i Ukraina kan bara stoppas om Ryssland tvingas till fred, säger Zelenskyj inför FN. Uttalandet får Ryssland att varna för konsekvenser. – Det är ett absolut fatalt misstag, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov. Samtidigt meddelar Putin ändringar i landets kärnvapendoktrin.

I Vita huset i USA pågår diskussioner för fullt om vilka förbehåll som ska gälla för de vapen som har skänkts till Ukraina, uppger flera regeringskällor för Politico. Enligt brittiska The Guardians uppgifter har ett beslut redan fattats i London om att den ukrainska militären ska få skjuta ballistiska Storm Shadow-robotar mot Ryssland. Diskussioner uppges ha pågått mellan USA, Storbritannien och Ukraina under de senaste veckorna. De två västländernas utrikesministrar besökte Kiev tillsammans på onsdagen och då vädjade Ukraina på nytt om ett större handlingsutrymme. Vi arbetar skyndsamt för att fortsätta säkerställa att Ukraina har vad som krävs för att effektivt kunna försvara sig, svarade USA:s minister Antony Blinken, då han tillsammans med sin brittiske kollega David Lammy aviserade nya stödpaket till Ukraina. Pekar på iranskt stöd Under det storskaliga invasionskrigets gång har Ukrainas allierade i små steg ruckat på de reservationer som uttalats för hur levererade vapen får användas. Bland annat har man tidigare öppnat för att Ukraina ska få skjuta mot mål på andra sidan gränsen i defensivt syfte, till exempel från den ansatta Charkiv-regionen i nordost som har blivit hårt beskjuten från platser bara några mil bort. Tidigare i veckan lyfte USA fram uppgifter om att Iran har fortsatt att leverera vapen till Ryssland, nu i form av ballistiska robotar, vilket Antony Blinken beskriver som en "dramatisk upptrappning". Ukraina vill framför allt kunna använda så kallade Atacms-robotar, som har en räckvidd på upp omkring 30 mil, i större utsträckning. Sådana har tidigare skjutits mot bland annat Krimhalvön. USA:s president Joe Biden tar emot Storbritanniens premiärminister Keir Starmer i Washington på fredag. Lovar rysk respons Rysslands president Vladimir Putin har återkommande talat om "röda linjer" för angrepp mot Ryssland. Hans talesperson Dmitrij Peskov meddelar att landet kommer att svara på eventuella lättnader av vapenrestriktioner på "lämpligt" vis. Vjatjeslav Volodin, regimlojal talman i den ryska statsduman, utropar via sociala medier att västländerna "blir parter i kriget" och att Ryssland blir tvingat att ta till än mer kraftfulla vapen.

Putin besökte nyligen Azerbajdzjan för att stärka relationen mellan grannländerna. På tisdag går hans nästa resa, då till grannlandet Mongoliet. Anledningen till besöket är 85-årsfirandet av segern mot Japan, där Sovjetunionen och Mongoliet stred sida vid sida. Första besöket till ett ICC-land Under året har Putin, förutom Azerbajdzjan, besökt Kina, Belarus, Uzbekistan, Nordkorea, Vietnam och Kazakstan – inget av länderna har anslutit sig till Internationella brottmålsdomstolen ICC:s stadgar. Förra året utfärdade ICC en arresteringsorder mot Putin för krigsbrott efter deportationen av ukrainska barn i ockuperade områden. Mongoliet har dock anslutit sig till ICC:s Romstadga, som landet skrev på år 2000. – De är ju skyldiga att samarbeta med ICC, de bör alltså utlämna Putin till Haag, säger folkrättsexperten Ove Bring. Experten: Putin tar en risk Putin hade tidigare planerat en resa till Sydafrika, men landet är anslutna till ICC och har tidigare haft problem kopplat till utlämningar och ICC. 2015 besökte den dåvarande sudanska presidenten Omar Hassan al-Bashir landet – trots att det fanns en arresteringsorder mot honom. – Putin hade tänkt att resa till Sydafrika i och med ett Brics-möte, men då vågade han inte sätta sina fötter på ett flygplan och åka dit, säger folkrättsexperten Ove Bring. En självständig sydafrikansk domstol krävde att han skulle gripas, men al-Bashir kunde ändå resa hem till Sudan utan att myndigheterna ingrep. – Då Sydafrika inte löst denna frågan fullständigt riskerade Putin att bli utlämnad till Haag av de sydafrikanska rättsvårdande myndigheterna. Det riskerar han nu med, säger Ove Bring. Kreml: Vi är inte oroliga Kreml uppger dock att man inte är oroliga inför resan till Mongoliet. – Det finns inga bekymmer. Vi har en bra dialog med våra vänner från Mongoliet, säger Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, enligt AFP. Från ukrainskt håll har man uppmanat Mongoliet att arrestera Putin och utlämna honom till domstolen i Haag. Något som inte behöver vara helt omöjligt, menar Ove Bring. – Om det finns ett självständigt rättsväsende som gör en analys av frågan, så som i Sydafrika så riskerar han något, säger Ove Bring. Att Putin trots detta reser tror Ove Bring beror på att han har skaffat sig försäkringar från Mongoliet om att inget kommer hända. Samtidigt tror han inte att ett passivt agerande från Mongoliet kan sänka förtroendet för ICC. – Jag tror snarare man tappar förtroendet för Mongoliet som en rättsstat i så fall. Det är inte domstolens fel om Mongoliet inte lever upp till förpliktelserna.

