Nevada

Donald Trump talade på Republikanernas konvent i Palm Beach i Florida, där han utropade sig till segrare mot Kamala Harris efter att ha tagit hem flera av de allra viktigaste delstaterna. – Vi skapade historia i dag, klev över hinder som ingen trodde att vi skulle göra. Och titta vad som hände, visst är det galet? Det är en politisk seger vi aldrig tidigare skådat, sa han från podiet och fortsatte: – Jag kommer kämpa för er varje dag och jag kommer inte vila förrän vi levererar ett säkert USA som våra barn förtjänar. Det här är en seger för det amerikanska folket som kommer göra USA bra igen. Hyllade Vance Han övertalade sedan sin blivande vicepresident J.D. Vance att ställa sig framför mikrofonen varefter publiken började skandera ”J.D. - J.D. - J.D”. – Vi vittnade precis den största comebacken i vårt lands historia. Under president Trumps ledarskap kommer vi aldrig sluta kämpa för er och era barn, sa Vance innan Trump fyllde i: – Han visade sig vara ett bra val! Trump nämnde aldrig Demokraternas kandidat Kamala Harris. Störst i senaten Trump fick flest röster i North Carolina, Georgia och Pennsylvania, och leder med marginal i Nevada, Arizona, Wisconsin och Michigan. Samtliga förväntade vågmästarstater. Vidare har AP utropat att Republikanerna kommer bli störst i senaten.

Sannolikheten för att Donald Trump blir USA:s nästa president stiger. ”För första gången i kväll anser vi att Trump sannolikt kommer att vinna presidentposten. Han har en fördel i Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. För att vinna skulle Harris behöva alla tre”, skriver tidningens chef för politiska analyser, Nate Cohn. Donald Trump har vunnit den första vågmästarstaten, North Carolina, och enligt TV4:s utrikeskommentator Rolf Porseryd är det så gott som avgjort. – I praktiken har vi en segrare även om rösterna ska räknas klart. Men det blir en storseger för Donald Trump, säger han. När Porseryd senare under onsdagsmorgonen får frågan om Trump sitter och filar på sitt segertal svarar han: – Ja, det gör han. Det råder ingen tvekan om att Trump kommer att avgå med segern. ”Ser mörkt ut” Vid 05.30 svensk tid leder Donald Trump i övriga vågmästarstater, förutom Nevada som ännu inte börjat redovisa rösterna. – Harris har fortfarande chans att vinna, men det ser just nu ganska mörkt ut. Förlorar hon Pennsylvania tror jag att det är kört, säger USA-experten Andreas Utterström. Trump ser ut att ta hem både antalet elektorsröster och det totala antalet röster. Enligt New York Times väntas expresidenten samla runt 300 elektorsröster mot Kamala Harris cirka 240. För att vinna valet krävs 270 elektorsröster.

Inför valdagen i USA är det många som oroar sig för att valet kan bli turbulent och farligt. På vallokalerna har säkerheten höjts efter att flera valurnor har eldats upp och hundratals valsedlar har förstörts. Nu har vallokaler utrustats med bland annat skottsäkert glas, panikknappar och prickskyttar. Statsvetaren Meric Taber menar att det behövs eftersom oron om säkerheten i vallokalerna inte är obefogad. – Mycket av det här går tillbaka, åtminstone till 2020-valet där Trump och många av hans anhängare hetsade upp stämningen. Nu under den här valrörelsen har han använt väldigt våldsamt språkbruk i olika sammanhang. Det finns tyvärr anhängare som tar det där på allvar, säger Meric Taber i Efter fem. Delstaterna där det väntas bli oroligast Det är i delstaten Arizona som prickskyttar placerats ut på vallokalernas tak efter att det har förekommit konspirationer om valfusk. Enligt Washington Post har minst två stater, Nevada och Washington, aktiverat nationalgardet fram till 7 november. Även i Arizona och Pennsylvania har mycket av säkerhetsupptrappningen lagts på perioden efter valet, eftersom rösterna kommer fortsätta att räknas i de två staterna efter valet. Efter valet 2020 protesterade hundratals Trump-anhängare utanför rösträkningslokalen i Phoenix, Arizona. Därför kommer den vara hårt bevakad med bland annat drönare i år. Arizonas högsta valtjänsteman, Adrian Fontes, har sagt att han kommer att ha på sig en skottsäker väst under valet. Runt om i landet har även hundratals valkontor utrustats med skottsäkert glas, ståldörrar och övervakningsutrustning som drönare och kameror. ”Förberett sig i mycket större utsträckning än tidigare” Donald Trump har fortfarande inte erkänt sig besegrad i valet 2020, trotts att man gång på gång bevisat att det inte har förekommit valfusk i en grad som har påverkat valet. Meric Taber tror dock inte att det kommer bli lika stökigt som efter valet 2020 om Kamala Harris vinner i år. – Dels har man förberett sig i mycket större utsträckning än tidigare. Det ser man på vallokalerna nu. Man kan inte garantera säkerhet överallt på alla vallokaler men man har försökt öka säkerheten i de områden där man misstänker att de största problemen skulle kunna uppstå, säger han i Efter fem. Under ett kampanjmöte under natten till måndag sa Donald Trump att han aldrig skulle ha lämnat Vita huset 2020. Det är ett av hans uttalanden som har pekats ut en strategi för att skapa misstro mot rösträkningen ifall han förlorar valet. Trump har även tidigare påstått att Kamala Harris bara kan slå honom i den viktiga vågmästarstaten Pennsylvania om hon fuskar. – När man tänker på politisk våld i samband med val så tänker man väldigt mycket på det som hände i samband med Kapitolium. Jag tror inte att man kommer att se samma sak, det vill säga att beredskapen är på en helt annan nivå. Man kan inte utesluta att det blir demonstrationer i värsta fall och en del våldsamheter, men man kommer inte att se samma typ av företeelser, säger statsvetaren Meric Taber.

