ISK

Regeringens förslag om skattefritt sparande upp till 150 000 kr per person öppnar för skatteplanering. Men den som av skatteskäl tänker låta sparandet stå i barnens namn bör tänka om, varnar Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Slopad skatt på de första 300.000 kronorna ska sänka trösklarna för de som ännu inte sparar på ett investeringssparkonto. Men förslaget får hård kritik från chefsekonomen Elinor Odeberg, som pekar på det redan breda sparandet i ISK. Hon vill samtidigt göra vinsterna mindre förmånliga.

Fyra reformer för att stärka hushållens köpkraft presenterades av Tidöpartierna under torsdagen. Förslagen ska sammantaget spara 18 miljarder kronor och gäller bland annat jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare. – Där hittar vi många som de senaste åren fått lägga en allt större del av sin inkomst på stigande räntor, men också sådant som ökat mycket i pris, som livsmedel och el, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet. De tjänar mest på förslaget Enligt henne sparar en tvåbarnsfamilj där föräldrarna har en månadslön på 35 000, respektive 42 000 kronor 5 784 kronor per år på jobbskatteavdraget. Dessutom sänks skatten på ISK-konton och kapitalförsäkring. De första 150 000 kronorna en person sparar föreslås blir skattefria 2025. En nivå som sedan ska höjas till 300 000 kronor året därpå. – Sänkt skatt på sparande gynnar förstås de som sparar, men tanken från regeringens sida är säkerligen också att få fler som ännu inte sparar att ta steget och starta upp ett sparande, säger Frida Bratt. ”Slagits om vem som gör mest för pensionärerna” Regeringen vill även sänka skatten på pensionen. Enligt Frida Bratt är det en viktig signal för att inte öka klyftorna mellan löneinkomster och pensionsinkomster. Störst effekt kommer förslaget ha på de med en årlig pension på över 500 000 kronor. Där blir sänkningen 2 321 kronor per år. – Vid de senaste valen har i princip samtliga riksdagspartier slagits om vem som gör mest för pensionärerna, och regeringen vill inte att pensionärerna ska halka efter när löntagare får sänkt skatt.

Under torsdagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna reformer i den kommande budgeten som bland annat innebär skattesänkningar för arbetstagare och på sparandet på ISK-konton. Men det är barnfamiljerna som står som förlorare, enligt TV4:s politiske kommentator Ann Tiberg. ”Inget regeringen skyltar med” Trots att skatten sänks på flera håll sänks även tilläggsbidraget i bostadsbidraget. Enligt regeringen förlängs tilläggsbidraget ”under de första sex månaderna 2025 på en nivå om 25 procent av det preliminära bostadsbidraget”. Tidigare har det legat på 40 procent. – Man förlänger det men inte på samma nivå som tidigare. I praktiken är det en sänkning men det är ingenting som regeringen direkt skyltar med, säger TV4:s politikreporter Ann Tiberg. Det tillfälliga bostadsbidraget sänks från som mest 2 100 kronor till som mest 1 325 kronor, enligt Tiberg. – Man behöver verkligen läsa texterna för att förstå det att det här i själva verket är en sänkning, fortsätter hon. Personer med särskilt svag ekonomi Tilläggsbidraget i bostadsbidraget är ett extratillägg som går till personer med särskilt svag ekonomi som barnfamiljer. – Har man små marginaler så handlar det här om en tydlig försämring av ekonomin. Regeringen motiverar det här med att det ändå är en förlängning och att de ligger på samma nivå som tidigare regeringar har lagt det på, säger Ann Tiberg. ”Regeringen vilseleder” Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson rasar över beskedet. ”Jag förstår inte vilka samhällsproblem man löser med stora skattesänkningar för höginkomsttagare samtidigt som barnfamiljer kommer få sänkt bostadsbidrag. Regeringen vilseleder när man hävdar att man prioriterar låginkomsttagare”, skriver hon i ett meddelande till TV4. ”Tittar man på siffrorna ser man att det inte stämmer. Det är obegripligt att göra den här prioriteringen när välfärden går på knäna och hushåll med små marginaler verkligen behöver stöd”, fortsätter hon.

