ISW

Tusentals nordkoreanska soldater står redo att strida för Ryssland. Men tillskottet kommer sannolikt inte lösa landets matning av Putins köttkvarn, enligt ISW. Samtidigt underminerar förlusterna ett av Nordkoreas största argument för att skicka mer trupper.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har FN dokumenterat avrättningar av 42 ukrainska krigsfångar. Ukrainas egna siffror ligger på 102 och det verkliga antalet är sannolikt mycket högre än så. Allt fler videor och bilder av brutala avrättningar har dykt upp på nätet sedan våren 2023. I mars 2023 publicerades en video på Telegram som visar ryska soldater skjuta en ukrainsk krigsfånge efter att han sagt ”Ära åt Ukraina”. Bara en månad senare spreds en annan video där ryska soldater påstods skära huvudet av en ukrainsk soldat medan han skrek av smärta. I slutet av videon håller en rysk soldat upp det avhuggna huvudet. Fler klipp har spridits också under 2024. Vissa av dem visar halshuggningar och stympning av kroppar. Ryska soldaten: ”Ta det inte på fel sätt” Kyiv Independent har tittat närmare på tre avrättningar, där de har analyserat ryssarnas egna klipp, granskat ukrainska drönarbilder, samt pratat med en frisläppt krigsfånge. Roman Zarudny – en 32-årig före detta cirkusartist – hade bara stridit i tre månader när han togs till fånga av ryska styrkor, i Donetsk 2022. Zarudny, som i det militära kallades för ”The Irishman”, skulle senare släppas fri i en stor fångutväxling – men alla i hans förband hade inte samma tur. Hans vän blev skadad i de ryska anfallen. – En rysk soldat tittade på honom, laddade och sköt två skott med sin Kalashnikov. Sen sa han: ”Ta det inte på fel sätt. Hans ben var krossade. Jag gjorde det för att han inte skulle lida. Han har det bättre på det här sättet”, berättar Roman Zarudny för Kyiv Independent. Massgrav i Charkiv Efter striderna om Charkiv hittade Ukraina i september 2022 en massgrav, fylld av både civila och soldater. Bland kropparna hittades Serhii Sova, 35, som vid det tillfället hade varit försvunnen i fem månader. Redan innan han grävdes fram visste hans fru Oksana att Serhii var död. Beskedet hade nått henne via ryska telegram-kanaler. – Jag letade efter fångar, döda, alla. Efter en månad, i maj, hittade jag det jag letade efter, berättar hon. Hennes man var barbröstad, med händerna bundna bakom ryggen. I bakhuvudet syntes en öppen skottskada. – Det var ett foto taget efter hans avrättning, säger Oksana. – På bilden var han väldigt smal, min man var aldrig så smal. Jag märkte att de här jävlarna hade tagit allt. Det fanns inga silverkedjor, inget bälte, inga stövlar, fortsätter hon. Gick ner i skyttegrav – och avfyrade I februari 2024 tog Kyiv Independent del av en video, filmad av ukrainsk militär, som visar hur två obeväpnade soldater skjuts till döds i skyttegravarna mellan Robotyne och Verbove. – När ryssarna gick in räckte våra killar upp händerna men ryssarna dödade dem, säger ett ögonvittne som följde allt live, via en drönare. Tankesmedjan ISW skriver i en rapport från juli att det inom den ryska militären råder en tillåtande kultur gentemot krigsbrott – särskilt i Donetsk och Zaporizjzja. Hur många fall av avrättade krigsfångar det faktiskt handlar om får historien visa.

Nio ukrainska krigsfångar har nyligen avrättats av ryska styrkor, rapporterar tankesmedjan ISW. Samtidigt larmar tankesmedjan om att allt fler ukrainska krigsfångar avrättas.  ”Ryska befälhavare verkar i stor utsträckning tolerera, uppmuntra eller direkt beordra avrättningarna”, skriver ISW.

