Narva

Narva befinner sig inte i krig. Men närheten till den stora grannen Ryssland smittar av sig på invånarna. I den till övervägande delen rysktalande staden i Estland håller de flesta inne med vad de tycker om det ryska anfallskriget. – Narva har blivit en tyst stad, säger Irene Käosaar, rektor vid Narvas estniska gymnasium, när vi besöker skolan.

Sanktioner och enskilda länders beslut att stänga gränsen mot Ryssland har satt fokus på den gamla svenskstaden Narva i Estland. Narva har blivit smitvägen in och ut ur Ryssland. Väntetiden är flera timmar lång när vi ställer oss i passkön för att lämna Estland.

Det fortsätter storma kring de norska löparrivalerna Narve Gilje Nordås och bröderna Jakob och Henrik Ingebrigtsen.  Nordås hintar om att han inte bor med resten av det norska landslaget för att ”slippa enskilda individer”.  – Jag vill inte nämna några namn, men du kan gissa utifrån historiken, säger han till Dagbladet.  Därefter lämnade Nordås i en bil tillsammans med sin tränare Gjert Ingebrigtsen, pappa till Jakob och Henrik.

Frankrike blir utan ett av sina största medaljhopp i friidrotts-EM.  1 500-löparen Azedinne Habz saknas i truppen efter en skrivbordsmiss.  – Om jag vore han skulle jag vara förvånad och besviken, säger norske konkurrenten Narve Gilje Nordås till NRK.

Estlands gränsbevakning valde att inte ingripa när Ryssland tog bort navigeringsbojar på estniskt territorium i floden Narva. – Vi såg till att inte eskalera situationen, säger myndighetschefen Egert Belichev till ERR. Nu kallar landet upp Rysslands charge d'Affaires.

Rysk gränsbevakning har under natten till torsdagen tagit bort navigeringsbojar ur estniskt vatten i floden Narva. – Vi ser ett bredare mönster där Ryssland försöker så oro med sina handlingar, säger premiärminister Kaja Kallas.

Gjert Ingebrigtsen har åtalats för våld i nära relationer.  Trots detta väljer löparna Narve Gilje Nordås och Per Svela att behålla tränaren.  – Folk är oskyldiga tills motsatsen bevisats, säger Svela till TV2.

Det var för ett halvår sedan som Henrik, Filip och Jakob Ingebrigtsen anklagade sin pappa, som också varit deras tränare, för att ha använt fysiskt våld mot dem under uppväxten. "Vi har vuxit upp med en far som har varit mycket aggressiv och kontrollerande och som har brukat fysiskt våld och hot som en del av sin uppfostran. Vi känner obehag och fruktan och det sitter i sedan barndomen", sade de i tidningen VG. Norsk polis startade därefter en formell utredning mot Gjert Ingebrigtsen. När det gäller flera händelser har utredningarna lagts ned i brist på bevis eller, i ett fall, på grund av att händelsen ligger för långt tillbaka i tiden. Nekar till brott Den händelse som nu ligger till grund för åtalet ska enligt VG inte röra någon av de tre kända löparbröderna, utan en yngre familjemedlem. Gjert Ingebrigtsen nekar till brott, säger hans försvarare John Christian Elden. "Vi önskar inte föra processen offentligt. Fallet är naturligtvis en belastning för alla berörda och vi ber därför om att familjen nu får ro. Vi kommer tillbaka till fallet i rätten, där det hör hemma", skriver Elden i ett uttalande. Henrik och Filip Ingebrigtsen har båda vunnit EM-guld, men mest framgångsrik av bröderna är 23-årige Jakob som har såväl OS-guld (1 500 meter) som VM-guld (5 000 meter) på meritlistan. Ingen OS-ackreditering Trion bröt samarbetet med sin pappa i februari 2022, men det var först i oktober förra året som de gick ut med en förklaring till varför. "Det vi nu ska skriva gör på många sätt ont för det påverkar en person har betytt mycket för oss och vår karriär. Det påverkar personer som vi står nära och personer som aldrig har bett om att bli inblandade i en offentlig konflikt", skrev de. Gjert Ingebrigtsen tränar numera mellandistanslöparen Narve Gilje Nordås, VM-trea på 1 500 meter i somras. Efter beskedet att Ingebrigtsen står åtalad konstaterar norska Olympiatoppen att friidrottstränaren inte kommer få någon ackreditering till OS i Paris i sommar.

