Egypten

41-åringen greps av Säkerhetspolisen, Säpo, utanför Stockholm i augusti. Säpo uppgav då att mannen är misstänkt för ett terroristbrott i ett annat land och att man agerade på uppdrag av ”en utländsk myndighet”. Man var i övrigt förtegen med hänvisning till särskild stark sekretess. Den terrormisstänkte mannen häktades senare och en process för att överlämna honom till landet som håller i utredningen inleddes. Nu meddelar säkerhetsåklagaren att det aktuella landet är Belgien och att 41-åringen nu flugits ut ur Sverige och förts till belgiska myndigheter. – Han utlämnades i går men jag fick beskedet först i dag, säger senior åklagare Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål. Hemlig aktion med Belgiens specialstyrka Överlämnandet skedde i en hemlig insats med flera olika myndigheter. En specialenhet från Belgien tog sig till Sverige och ledde operationen, som omfattas av sekretess. – Det fanns även personal närvarande från svensk sida men vilka myndigheter som närvarade vill jag inte gå in på, säger Mats Ljungqvist. Terrorjagad i Ryssland – farlig för Sveriges säkerhet Den 41-årige mannen bedöms som en fara för rikets säkerhet och har sedan han tagit sig till Sverige, genom bland annat Egypten, stått på Säpos spaningsradar. Han greps redan i juni misstänkt för ett terrorbrott i Ryssland, där mannen kommer ifrån. – Det här var en person som Säkerhetspolisen hade lite koll på och när han befann sig i Sverige inkom det en begäran från Ryssland om att han ska överlämnas. Den begäran gör att jag beslutar mig för att han ska frihetsberövas i juni, säger Ljungqvist. – Men efter en rad utredningsåtgärder kommer man fram till att det finns skäl till att inte lämna ut honom till Ryssland. Det har att göra med att han hade uppehållstillstånd i ett europeiska land, vilket gör att det innebär ett hinder att lämna ut honom utanför EU. Hölls inlåst i särskilt förvar Men då Säpo anser mannen som farlig i sin riskbedömning valde man att i stället fortsätta hålla honom inlåst. – Han togs i särskild förvar, vilket Säkerhetspolisen kan göra när man bedömer att vissa personer inte ska vara lösa. Från att han greps och fram tills nu har han alltså varit frihetsberövad. Under tiden man väntade på att utvisa honom ur Sverige dök det nu aktuella belgiska ärendet upp. Säpo grep därför honom ur Migrationsverkets särskilda förvar. Vilket senare ledde till överlämnandet som nu skett med hjälp av Belgiens specialstyrka. – Förundersökningen fortsätter nu i Belgien.

Operationen koordinerades mellan Israel, USA och andra internationella aktörer. På torsdagen kunde den israeliska försvarsstyrkan, IDF, meddela att 21-åriga Fawzia Amin Sido är en fri kvinna. Det rapporterar CNN. Hon var en av tusentals yazidiska kvinnor och barn som tillfångatogs i augusti 2014 av ISIS när de intog staden Sinjar i norra Irak. Vid invasionen avrättades yazidiska män och pojkar och kvinnorna utsattes för grovt sexuellt våld. Fawzia Amin Sido var bara elva år. Turkiet, Egypten och Gaza Under de följande åren blev Fawzia Amin Sido utsatt för människohandel och flyttades ofta mellan olika platser och länder. ”Vi hamnade i Al-Hol-lägret i Syrien innan vi smugglades till Idlib 2019, och därifrån åkte vi till Turkiet. 2020 ordnade de ett pass åt mig i Turkiet så att jag kunde flyga från Istanbul till Hurghada i Egypten och sedan till Gaza”, säger hon till CNN. Sedan blev hon kvar ett tag i Rafah på södra Gazaremsan – ett år som hon beskriver som ”olidligt”. ”Hamas trakasserade mig jämt och ständigt på grund av min yazidiska bakgrund och jag fick inte ha någon kontakt med min familj”, säger hon. Hamas: ”Påhittat” När kriget mellan Hamas och Israel utbröt den 7 oktober 2023 flyttades hon runt mellan olika platser i Gaza, fram till den 1 oktober i år. Då menar IDF att hennes tillfångatagare dödades i en attack utförd av dem och att hon då kunde fly. ”Därefter tog amerikanska tjänstemän mig tillbaka till Bagdad”, säger Fawzia Amin Sido till CNN. Hamas säger i ett uttalande att IDF har ”hittat på berättelsen om den yazidiska flickan på Gazaremsan” och att det inte stämmer att IDF befriade henne. De påstår också att Fawzia Amin Sido gifte sig med en ”palestinsk ung man” som dog i krigets Syrien och att hon sedan frivilligt reste till Turkiet, Egypten och Gaza innan hon gifte sig med sin döde mans bror.

