Jerusalem

Pete Hegseth, utnämnd till Donald Trumps blivande försvarsminister, har tidigare föreslagit att ett judiskt tempel byggs på Tempelberget i Jerusalem. Han har också motsatt sig en tvåstatslösning med palestinierna.

Benjamin Netanyahu var inte hemma när Hizbollah den 19 november skickade en drönare mot hans privata bostad. Drönaren hade sönder ett fönster men orsakade i övrigt inga större skador. Enligt Kanal 12 arbetar han numera primärt från ett underjordiskt arbetsrum i källaren av premiärministerns residens Balfour i Jerusalem. Byter mötesplatser Vanligtvis arbetar han från sitt kontor högre upp i byggnaden, men sedan drönarattacken ska han ha blivit instruerad att använda källaren och undvika att vistas på så kallade ”permanenta platser”. De nya riktlinjerna pekas ut som förklaringen till varför Israels kabinett hållit möten på olika platser den senaste tiden, och varför Netanyahus sons bröllop har skjutits upp på obestämd tid. Vill skjuta upp förhören Vidare har premiärministerns advokater lämnat in en begäran om att skjuta upp förhören med honom i de tre korruptionsfall han är misstänkt i. En begäran som beskrivs som väntad då rättssalen saknar säkerhetsrum. Förhören är planerade till den 2 december, men får de sin vilja igenom skjuts de upp till efter årsskiftet.

Flera timmar före torsdagens fotbollsmatch i Amsterdam mellan Ajax och Maccabi Tel Aviv meddelade underrättelsetjänsten Mossad utrikesdepartementet i Jerusalem och det nationella säkerhetsrådet att attacker mot de israeliska fansen var på väg.

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Just nu är relationen mellan Israel och FN extra infekterad, med FN-chefen förklarad ”icke önskvärd” i Israel och två viktiga FN-organ i öppen konflikt med Jerusalem – flyktingorganet Unrwa och fredsstyrkan Unifil i Libanon. Men misstron mellan Israel och FN går långt tillbaka.

Vi får inte vara naiva – Sveriges demokrati är inte immun. Det som just nu sker i många tidigare stabila länder kan hända även här. KOLUMNEN. Nathan Shachar är DN:s korrespondent i Jerusalem, författare och fristående kolumnist på ledarsidan.

Den israeliska militärens markoperationer i södra Libanon började för en vecka sedan och har fokuserats på den östra delen av gränsområdet. Nu utvidgas operationen. På tisdagen meddelade Israels militär att ytterligare en brigad har korsat gränsen till Libanon. Därmed ingår fyra israeliska brigader i den växande markinvasionen, skriver den israeliska tidningen Haaretz. Israels 146:e division riktar nu även operativa aktiviteter mot Hizbollah-mål och infrastruktur i sydvästra Libanon. Samtidigt fortsätter Israels flygbombningar mot Libanons huvudstad Beirut – på vilket Hizbollah har svarat med ett rekordstort raketregn i riktning mot Haifa. Hizbollahs kapacitet ”intakt” På tisdagen höll Naim Qassem, Hizbollahs vice generalsekreterare, ett tal där där han menade att Hamas 7 oktober-attack utlöste ”början på en omvandling” i Mellanöstern. Qassem hävdade vidare att den Iranstödda rörelsens kapacitet är ”intakt” trots Israels angrepp de senaste veckorna. Det finns i nuläget alltså få tecken på att upptrappningen i Mellanöstern kommer att avta. Istället väntar omvärlden på ett israeliskt svar på Irans massiva attack. – Ingen vet exakt men det verkar som att det fortfarande är så att Israel, Netanyahu och Biden-administrationen i USA, diskuterar vad det är som ska attackeras, vad det är som är proportionellt, säger TV4 Nyheternas mellanösternkorrespondent Terese Cristiansson, på plats i Jerusalem. Israels dilemma Frågan delar den israeliska regeringen. – Högerdelen vill att man ska attackera hårt mot Iran och försöka störta regimen och menar att man nu har en chans när Hizbollah och Hamas är så pass försvagade. Samtidigt menar andra att man måste behålla relationerna med västvärlden, säger Terese Cristiansson. – Så även Israel står inför ett dilemma här i hur starkt man ska svara, fortsätter hon.

Minst 21 personer är döda i centrala Gaza efter en israelisk attack mot en moské. I moskén fanns personer som sökt skydd, enligt al-Aqsa-martyrernas sjukhus, som ligger i närheten. Israelisk militär bekräftar attacken och uppger att en Hamascentral fanns i moskén och att det var målet, rapporterar CNN. – Det är repetition av vad vi har hört i ett helt års krig, om olika tillslag och vi vet sällan om det stämmer, säger TV4:s utrikesreporter Terese Cristiansson på plats i Jerusalem. Den 7 oktober är det exakt ett år sedan som Hamas genomförde en terrorattack mot en israelisk festival. – Läget är extremt spänt inför årsdagen. Israelisk militär vill visa att man har kontroll över fronterna den här gången. Flera attacker mot Beirut Israel har även genomfört flera attacker mot den libanesiska huvudstaden Beirut under natten, i vad som beskrivs som den mest intensiva natten hittills, skriver CNN. Smällarna ska ha hörts och känts på många kilometers avstånd. Attackerna föregicks av varningar och uppmaningar till evakuering och ska enligt israelisk militär bland annat ha riktats mot vapenlager för Hizbollah.

Trots att flera attacker ska ha skett i närheten av Beiruts flygplats fortsatte planen att landa under natten och under söndag morgon ryker det fortfarande över Beirut. Den Iranstödda Hizbollahmilisen svarar genom att skjuta raketer mot Israel från Libanon, uppger den israeliska militären (IDF). Enligt militären har tre drönare stoppats som var på väg mot Israel. Protester runt om i världen Runtom i världen protesterar människor mot den israeliska krigföringen i Gaza, inför årsdagen. I Gaza har, enligt de Hamaskontrollerade myndigheterna omkring 42.000 människor dödats.

Parallellt väntar regionen och omvärlden på hur Israel kommer att svara på den iranska robotattacken tidigare i veckan.

JERUSALEM. Donald Trumps skarpa utfall mot president Joe Bidens Mellanösternpolitik kan få direkt betydelse för Israels vedergällningsattack mot Iran. Bidens krav på Israel att inte bomba Irans kärnvapenprogram ”är det tokigaste jag nånsin hört”, sade Trump till Fox News.

JERUSALEM. Den 26-åriga arkitektstudenten Ionas Karussis blev ett av sju dödsoffer i en av de dödligaste terrorattackerna i Israel på flera år. På lördagen begravdes han i den grekisk-ortodoxa kyrkan i Jerusalem. – Alla som bor i det här området måste betala ett högt pris, säger pappa Dimitri Karussis.