Luhansk

Undersökningen – som genomfördes av Ukrainas nationella institut för demokrati och Kievs internationella institut för sociologi – visar att 57 procent av landets befolkning är positivt inställda till fredsförhandlingar. I november 2023 låg den siffran på 42 procent. En av tre är redo att ge upp territorium 35 procent är vidare beredda att ge upp de landområden Ryssland hade ockuperat innan den fullskaliga invasionen den 24 oktober 2022. Till dessa områden hör delar av regionerna Donetsk och Luhansk, samt Krimhalvön. I en liknande studie som genomförts låg den siffran på 32 procent. 38 procent vill i sin tur inte att Ukraina förhandlar. Fem procent svarar att de inte vet vad de tycker. Studien genomfördes i maj och baserades på telefonintervjuer med 2 508 ukrainska invånare. Vill ha med Ryssland på nästa fredssamtal I juni samlade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj flera av världens ledare till ett fredstoppmöte i schweiziska Burgenstock. Ledarna från Kreml var inte inbjudna, och Kina avstod från att delta, men till nästa möte vill Zelenskyj ha med ryska representanter. – Majoriteten säger att Ryssland måste vara representerade på det andra mötet för att vi ska få resultat. Och eftersom hela världen vill ha dem där kan inte vi vara emot det, sa Zelenskyj tidigare i veckan till nyhetsbyrån AFP. Rysslands president Vladimir Putin har sagt att han är öppen för att förhandla, men att man bara är intresserade av en vapenvila om Ukraina ger upp de rysk-ockuperade områdena. Zelenskyj ska i sin tur förespråka en lösning i tio punkter inriktade på att återupprätta Ukrainas territoriella integritet, återlämna krigsfångar, och ge landet ekonomiska garantier.

Så fort Ukraina säger sig vara redo att göra detta kommer Ryssland omgående att sluta skjuta och börja prata, hävdar Putin. Vi gör det omedelbart, säger han i ett tal till ryska diplomater vid utrikesdepartementet i Moskva och fortsätter: Vi manar till att vända denna tragiska sida i historien och börja återskapa, steg för steg, enigheten mellan Ryssland och Ukraina och Europa generellt. Inget nytt Regionerna Putin syftar på är Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, som Ryssland under hösten 2022 i strid med folkrätten påstod sig annektera. Ukraina har under krigets gång konsekvent avfärdat att ge upp delar av sitt territorium till Ryssland. Putin har sedan våren 2022, då det stod klart att den initiala invasionen av grannlandet inte gått som planerat, sagt sig vara öppen för förhandlingar. Det har dock varit med tydliga brasklappar – att Ryssland får behålla delar av Ukraina eller ställa krav på landets framtida associationer – samtidigt som han har anklagat Ukraina och dess allierade för att vara oresonliga och vilja angripa Ryssland. Anklagar väst för stöld I sitt tal vid ryska UD beskyller Putin även väst för "stöld" av frysta ryska tillgångar utomlands. Under torsdagens G7-möte i Italien samsades deltagarna om nya lån på runt 50 miljarder kronor till Ukraina – ett lån som ska finansieras med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar. Tilltaget kommer inte att gå ostraffat, hävdar den ryske presidenten. Lyfta västerländska sanktioner mot Ryssland är också ett krav för fred, enligt Putins tal.

Rysslands president Vladimir Putin säger sig vara öppen för förhandlingar om vapenvila, uppger fyra ryska källor för Reuters. En av förutsättningarna är att de nuvarande frontlinjerna mot Ukraina ska frysas. – Det ligger i linje med vad Putin sagt hela tiden, säger Joakim Paasikivi. Utspelet kommer tätt efter Volodymyr Zelenskyjs senaste fredsinitiativ – något som är ett väntat drag av Ryssland, enligt Paasikivi. – Det är då de ryska uttalandena kommer. ”Kommer inte gå med på” För att förhandlingarna eventuellt ska äga rum kräver alltså Putin att samtalet utgår från de nuvarande frontlinjerna. – Det där är något som ukrainska militära ledningen inte kommer att gå med på. Men vi ska låta osvuret vara bäst, säger TV4 Nyheternas utrikeskommentator Jonas Björck. Joakim Paasikivi uppger att det tidigare varit känt att Putin vill att Ukraina ger upp både Krim och de fyra annekterade länen – Cherson, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk – för att kriget eventuellt skulle kunna få ett slut. Inte första gången Detta är inte första gången som Putin ”öppnar upp” för fredssamtal. – Den här typen av försöksballonger har den ryska presidenten skickat upp några gånger de senaste två åren, säger Björck i Nyhetsmorgon. Men varför säger han det här nu då? – Jag tror att det är mycket spel för den inhemska befolkningen och visa att ”vi vill ändå ha fred” i det här, säger Jonas Björck.