Makthögkvarteret Kreml bekräftar nu att den dömde mördaren Vadim Krasikov är agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Samtidigt kommer fler uppgifter om de ryssar som utväxlats. Bland de tio ryssar som togs emot av Putin på Vnukovo-flygplatsen i Moskva på torsdagskvällen fanns två barn till ett ryskt spionpar – Artem Dultsev och Anna Dultseva. Barnen har aldrig tidigare satt sin fot i Ryssland och fick veta att de var ryssar först när de satt på planet som skulle ta dem till Ryssland. – Barnen till de illegala underrättelseagenterna fick reda på att de var ryssar först när planet lämnade Ankara, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till ryska journalister. Termen ”illegal” i det här sammanhanget används för att beskriva ryska agenter som i flera år levt utomlands under falska identiteter och skickat hem underrättelseinformation till Moskva, skriver den ryska oberoende tidningen The Moscow Times. Barnens föräldrar har i flera år varit stationerade i Slovenien, under falska argentinska identiteter. Paret utgav sig för att driva ett it-företag och ett konstgalleri innan de greps för två år sedan. Barnen ska inte ha känt igen Putin på flygplatsen och frågat sina föräldrar vem som mötte dem. I ett videoklipp från flygplatsen hörs ur Putin tilltalar barnen på spanska. Han sa ”buenas noches” (god kväll) till dem. Kreml bekräftar Krasikovs agentroll Samtidigt bekräftar nu Kreml att en annan av de släppta ryska fångar som släpptes i veckans utväxling, Vadim Krasikov, är agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB. 2021 dömdes Krasikov dömdes i Tyskland för att ha mördat en tjetjen i en park i Berlin på order från rysk säkerhetstjänst.

Washington Post har granskat dokument från Kreml som beslagtagits av europeisk säkerhetstjänst. I dokumenten framgår det att man i Kreml har sammanställt en lista med 1200 tyska fabriksarbetare som uttryckt sig kritiskt mot Ukraina via sociala medier i ett Excel-dokument. Detta för att kunna manipulera arbetarna till att sprida sina åsikter på de stora arbetsplatserna. 2 600 fabriksjobb har försvunnit delvis på grund av EU-sanktioner mot bland annat rysk gas, något som ledde till höjda produktionskostnader och nedläggningar. Det har väckt oro hos arbetarna och kritiken mot sanktionerna har blivit mer utbredd. Ville använda oron för att sprida kritik Enligt dokumenten ville den ryska underrättelsetjänsten försöka använda denna oron hos arbetarna till att organisera strejker och sprida kritik kring den anti-ryska politik som EU har fört sedan starten av invasionskriget. – Ryssland slåss mot väst i väst, på västs territorium, säger en högt placerad tjänsteman inom Nato till tidningen. Tyska tjänstemän berättar att de inte känner till några incidenter som skulle kunna kopplas till Tyskland men att de tar Kremls aktiviteter på stort allvar. ”Anklagelserna är inget annat än ett eldfängt av Ryssfobisk hysteri”, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till Washington Post. Regeringen: Medvetna om att Sverige är potentiellt mål Möjliga attentat och sabotage i Europa som misstänks kunna kopplas till rysk underrättelsetjänst har ökat på senaste tid. När Ulf Kristersson besökte Washington för att delta i Nato-toppmötet sa han till Time Magazine att Sverige är ett möjligt mål för ryskt sabotage, men att det hittills mest har rört sig om cyberangrepp. – Vi är väl medvetna om att Sverige är ett potentiellt mål för sabotage, säger han. På en pressträff tidigare i veckan sa regeringen att Ryssland utgör största hotet mot Sverige fram till 2030. Det anger man som bärande för hur den nya säkerhetsstrategin utformats. Misstankar om ryska sabotage ökar Förra sommaren höjde Nationellt centrum för terrorhotbedömning säkerhetsnivån till högt hot. Myndigheten meddelade i veckan att Sverige inte är ett lika utpekat terror mål, dels på grund av det nya Natomedlemskapet. Men den svenska terrorhotnivån ligger kvar på en fyra på en femgradigskala. Under det gångna året har misstänkta ryska spioner arresterats i Bayern och två personer misstänks för att ha anlagt en brand i London på lokal där man förvarade nödutrustning som skulle skickas till Ukraina. Även i Tjeckien, Frankrike och flera baltiska länder har misstänkta ryska sabotage ägt rum.

Rysslands utrikesministerium kallade det avslutade Nato-toppmötet för en ”skam”. Kreml hotar även med att ”vidta säkerhetsåtgärder”. – Det är ett väldigt allvarligt hot mot vårt lands säkerhet, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, till Tass.

Rysslands president Vladimir Putin planerar en resa till Nordkorea. Det uppger Kremls mångårige talesperson Dmitrij Peskov enligt Tass. Tidigare i veckan besökte Putin Kina efter en inbjudan från Xi Jinping.

Ryssland har 300 miljarder dollar i frysta tillgångar i USA och väst, som kan komma att skickas till Ukraina.  På söndagen hotade ryska politiker västvärlden med ”ett allvarligt svar” om de frysta tillgångarna konfiskeras, skriver Reuters.  – Ryska tillgångar måste förbli orörda, för annars kommer det att bli ett hårt svar på västerländsk stöld, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.