Den 6 augusti blev ryskt territorium för första gången sedan andra världskriget angripet av utländska styrkor. Ukraina hade inlett sin motoffensiv och många experter antydde att agerandet kunde innebära en vändpunkt i kriget. Drygt två månader senare står det relativt stilla i Kursk. Ingen av parterna har gjort något större avancemang under de senaste dagarna, rapporterar CNN. – Med tiden har Kursk-operationen till en viss grad blivit normaliserad, säger analytikern Mark Galeotti vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute till nyhetskanalen. Enligt experter vill Ukraina använda sin offensiv som en ”moralhöjare” i de egna leden, medan Rysslands president Vladimir Putin gör allt för att spela ner betydelsen av det som hänt. Viss framgång för Ryssland Den amerikanska tankesmedjan ISW bedömer att Ukraina erövrat ett område på drygt 76 000 hektar i Kursk. ISW uppger samtidigt att Ryssland haft vissa militära framgångar i Kursk. Enligt ryska uppgifter har Ukraina pressats tillbaka på flera håll. Ukraina har dock inte bekräftat uppgifterna. – Det är trovärdiga uppgifter om att Ryssland är på frammarsch, men enligt de uppgifterna som finns tillgängliga handlar det inte om en total ukrainsk reträtt från det här området som man kapade åt sig i augusti, säger TV4 Nyheternas utrikesreporter Johan Fredriksson, som rapporterar från staden Lviv i Ukraina. – En stor bit av Kurskregionen behärskas fortfarande av ukrainska trupper, fortsätter han. Tusentals soldater till regionen Nyligen skickade Ryssland ytterligare 40 000 soldater till regionen för att trycka tillbaka Ukraina. Enligt den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute består manskapet av ”vad som gått att få ihop”. – Det kan liknas vid att leta bland soffkuddarna för att hitta lite småpengar," säger Mark Galeott. ”Ryssarnas motattacker bedöms endast nå flankerna av de ukrainska styrkorna.”, uppger en befälhavare för en ukrainsk bataljon inne i Kursk för CNN. – Hur det här påverkar kriget, och hur det kommer att gå för ryssarna att återerövra området är svårt att svara på, säger Johan Fredriksson. – Det kan också vara så att Ukraina väljer att dra sig ur under ordnade former, fortsätter han.

Ryssland har förlorat minst fem divisioner pansarfordon i striderna i Donetsk, enligt kartlagda öppna källor. Om förlusterna fortsätter i samma takt kan det bli omöjligt för Putin att fylla på lagren tillräckligt mycket, skriver tankesmedjan ISW.

Kyrylo Budanovs budskap är tydligt: Rysslands förmåga att upprätthålla sina krigsansträngningar i Ukraina kommer avsevärt att försämras – och det snart. Budanov, som är chef för Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, hävdar att Ryssland, enligt sina egna beräkningar, kommer att ställas inför allvarliga ekonomiska problem som riskerar att långsiktigt skada landet, från mitten av 2025 och framåt. Det skriver Tankesmedjan Institute for the study of war, efter att ha tagit del av Budanovs uttalande på Yalta European Strategy meeting i Kiev, i helgen. – Det är en avgörande tid för dem. De vill avsluta kriget då (slutet av 2025, början av 2026). För enligt sina egna beräkningar, om de inte kommer ut ur detta krig, så kommer Ryska federationen på lång sikt – inom de närmaste 30 åren – att förlora den supermaktsstatus de strävar efter, säger Underrättelsechefen. ”En nyckelperiod” Med hänvisning till ryska dokument uppger Budanov att om Ryssland inte vinner kommer det i slutet av 2025 bara att finnas två supermakter kvar i världen: USA och Kina. – De är medvetna om detta. Det här är en nyckelperiod för dem. Så de kommer att göra allt för att vinna. Annars kommer de att hoppa av absolut alla globala processer. Allt de kan lita på är regionalt ledarskap och de är inte nöjda med det. Under helgens anförande kallade Budanov samtidigt det ryska mobiliseringsproblemet för ”akut”. Enligt underrättelsechefens bedömning kommer den ryske presidenten Vladimir Putin tvingas att fatta ett kritiskt beslut: antingen starta ytterligare en riskabel och kontroversiell mobilisering eller minska intensiteten i stridsoperationerna i Ukraina. På måndagen kom besked från Kreml. Putin beordrar att den ryska armén ska utökas med 180 000 soldater, rapporterar Reuters. Armén skulle då bestå av 1,5 miljoner soldater, enligt nyhetsbyrån. Det är dock oklart hur mobiliseringen ska gå till men Roger Djupsjö vid Försvarshögskolan ser det inte som omöjligt att den kommer lyckas. Beroende av Nordkorea Enligt underrättelsechefens vidare bedömning kommer västerländska stater att upprätthålla stödet för Ukraina på nuvarande nivåer under de kommande ett till två åren. Huruvida Rysslands samarbetsparters kommer det ser Budanov som mer oklart. Samtidigt skriver ISW att den ryska armén riskerar att drabbas av vapenbrist och att landet framöver kommer att bli allt mer beroende av samarbete med sina allierade för att fylla på sina lager. ISW slår därmed fast Ryssland förmodligen kommer behöva förlita sig på ett utökat militärt samarbete med Kina, Iran och Nordkorea för att kompensera för sinande vapenlager.