Annie Lööf lämnade toppolitiken för ett år sedan. Nu går den tidigare Centerledaren in som rådgivare på pr-konsultfirman Narva. ”Jag kommer att hjälpa kunderna att förstå det politiska landskapet”, säger hon.

I januari kom Lettland, Litauen och Estland överens om en gemensam plan för att bygga ett omfattande nätverk av befästningar – avsett att avskräcka en rysk invasion. Estland, med en drygt 330 kilometer lång gräns mot Ryssland, planerar nu att bygga omkring 600 underjordiska bunkrar som de hoppas ska förhindra en hypotetisk ockupation av Moskva. Det skriver Newsweek. Projektet kommer att kosta drygt 680 miljoner svenska kronor, uppger Susan Lilleväli, undersekreterare för försvarsberedskap vid det estniska försvarsdepartementet, på en pressträff. – Förutom utrustning, ammunition och arbetskraft behöver vi fysiska installationer för att försvara våra länder effektivt. Dessa installationer tjänar för det första syftet att undvika militära konflikter i vår region, eftersom de potentiellt kan förändra fiendens kalkyl, säger Lilleväli, enligt Newsweek. Varje tum ska försvaras Redan 2022 sa Estlands premiärminister Kaja Kallas att landet skulle ”utplånas från kartan” om ryska styrkor invaderade. Den nya baltiska försvarslinjen är i linje med Natos uppdaterade ”framåtriktade försvarsställning och avskräckning genom förnekelse", uppger Lilleväli på pressträffen, ”i syfte att försvara varje tum av allierat territorium hela tiden.” – Installationerna kommer förvägra fienden möjligheten att snabbt avancera i de baltiska ländernas territorium och vid militära intrång stoppa fiendens framfart redan vid våra gränser. Grupperas längs gränsövergångar Befästningarna kommer att grupperas kring gränsövergångarna för Narva i norr och Võru i söder. Den övergripande avsikten är att säkerställa beredskap ”att bekämpa fienden från första metern och första timmen.” Målet är att de första bunkrarna ska vara på plats i början av 2025. Samtidigt förbereder sig Natostyrkor i Lettland för att ta emot svenska soldater i en av de första insatserna när medlemskapet blivit klart. Målet är att skala upp till en brigad på 4000, i Rigas skogar. Så kan Sverige bidra Något formellt beslut är ännu inte taget men Försvarsmakten förbereder sig för att skicka drygt 600 soldater till Lettland. Just militärer från Sverige är något man hoppas på vid försvarbasen Ādaži. – De är utbildade till att arbeta i den här terrängen. Jag tror att det blir väldigt lätt för svenskarna att komma in i det här sammanhanget och bidra till att avskräcka Ryssland från att gå till angrepp, säger Jette Albinus, överbefälhavare Natos multinationella division norr, till TV4 Nyheternas Magnus Wennerberg, på plats i Riga. Kreml har inget intresse av att invadera Lettland – eller något europeisk land. Det hävdade Vladimir Putin i den kritiserade intervjun med amerikanske Tucker Carlson. Orden lugnar inte ÖB Jette Albinus. – Som militär är jag lite mer skeptisk. Putin sa ju något liknande före angreppet på Ukraina. Det som kännetecknar försvaret är att vi alltid är förberedda för det värsta. Och det bör vi nog vara nu också, säger hon.