Regeringen föreslår att skatten för löntagare och pensionärer sänks nästa år. Även skatten på sparande på ISK-konton föreslås bli lägre. Regeringen presenterar flera förslag i den kommande budgeten som berör hushållens ekonomi. Följ pressträffen i spelaren ovan.

Regeringen satsar 13,5 miljarder kronor på ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer i höstens budget.  I genomsnitt sänks skatten med knappt 2 600 kronor per person och år, enligt regeringen. Även skatten på sparande på ISK-konton föreslås bli lägre.

Medan Sverigedemokraterna vill satsa på återvandring och tandvård i budgeten sätter Moderaterna sänkt skatt på ISK högt, men även på jobb och pensioner.  Samtidigt lyfter SD in Tidösamarbetets känsligaste fråga i förhandlingsrummet: partiets krav på ett kraftigt minskat bistånd.

Skattesänkningar blir allt mindre viktiga för näringslivet, enligt Di-barometern. Störst är intresset för sänkt skatt på arbete, medan få näringslivstoppar ser sänkt ISK-skatt som mest prioriterat.  Skatteexperten Åsa Hansson håller med.  ”Populism”, säger hon om förslaget att skattebefria ISK-sparande upp till 300.000 kronor.

LONDON. Sparkraven på den kommande brittiska regeringen har fått både Labour och Tories att utlova strängare beskattning av utlänningars inkomster i andra länder. För svenskar i Storbritannien kan det innebära att man tvingas skatta på avkastningen på sina ISK-konton, säger SEB:s Helena Whitmore.

I sitt sommartal pratade vänsterledaren Nooshi Dadgostar om framtida regeringsalternativ efter valet 2026. Hon gör rätt i att börja prata om det redan nu, för det är en av Magdalena Anderssons största svagheter. Hur hon skall lyckas få ihop Vänsterpartiet och Centerpartiet i samma regeringsunderlag. Sträcker ut en hand När januariavtalet slöts och Alliansen slutligt dödförklarades valde dåvarande centerledaren att kräva att ett ”beröringsförbud ” skulle skrivas in avtalet. Det innebar att Vänsterpartiet skulle utestängas från allt inflytande. Annie Lööf kallade både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet för ”ytterkantspartier”, som hon skydde som pesten. Vänsterpartiet uppfattade beröringsförbudet som kränkande. Men idag valde Nooshi Dadgostar att tillsynes svälja sin stolthet och sträckte ut en hand till Centerpartiet. Konflikten mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet måste vara löst vid valet 2026 annars riskerar Lag Andersson stå utan regeringsmakten. Svårt att få ihop laget Det har snart gått halva mandatperioden, och hur Magdalena Andersson skall lyckas få ihop sitt lag är fortfarande höljt i dunkel. Häromdagen höll centerledaren Muharrem Demirok sitt tal på Almedalscenen. Han talade varmt om skattesänkningar och att förbättra förutsättningarna för företagen. Anledningen är naturligtvis att Centerpartiet är ett borgerligt liberalt parti. Skattesänkningar är en del av deras DNA. Nuvarande centerledaren Muharrem Demirok drömmer fortfarande om att Alliansen skall återuppstå. När han tvingades välja statsministerkandidat blev det efter lång tvekan Magdalena Andersson. Enorm skillnad mellan C och V Skillnaderna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet är enorma. De är varandras ideologiska motpoler. Vänsterpartiet är ett socialistiskt parti som har klasskampen i sitt arvsanlag. De ser höga skatter som ett viktigt verktyg för att utjämna det de menar är ekonomiska orättvisor. De kallar friskolorna för ett ”skolmisslyckande”. Centerpartiet är ett borgerligt liberalt parti som vill ha låga skatter, och tror på friskolor och arbetslinjen. Men det är alltså nödvändigt för de båda partierna att komma överens. Att börja tala om saken är ett första steg. Idag tog Nooshi Dadgostar de första trevande försöken. Men, hon inledde dagen med att kräva att en skattesänkning på investeringssparkontona, ISK, inte skall genomföras. Det kan inte ha undgått vänsterledaren att Centerpartiet i flera år krävt att samma satt skall tas bort. Möjligen kunde Nooshi Dadgostar, om handutsträckningen är allvarligt menad, visat på någon form av kompromissvilja. Konflikten med Centerpartiet minskade knappast med dagens utspel.