I fredags dödades Hizbollahledaren Hassan Nasrallah i Libanons huvudstad Beirut i ett israeliskt bombanfall. Det senaste dygnet har hundratals mål attackerats i landet, och under lördagen dödades 33 människor, enligt Libanons regering. Nya israeliska flygattacker mot Libanon har ägt rum under natten och enligt källuppgifter pågår just nu en markoffensiv. – Nu på morgonen kommer det uppgifter om att Israel har flyttat ytterligare fler trupper till gränsen Libanon. Och man befarar att en markoffensiv är mycket nära. Även israeliska krigsfartyg har närmat sig den libanesiska kusten. Det är ett tecken på ytterligare eskalering, säger Kassem Hamadé, utrikesreporter på Expressen. – Allt tyder på ett storskaligt krig som nu eskalerar ännu mer, fortsätter Hamadé. Biden uppmanar till vapenvila Iran kräver nu att FN:s säkerhetsråd sammankallas och Egypten fördömer israels agerande. – Den är farlig och har inga gränser och tvingar regionen till avgrundens brant, säger Badr Abdelatty utrikesminister i Egypten. USA:s president Joe Biden uppmanar till vapenvila. I dag har landssorg utlysts i Libanon efter att Hizbollahledaren Hassan Nasrallah dödades i fredags. Över 700 personer har dödats i de senaste dagarnas israeliska attacker mot Libanon, rapporterar AFP.

Drömmer du om att besöka Tutankhamuns grav, men tycker att Egypten är lite väl långt bort? Nu har du chans att besöka Konungarnas dal i Malmö, när en ny interaktiv utställning om den mytomspunna faraons liv och död har premiär på Malmömässan.

Här möts solen, den fascinerande historien och Röda havet med sitt spännande undervattensliv. – Allt binds samman av de fantastiska människorna. Egypten är ett speciellt resmål som måste upplevas, säger Anna Lindström, destinationsansvarig på Ving.