Planen tros vara redo att dra i gång nu under maj och består av tre delar, uppger underrättelsechefen Vadim Skibitskij för bland andra The Economist. Han säger att situationen för Ukraina är svår, och att den är på väg att bli ännu svårare. Om knappt en vecka, på torsdag, firar Ryssland "Segerdagen" – Rysslands firande av andra världskrigets slut – och enligt ukrainska underrättelser har det gått ut en order om att ”ta någonting” tills dess. Vladimir Putin vill ha någonting att visa upp, om inte då så åtminstone till när han ska besöka Peking veckan därpå. Militär upptrappning Den första delen i Rysslands påstådda plan är att utnyttja Ukrainas nuvarande brist på ammunition till att göra landvinningar i Donetsk och Luhansk, för att senare helt annektera regionerna. På den här punkten är planen redan i full gång, vilket syns inte minst i byarna väst om Avdijivka där 97-åriga Lidia flydde en mil till fots från sitt bombade hem i veckan. Rysslands framsteg räknas förvisso i kilometer, men det går fortare än tidigare.  Desinformationskampanj Del två är en desinformationskampanj riktad mot Ukrainas mobilisering och mot president Volodymyr Zelenskyj.  Zelenskyjs mandatperiod går ut den 20 maj och enligt den amerikanska tankesmedjan ISW väntas Ryssland efter det gå hårt åt att presidenten inte längre är en legitim ledare.  Ukrainas konstitution säger dock tydligt att mandatperioden förlängs på obestämd tid under krig, men det tros Ryssland försöka tysta ner. Internationell isolering Del tre är ett försök att isolera Ukraina i den internationella diplomatin. – De kommer att röra om i grytan på alla sätt de kan, säger Vadim Skibitskij till The Economist. Målet är att försvaga Ukrainas band till väst, både för att minska, försena eller helt stoppa leveranser av bland annat vapen – men också för att begränsa viljan att stå bakom Ukraina i kommande fredsförhandlingar.

Attacken ska enligt befälhavaren Mykola Oleshchuk ha genomförts under lördagen. Han beskriver operationen som ”effektiv” och han tackar flygvapnets piloter för en framgångsrik insats. ”De ukrainska piloterna gjorde ett bra jobb och återvände till basen”, skriver Oleshchuk. Vill ha fler robotar från väst Flygvapnet specificerar inte exakt hur attacken ska ha genomförts, men enligt Kyiv Post är det mest troligt att man använt sig av kryssningsrobotar av modellen Storm Shadow. Ukraina har tidigare mottagit flera leveranser av Stom Shadow-robotar. I maj förra året levererade Storbritannien en omgång robotar och i augusti kom en leverans från Frankrike. Efter lördagens attack efterfrågade befälhavare Oleshchuk fler robotar från sina västerländska partners – vilket skulle leda till fler liknande attacker. Storm Shadow-robotarna har dock behövt modifieras då Ukraina i nuläget inte har tillgång till några stridsplan från Nato. Flera länder har redan meddelat att man kommer leverera den amerikanska stridsflygsmodellen F-16 till Ukraina. Så sent som i fredags bekräftade Norge att man kommer leverera 22 F-16-plan, efter att ha fått godkänt av USA, rapporterar Nettavisen. Flera döda i attack mot Tokmak Attacken mot Luhansk är en av flera i närtid mot områden ockuperade av Ryssland. I fredags slog Ukraina till mot staden Tokmak i den ockuperade delen av Zaporizjzja-regionen. Enligt obekräftade ryska uppgifter ska tre flerfamiljshus ha beskjutits och minst 16 personer dödats, rapporterar TT. Ett stort sök- och räddningsarbete ska ha pågått i rasmassorna av byggnaderna som förstördes.