Ryssland själva uppger att man lyckats återta tio byar i Kurskregionen. ”Trupper i norr har befriat tio byar inom loppet av två dagar”, skriver det ryska försvarsministeriet i ett uttalande som publicerats på Telegram. Motoffensiven bekräftades av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under en pressträff i Kiev på torsdagen. ”Ryssarna har inlett motoffensiver, vilket går i linje med vår ukrainska plan”, säger Volodymyr Zelenskyj. ISW: ”Situationen förblir flytande" Uppgifterna om rysk motoffensiv rapporterades först av den amerikanska tankesmedjan ISW, som skriver att de ryska motattackerna inleddes under tisdagen och onsdagen. "Storleken, omfattningen och utsikterna för de ryska motanfallen i Kursk oblast den 11 september är oklara och situationen förblir flytande", skrev ISW i rapporten, som släpptes tidigt under natten till torsdag svensk tid. Vill frita Kursk innan oktober Flera medier har tidigare rapporterat om att den ryske presidenten Vladimir Putin beordrat sina styrkor att frita Kursk senast 1 oktober – något flera militärexperter bedömer som osannolikt att lyckas. – Om de ryska motåtgärderna bedrivs på samma sätt som nu, och om de Ukraina gräver ner sig och inrättar ett försvar av tagen terräng, är första oktober ett önsketänkande, har tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving tidigare sagt till TV4 Nyheterna. I början av augusti inledde Ukraina en motoffensiv mot Ryssland genom att tränga in i Kurskregionen. Aktionen innebar att Ryssland invaderades för första gången sedan andra världskriget.

Ryska styrkor har inlett en motoffensiv i Kursk, bekräftar Ukrainas president Zelenskyj. Enligt tankesmedjan ISW pågår ”ryska motattacker längs den västra kanten” och styrkorna ska ha återtagit flera byar.

President Zelenskyj gör allt för att väst ska häva vapenrestriktionerna för Ukraina. I dagsläget har militären långdistansrobotar som kan slå mot minst 250 militära mål inne i Ryssland – men USA:s begränsningar gör att bara 20 är möjliga, enligt tankesmedjan ISW.

Det är den amerikanska tankesmedjan ISW som rapporterar om de ryska truppförflyttningarna, där åtminstone ett regemente från luftanfallsstyrkan VDV uppges beröras. De uppges flyttas till Kursk för att stärka upp, då det för närvarande befinner sig många ryska värnpliktiga soldater där. – Det är liksom lite gott och blandat av olika förband med olika dignitet med olika organisatoriska hemvister. Och det har skapat ett problem både när det gäller ledning och underhållstjänst, säger den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. ”De har begränsad förmåga” Han säger att de ryska luftansättningstrupperna generellt sågs som elitförband – innan den fullskaliga invasionen i februari 2022. I dag, säger han, är de bara en skugga av sitt forna jag. – Man har tillfogats förluster både i personal och materiel. Det är ett fallskärmsförband vi talar om, ett förband som ska luftansättas med helikopter, men jag bedömer att den förmågan i dag är utomordentligt begränsad, säger han. Ukrainarna gräver ner sig Jörgen Elfving säger att Ukrainas motoffensiv i den ryska regionen Kursk överraskat ryssarna, som han upplever försöker spela ner situationen. Vladimir Putin har sagt att de ukrainska förbanden ska ha hunnit drivas ut till den 1 oktober, vilket Elfving inte håller som sannolikt. – Det finns indikationer på att ukrainarna gräver ned sig, säger han. ”Ryssarna urusla på taktik” Samtidigt trycker Ryssland på i Donetsk-regionen i östra Ukraina, där man nu bara står några kilometer från staden Pokrovsk. – Man kan konstatera att Ryssland har ett övertag när det kommer till både personal och materiel men däremot är man urusel på stridsteknik och taktik, säger Jörgen Elfving och avslutar: – Det beror bland annat på förlusten av officerare av lägre grad, det vill säga plutonchefer, kompanichefer och bataljonschefer, och att deras ersättare inte är lika välutbildade.