Efter år av krig i Ukraina och Gaza kanske folk inte orkar höra om det som Inas Mustafa Hassan har genomlevt. Att hon, en 14-årig tjej, såg sin pappa mördas i sitt eget hem. Att hon sedan lämnade allt bakom sig och flydde till sin mamma i Tchad. Det är ännu ett människoöde, runt 150 centimeter långt och smalt som en speta, stående i lera precis vid gränsen mellan det söndertrasade hemlandet och ett av världens fattigaste länder som nu är hennes temporära hem. Kanske ett människoöde för mycket. Men vi kanske måste försöka ändå. Ett land i krig Statistiken är häpnadsväckande. Runt 150 000–200 000 personer har dött i strider (men mörkertalet är stort), runt 10 miljoner människor är på flykt, över 630 000 i läger i Tchad. Enligt vissa beräkningar kan upp mot 2 miljoner människor dö av hunger och hungersrelaterade sjukdomar i år. Kriget i Sudan startade i april 2023 när de två delarna av Sudans armé började strida: Rapid Support Force (RSF) tog snabbt huvudstaden Khartoum och stora delar av de västra och södra delarna av landet. I Darfur satte man igång att driva ut etniska afrikaner igen, som Inas och hennes familj. Sudan Armed Forces (SAF) kontrollerar de östra delarna av landet samt en enda stad i Darfur som under månader har varit omringad. Båda sidorna har internationellt stöd. RSF har Förenade Arabemiraten på sin sida, SAF får hjälp av Egypten och Iran. Ryssland verkar spela båda sidor och EU och USA försöker mest att ignorera konflikten och tänka på något annat. Knapphändig information Satellitbilder visar brända byar, flyktingläger och det som ser ut att vara massgravar, annars är det svårt att få ett grepp om vad som pågår i Sudan. Men, vid ett brunt vattendrag i mitten av Afrika får man ändå en känsla för kriget. Hundratals flyktingar plaskar över ån, som separerar Sudan från Tchad. De går vidare till läger drivna av UNHCR, där det finns mat och sjukvård. I ett sådant läger kommer nog Inas att fira sin nästa födelsedag. Om kriget inte tar slut snart kan hon kanske fira sin 25-årsdag där också. Blir lägret permanent kanske hon bor där som 35-åring. En bortglömd flykting från ett bortglömt krig med svaga minnen av sin mördade pappa.

Kontrollen över Philadelphikorridoren mellan Gazaremsan och Egypten är en överlevnadsfråga för Israel, hävdar Benjamin Netanyahu. Det 14 kilometer långa vägpartiet, invänder experterna, är på sin höjd en överlevnadsfråga för premiärministern – inte för Israel.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu mötte en kritisk presskår i ett skede när de interna protesterna i Israel ökar i styrka. Netanyahu slog fast att Israel ska behålla kontrollen över kontroversiella Philadelphikorridoren mellan Gazaremsan och Egypten.

Omar Farajs tilltänkta flytt till Al-Ahly sprack tidigare i somras, men nu kan anfallaren vara på väg att slutföra en flytt till Egypten trots allt. Enligt Expressens uppgifter är AIK och Zamalek SC i princip överens om en affär där övergångssumman landar på omkring 15 miljoner kronor.

Turkiet har ansökt om medlemskap i Brics, enligt källor från nyhetsbyrån Bloomberg. I alliansen finns idag länder som Ryssland, Kina och Indien. Enligt Bloombergs källor ska ansökan ha skickats in för ett par månader sedan. Men uppgiften har ännu inte bekräftats av Turkiets regering eller av något annat medlemsland. – Erdoğan har en grandios vision om att "det här är Turkiets århundrade". Det finns en stolthet att etablera sig som en stormakt och flytta fram sina positioner, säger turkietkännaren Paul Levin. "Inte helt en västerländsk stat" Turkiets ansökan till Bricks kommer mitt i frustrationen över den långsamma processen att gå med i EU, enligt Bloombergs källor. Sedan 37 år tillbaka har landet försökt bli EU-medlem. – Det här beslutet understryker att Turkiet står med ett ben i Nato och inte helt ser sig som en västerländsk stat, säger Paul Levin. Brics har fått sitt namn efter förkortningen på fem av världens största och växande statsekonomier: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Sedan i år är även Iran, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten medlemmar. Ansträngd relation med Nato Brics-ansökan är också ett resultat av de sprickor Turkiet har med andra Nato-medlemmar efter att landet upprätthöll nära förbindelser med Ryssland efter sin invasion av Ukraina 2022. – Turkiet vill gärna lyfta fram sin besvikelse på väst. Men menar att ett medlemskap i Bricks kan stärka kontakterna med Ryssland och därmed gynna USA och Nato, säger Paul Levin. Men att vara Nato-medlem och samtidigt alliera sig med länder som Ryssland och Iran, kommer snarare få flera nationer att höja på ögonbrynen menar Paul Levin. – Det finns en stor risk att vi kommer se meningsskiljaktigheter och liknande problem som vi har sett tidigare blossas upp på nytt.