– Vi befinner oss i ett krigstillstånd. Ja, det började som en militär specialoperation, men så fort den här grupperingen bildades där, när det kollektiva väst blev inblandat på Ukrainas sida, blev det ett krig för vår del, säger han i en intervju med den ryska tidskriften Argumenty i Fakty. – Jag är övertygad om detta. Och alla bör inse det för sin inre mobilisering. När det gäller mobilisering så har många internationella analytiker bedömt att den ryska regimen har skjutit ett beslut om utökad mobilisering framför sig – åtminstone fram till förra helgens val – då den tidigare stora mobiliseringsvåg som utfördes orsakade stort missnöje och landsflykt. Ockuperad ockupation Peskov, som för den ryske presidenten Vladimir Putins talan, beskriver det som att Ukraina "ockuperar ryskt territorium" – i och med att det ännu kontrollerar delar av de fyra ukrainska regioner som Ryssland sedan hösten 2022 säger sig ha annekterat. Det är Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja. Ryssland kan inte heller tillåta att ett grannland tydligt uttrycker att det vill erövra Krimhalvön, enligt Peskov. Ryssland annekterade Krim från Ukraina i strid med internationell rätt år 2014. Ryssland kommer att fortsätta verka för att den ukrainska militären inte ska kunna "hota dess invånare och territorium", säger Peskov enligt AiF. Straffbart hittills När det storskaliga anfallskriget inleddes i februari 2022 utropade Vladimir Putin att det i själva verket var en "militär specialoperation" – på ryska kort kallat SVO – vilket det konsekvent har benämnts som från ryskt håll. Det har därtill blivit straffbart i Ryssland att kalla Ukrainakriget ett krig, då det har omfattats av skärpta lagar om vad som betraktas som "falsk information".

Säkerhetstjänsten FSB rapporterar om en rad gripanden på olika håll i Ryssland, med anledning av påstådda angreppsplaner i samband med det pågående presidentvalet. Enligt FSB:s utsago handlar det bland annat om en man som har försökt störa luftvärnssystemen i Moskva med drönare, och som nu misstänks för högförräderi. En annan man sägs ha planerat flera sprängdåd och en kvinna sägs ha planerat att spränga ett järnvägsspår. De två uppges ha blivit gripna i gränsregionerna Belgorod och Brjansk och ska enligt FSB ha "agerat på Ukrainas direktiv" för att sabotera valet. Säkerhetstjänstens påståenden går inte att verifiera. Brandbomb och färg I staden Kogalym i Uralbergen rapporterar myndigheterna att en kvinna har kastat en brandbomb mot en vallokal. På flera håll i landet har personer gripits när de har försökt förstöra valurnor eller valsedlar till exempel genom att hälla färg i dem, enligt redogörelser i Rysslands statliga medier. I Moskva uppges en äldre kvinna ha tänt eld på sin valsedel inne i valbåset, skriver nyhetsbyrån Tass. I Tjeljabinsk har en man gripits för att ha tänt en smällare. Inte i något av fallen sägs det något om personernas motiv. Upplagd valprocess Fredagen är den första dagen under det tre dagar långa presidentvalet, som i alla avseenden är utformat för att landets autokratiske president Vladimir Putin ska få sitta kvar på sin post med ett på pappret starkt mandat. I princip all oberoende opposition har satts ur spel. Röstning pågår även i de ockuperade delarna av de ukrainska länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, samt på den annekterade Krimhalvön. I detta val erbjuds ryssar att rösta även via nätet. Klockan 12 på söndag uppmanas oppositionellt sinnade väljare att gå till vallokalerna samtidigt landet över i en protestyttring som är tänkt att bli svår för myndigheterna att stoppa.

Med hjälp av satellitbilder och bilder från ukrainska soldater har forskare nu för första gången bedömt hur skadade skogarna är i tre av Ukrainas mest krigspåverkade områden. Det handlar både om bränder som startats av beskjutning och mekaniska skador på grenar och stammar.

– Omfattningen av miljöskador på ukrainskt territorium är enorm, säger Maksym Matsala, skogsforskare vid SLU.

De skogsområdena är innebär framtida faror.

Under torra perioder kommer risken för så kallade megabränder som sprids okontrollerat i alla riktningar vara stor, särskild på minerad mark där död ved inte kan samlas in.

– Stora områden är fortfarande inte röjda på minor och kombinationen av brända träd och nytt gräs kommer innebära en extrem brandfara i de områdena. ”Kommer inträffa förr eller senare” Den nya studien, publicerad i den ansedda tidskriften Nature, visar att 16 procent av skogarna i Cherson-området har skadats. 89 procent av skogen här bedöms ha en förhöjd brandrisk.

