Gary Ruvkun

David Baker, Demis Hassabis och John M Jumper tilldelas årets Nobelpris i kemi för upptäckter om proteiner. Vetenskapsakademin beskriver att årets kemipris handlar om proteiner, livets kemiska multiverktyg. ”David Baker har lyckats med det nästan omöjliga konststycket att bygga nya proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har med hjälp av en AI-modell löst ett 50-år gammalt problem – att förutspå proteiners komplexa strukturer”, skriver akademin i sin motivering. Designat ett nytt protein Proteiner består av 20 olika sorters aminosyror, som kan beskrivas som livets byggsats. År 2003 lyckades David Baker med konststycket att med denna byggsats som grund, designa ett nytt protein som var olikt alla kända proteiner. Sedan dess har hans forskargrupp tagit fram flera proteiner som kan fungera som läkemedel, vaccin, nanomaterial och minimala sensorer. Den andra upptäckten handlar om att kunna förutspå hur proteiner ser ut. I ett protein är aminosyrorna sammanlänkade i långa strängar, som veckar sig till en tredimensionell struktur. Denna struktur är avgörande för proteinets funktion. Sedan 1970-talet har forskare försökt förutsäga proteiners strukturer, men det har varit otroligt svårt. För fyra år sedan skedde ett genombrott när Demis Hassabis och John Jumper presenterade en AI-modell kallad AlphaFold2. Förutspå strukturen Med hjälp av den har de kunnat förutspå strukturen för i princip alla de 200 miljoner proteiner som forskare känner till. Sedan genombrottet har AlphaFold2 använts av mer än två miljoner personer från 190 länder. Bland väldigt mycket annat, kan forskare bättre förstå antibiotikaresistens och skapa bilder av enzymer som kan bryta ner plast. Det blir andra dagen i rad som artificiell intelligens är grunden i Nobelpristagarnas forskning. Demis Hassabis är medgrundare och vd vid Googles Deepmind-avdelning där han jobbar med generell artificiell intelligens. I måndags tilldelades amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun årets Nobelpris i medicin. De prisas för sina upptäckter om vilken av all information i våra gener som blir verkstad. I går gick Nobelpriset i fysik till John J Hopfield och för Geoffrey E Hinton, för lärande maskiner. I morgon, torsdag, presenteras årets Nobelpris i litteratur. På fredag tillkännages fredspriset.

Upptäckten av en livsviktig mekanism för hur våra celler reglerar genernas aktivitet. Det belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som i år går till amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun som i mitten av 1990-talet upptäckte mikro-RNA.

Årets Nobelpris i medicin och fysiologi delas lika mellan Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. Arvsmassan i människans kromosomer kan liknas vid en instruktionsbok för kroppens celler. Årets nobelpris i fysiologi och medicin svarar på varför olika celler, trots att instruktionen är identisk för alla celler, har unika egenskaper. Anledningen är att generna regleras så att varje cell bara läser av relevanta delar av instruktionsboken. På så sätt aktiveras rätt uppsättning gener i varje celltyp. – Det är ett pris som förklarar hur vår instruktionsbok, vårt DNA, där olika gener kodar olika saker, fungerar. Det här är en viktig mekanism som styr att rätt cell i kroppen läser av rätt del av instruktionsboken för att faktiskt få de relevanta sakerna, i det här fallet proteinerna, som kan användas i den cellen, säger Rickard Sandberg. Arvsmassan innehåller tusentals gener Victor Ambros och Gary Ruvkun upptäckte att människans arvsmassa innehåller fler än tusen gener som kodar för olika mikroRNA. – Det här är framförallt ett fysiologipris. Det är en fundamental upptäckt om en ny dimension till genreglering som är viktig för alla multicellulära organismer, säger Rickard Sandberg och tillägger: – Med mer kunskap av den här processen så inser man att det finns en ny nivå som man kan försöka att angripa när det gäller att utveckla läkemedel, även om det inte finns idag. Upptäcktes först 1993 MikroRNA har funnits i multicellolära organismer i ungefär 600 miljoner år, från det att de första encelliga organismerna blev multicellolära och olika celler började specialisera sig. – Det här är en upptäckt som gjorts i en liten liten mask, som är en millimeter stor, men som visat sig ha otrolig betydelse för alla djur och till och med växter. Alla djur som har flera typer av celler använder sig av den här mekanismen, säger Rickard Sandberg. – Det var helt oväntat när det upptäcktes 1993. Och det är fascinerande att de utvecklades under så många hundratals miljoner år innan det upptäcktes finnas i arvsmassan överhuvudtaget – och att de reglerar en helt ny nivå av genreglering, tillägger han. I framtiden hoppas man kunna omställa upptäckten till praktiken – som underlag vid nya läkemedel och nya terapier. – Det är klart att man i framtiden kommer vilja använda den här kunskapen till bättre läkemedel och bättre diagnostik. Det görs framsteg där, men det här priset belönar inget som är nära ett sådant skede ännu, även om vi såklart hoppas att vi kommer komma dit, säger Ricard Sandberg.

Amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun delar årets Nobelpris i medicin. De prisas för sina upptäckter av mikroRNA. Forskarkollegan Fredrik Söderblom vid Uppsala RNA Reserach Center gläds åt pristagarna. – Jag tycker det här var fantastiskt, säger han.

Amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun delar årets Nobelpris i medicin. De prisas för sina upptäckter av mikroRNA. Forskarkollegan Fredrik Söderblom vid Uppsala RNA Reserach Center gläds åt pristagarna. – Jag tycker det här var fantastiskt, säger han.

Nobelveckan är här.  Årets vinnare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin är utvecklingsbiologen Victor Ambros och molekylärbiologen Gary Ruvkun. De får utmärkelsen i medicin för deras upptäckter om MikroRNA och för deras roll i posttranskriptionell genreglering.