Nederländerna

För första gången på fem år ska den alpina superstjärnan Marcel Hirscher tävla igen. Han finns med i Nederländernas trupp till världscuppremiären på söndag – men räknar inte med några topplaceringar den här säsongen.

TV- och streamingbolaget Viaplays kärnverksamheten i Norden, Nederländerna och Viaplay Select redovisar ett rörelseresultat före intressebolag och jämförelsestörande poster om -49 miljoner kronor (-112) för det tredje kvartalet 2024.

Skräll i Kungliga tennishallen.  Världsåttan Casper Ruud är utslagen – redan i kvartsfinalen.  Nederländaren Tallon Griekspoor var för stark.  – Jag servade otroligt bra vid kritiska lägen, säger han i SVT.

Det var ett svenskt U21-landslag med en sak i sikte: seger och säkrad playoff-plats till fotbolls-EM. I stället blev det blev det förlust med 0–3 mot Nederländerna efter en mardrömsstart – och Blågult får sätta sitt hopp till Nordmakedonien.

Ödesmatchen i Jönköping slutade med seger. Därmed lever EM-hoppet för U21-landslaget inför kvalavslutningen mot Nederländerna. – Det är bara att köra och så ska vi ta tre poäng där, säger Otto Rosengren efter 3–2 mot Georgien.

Boris Johnson, som var premiärminister mellan 2019 och 2022, ger nu ut en självbiografi. I boken avslöjar han att drottning Elisabeth hade skelettcancer. Någonting som hovet inte gått ut med tidigare. – Det är någon författare som har pratat om det tidigare, men det är ingen som har haft officiell insyn som har pratat om det. Han hade insyn, säger James Savage. ”Det kan han inte mena” Det är fler saker som Johnson valt att berätta i boken. Han skriver även att han funderade på att göra en räd i Nederländerna, för att få tag i covidvaccin. Något som ifrågasätts om det verkligen stämmer. – Det kan han inte mena. Man kan tolka det som att det var någonting som kom som ett förslag, som man bara slängde ut i frustration över att vaccinet inte kom fram, säger James Savage. Sågas av kritikerna Kritikerna och recensenternas omdöme på boken är inte speciellt bra. Den sågas till största del, berättar utrikesreporter Petra Nordlund McGahan, i Nyhetsmorgon. – Man kallar den för narcissistisk, självupptagen, självförhärligande och i stort sett utan självkritik. Huruvida allt som är skrivet i boken verkligen stämmer har också ifrågasatts i samband med boksläppet. – Den toppar listorna och kommer bli en kioskvältare. Uppriktig är den, men om det är en sanningsenlig roman eller bok, det ska man hålla oskrivet, säger Petra Nordlund McGahan.

Sedan hon sparkade ut honom på gatan har Gerd Skogberg inte ägnat många tankar åt Johan Neeskens.  54 år senare sörjer hon nederländarens bortgång.  – Det är så sorgligt att höra detta, säger Skogberg.

Under de senaste fyra decennierna har 46 kvinnor hittats döda runt om i Europa. Polisen misstänker att många av dem har blivit mördade. Men den stora frågan återstår: Vilka är de? Nu går Interpol ut med en så kallad ”Black Notice”, en uppmaning till poliser runt om i världen för att få hjälp att identifiera kvinnorna. Men i detta fall har man även vänt sig till allmänheten. ”Vi har delat några detaljer om varje fall, inklusive bilder i form av ansiktsrekonstruktioner, i hopp om att någon ska känna igen dem och på så sätt kunna hjälpa till att fastställa omständigheterna kring deras död”, skriver Interpol på sin hemsida. Bilder på tatueringar och kläder Kropparna hittades i Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna eller Spanien mellan 1976 och 2022. ”Trots omfattande polisutredningar identifierades dessa kvinnor aldrig, och bevis tyder på att några av dem kan ha kommit från andra länder”, skriver man. Förutom ansiktsrekonstruktioner har Interpol också gått ut med bilder på kläder, smycken, tatueringar och liknande detaljer för underlätta identifiering. Interpol gjorde en liknande kampanj 2023. Då lyckades man identifiera en brittisk kvinna – 31 år efter att hon mördades i Belgien. I det fallet var det en familjemedlem som kände igen kvinnans tatuering. Här är hela listan över de oidentifierade kvinnorna.

Benjamin Ingrosso har haft ett lysande år. Nu vill artisten kröna 2024 på ett mycket speciellt vis. Under våren åkte Benjamin Ingrosso ut på sin första Europaturné. Totalt blev det 12 spelningar i Tyskland, Nederländerna, ... Artikeln Benjamin Ingrossos stora nyhet: ”En dröm som gått i uppfyllelse” är skriven och publicerad av Nöjeslivet.

Har Europas ytterhögerkant nått sitt tak? Supervalåret fortsatte igår med parlamentsvalet i Österrike. Ännu en seger för ytterkantshögern – med det pro-ryska och anti-migrant Frihetspartiet FPÖ, på första plats med runt 29 procent. Men precis som i andra val i Europa så låg FPÖ markant bättre till tidigare i året. Kan det vara så att runt 30 procent är ett tak för den europeiska ytterkantshögern? Eller är det bara början? Från Frankrike till Östtyskland – från Österrike till Portugal När man tittar på valresultat i europeiska länder under supervalåret 2024 och året innan så kan man nästan bara byta namn på landet och använda samma resultat. I Frankrike tog högernationalistiska Le Pens parti Nationell Samling lite under 25 procent. I de tyska delstaterna Sachsen, Thüringen och Brandenburg tog högerextrema AFD mellan 26 och 31 procent. I Nederländerna tog Geert Wilders PVV lite över 23 procent. I Portugal och Storbritannien gick det sämre för ytterkantshögern: men Chega och Reform UK gjorde ändå rekordval. Och nu i Österrike tar Frihetspartiet runt 29 procent. Men som AFD i Tyskland har lärt sig, så säkrar 30 procent och en valvinst långt ifrån någon makt. Inte om man står ensam på högerkanten utan några samarbetspartners. Makt genom kompromiss? Två länder visar en möjlig framtid för den europeiska ytterkantshögern: Italien, där Giorgia Meloni driver en ytterst konservativ inrikespolitik men en pragmatisk utrikespolitik, och i Nederländerna, där Geert Wilders fick offra sin egen ambition om att bli premiärminister så att hans parti kunde leda en högerkonservativ koalition. I båda fallen har partierna mjukat upp sina hårdaste krav. Precis som partier från både vänstern och högern har fått erfara under decennier så är det en sak att kampanja, en annan sak att regera. Men det finns också en annan väg, som bland annat AFD i Tyskland har valt och som FPÖ i Österrike kanske kommer att välja. Hålla fast vid de mest radikala förslagen, och till och med dra sig längre ut mot en stenhård extremhöger. Folk som argumenterar för det vägvalet tror att 30 procent bara är början – inte alls ett tak. Där är målet ett valresultat på minst 51 procent. Ett radikalt högerregerande utan kompromisser.