I de andra två områdena som studerats, Tjernobyls förbjudna zon och skogarna mellan Charkiv och Luhansk i östra Ukraina, bedöms 70 procent av skogen ha en större brandrisk än normalt.

– Det är som en mosaik av områden med farlig vegetation som kan brinna vid torrt och blåsigt väder. Och ett extremt torrt och blåsigt väder, som gynnar megabränder, kommer att inträffa förr eller senare i Ukraina, säger Maksym Matsala. Så minskar man risken För att förebygga framtida faror behöver Ukraina ett mer ekologiskt skogsbruk, menar Matsala. Täta planteringar av bara tallar, så kallade monokulturer, bör undvikas. Andra träd, som björk och poppel, behöver också planteras i de eldhärjade skogsområdena.

– I vissa områden kanske det bästa är att inte göra någonting, utan låta ett savannliknande ekosystem växa fram. Så minskas den framtida brandrisken.

Till tonerna av Patti Smiths hit ”People have the Power” och ukrainska folkmelodier var stämningen på Sergels torg inledningsvis uppsluppen. Men efter en knäpptyst minut för de ukrainare som mist livet blev allt genast mer allvarsamt. Kriget gjorde sig påmint. Igen. De tusentals personer som samlades på lördagen hade många sina egna skäl att demonstrera för Ukraina. TV4 Nyheterna mötte flera personer. Både flyktingar och toppolitiker. – Jag är barnläkare. 20 000 barn deporterade från ukrainska Luhansk och Donetsk och tagit de rätt in i Ryssland. Det är förjävligt, säger en person. – Det känns inte som att det har gått två år men man kan inte undvika att varje dag tänka på något vis. Man tänker på Ukraina och människorna där, säger en annan. Använde svordomar för att beskriva Putin Sångerskan Eva Dahlgren fick en av dagens största applåder när hon använde svenska svordomar för att beskriva Rysslands president Vladimir Putin. – Jag tror att det bara är så alla vi tänker och tycker om Putin. Jag är så jävla förbannad att jag återigen får se Ryssland som stänger sina portar. Jag har varit med om när de öppnades. Nu får jag se det här. Det är fruktansvärt, säger Eva Dahlgren. Kristersson: ”Ryssland får inte tro att de har tiden på sin sida” Toppolitikerna visade även upp stor enighet. Ulf Kristersson inledde bland annat manifestationen med ett tal. – Ukrainas rätt till självständighet och frihet är inte förhandlingsbar. Ryssland måste dra sig ur. Ryssland får inte tro att de har tiden på sin sida. Det kan bara omvärlden tillsammans med Ukraina visa dem, säger statsministern efter talet. – Om Ryssland vinner över Ukraina. Vilka nästa länder står på tur? Så det här är en fråga om hela vår kontinent. Om vår kontinents framtid, säger även partiledaren Magdalena Andersson (S) till TV4 Nyheterna efter sitt tal som möttes av jubel. Även på andra platser runt om i Sverige hölls på lördagen manifestationer för Ukraina.

Ukrainas nationella motståndscentrum, NRC, hävdar att Ryssland planerar att införa en militär drönarkurs för skolor i de tillfälligt ockuperade områdena Donetsk och Luhansk oblast. NRC uppger att kursen kommer att fokusera på att studera teknik, designfunktioner och montering av obemannade flygfarkoster (UAV) för militära ändamål. De ryskkontrollerade skolorna kommer även att bedriva propaganda bland studenter angående vidareutbildning i tekniska specialiteter och anställning vid militära anläggningar. ”Kreml betraktar drönarhantering som en av nyckelfärdigheterna i förberedelsen för militärtjänstgöring. Ryssarna har för avsikt att locka så många unga människor som möjligt till sin militär och till sina anläggningar i det militärindustriella komplexet”, skriver NRC. ”Därmed bryter fienden återigen mot folkrätten och använder civilbefolkningen för militära ändamål”. Sker redan i Ryssland TV4 Nyheterna rapporterade redan i somras om hur ryska skolelever ska lära sig drönarteknik i skolan. De ryska lektionsundervisningen kommer att vara en del av utbildningen ”Grunderna i livssäkerhet” och kommer att gälla för elever i årskurs 10 och 11. I utbildningen, som ska ha införts i september, ingår även utbildning i gevärshantering och lektioner i granatkunskaper. Enligt det brittiska försvarsdepartementet handlade introduktionen till stor del om ett försök att ”odla en kultur av militariserad patriotism” snarare än att ”utveckla verklig förmåga”.