Med exakt en vecka kvar till USA-valet ser det ut att bli mycket jämnt. Andreas Utterström, USA-kännare, förklarar att det är sju delstater som kommer avgöra valet. Det handlar om Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. – I de allra flesta delstater är det givet vem som kommer vinna men det är i de sju som det står och väger, där det handlar om minsta möjliga marginal, säger han och fortsätter: – I en sammanvägning av mätningarna är det fördel Trump men det är otroligt svårt att göra tillförlitliga mätningar nu. Det är väldigt dyrt och mediebolagen har inte råd att lägga de pengar som behövs för varje mätning. Det är en blandning mellan gedigna mätningar och skräp som gör att det här är väldigt svårbedömt. Två väldigt olika kandidater Amerikanarna väljer mellan två väldigt olika kandidater, samtidigt är det fortfarande många som är osäkra på hur de ska rösta den 5 november. – Många av de här väljarna för en inre kamp. Det kan vara så att man är väldigt trött på pk-samhället, då vill man rösta på Donald Trump för att han pratar klarspråk. Samtidigt kanske man blir upprörd över det som hände på Madison Square Garden häromdagen, då det var mycket anspelade på rasism. Frågan Andreas Utterström ställer sig är vad som väger tyngst. – Jag tror personligen att det är någon slags känsla som inte syns i de här mätningarna när man frågar vilken fråga är viktigast för dig. En bättre fråga att ställa är kanske: vilken känsla är viktigast för dig, säger USA-kännaren. – Jag utgår från mig själv och konstaterar att människor är irrationella, motsägelsefulla och fullständigt obegripliga. Så ska de osäkra nås De mest aktuella siffrorna visar dock att det är fördel Trump i samtliga vågmästarstater. Med en vecka kvar till valet jobbar nu båda sidor frenetiskt för att övertyga de väljare som är fortsatt osäkra. Kampanjerna gör egna mätningar och har fokusgrupper där de testar olika budskap – och båda sidor vet exakt vilka frågor som väljarna går igång på. – I USA finns inte GDPR, så man kan köpa väldigt mycket information om väljarna genom exempelvis kreditbolag. Man vet precis att när man knackar dörr i det här området så ska vi prata om den, den och den frågan. Det är en slags ”microtargeting” på ett sätt som vi inte håller på med i Sverige, säger Andreas Utterström.

Bonus för gränsvakter och fler anställda vid gränsen – i vågmästarstaten Arizona satsar Donald Trump stenhårt på invandringsfrågan. I angränsande Nevada är ekonomin viktigast för väljarna. De två delstaternas väljare kan avgöra vem som blir USA:s nästa president.

Sedan mellanårsvalet 2022 har omkring åtta miljoner unga amerikaner uppnått åldern då de kan rösta.

Både Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris och Republikanernas Donald Trump har därför riktat in sig på att säkra stöd hos den viktiga väljargruppen. I hela USA läggs också stora resurser på att få unga att registrera sig som väljare och göra sina röster hörda.

– Det märks inte minst i sociala medier, där vi uppmanas att engagera oss allt mer, säger 19-åriga Alayna Siwi som studerar på University of Nevada i Reno. Kritiska vågmästardelstaterna På hennes universitet, som ligger just i en av de kritiska vågmästardelstaterna, säger flera studenter att de både har försökt sätta sig in i valet, samt besluta sig för vem de ska lägga sin röst på.

– En hel del av det jag tror på är också vad Kamala Harris står för. Som kvinnors rättigheter till abort och kvinnors rätt till vård, säger hon.

20-åriga Tom Jaekel, som studerar vid samma universitet, säger att han förmodligen kommer att lägga sin röst på Trump.

– Jag föredrar hans politiska förslag, som hans invandringspolitik. Min personliga åsikt är att om man tar sig in i landet utan dokument begår man brott. Och jag tycker att Harris är för svag i de frågorna, säger han. ”Studenterna kan avgöra” Andra är ännu inte helt säkra på sitt val – men är övertygade om att det är den yngre generationen som kan fälla avgörandet.

– Det är fler äldre som inte röstar, mina mor- och farföräldrar ska inte rösta till exempel. De bryr sig inte längre och säger att det är min tur att rösta nu och folk i min ålder, säger 19-åriga Jack Solum.

Vågmästardelstaten Nevada är en av nyckeldelstaterna där just unga väljare har visat sig få allt större betydelse, som i mellanårsvalet 2022.

– Studenterna kan mycket väl avgöra hur valet går här. Jag tror att många här inser det och förstår vikten av det, säger Dawson Deal.

Den 5 november, om mindre än tre veckor, går amerikanerna till valurnorna för att lägga sin röst i presidentvalet. Slaget om presidentposten står mellan Donald Trump och Kamala Harris. Får USA sin första kvinnliga president, eller blir det en andra mandatperiod för Trump? Harris har haft en liten ledning över Trump i de nationella opinionsundersökningarna sedan hon tog över Joe Bidens plats i slutet på juli. Demokraten har enligt siffror från ABC News 49 procent av rösterna mot Donald Trumps 46. Harris opinionssiffror ökade snabbt i början av hennes kampanj och hon tog en ledning med nästan fyra procentenheter redan i slutet av augusti. Sedan början på september har kandidaternas siffror varit relativt stabila och ska heller inte ha påverkats nämnvärt av debatten den 10 september, skriver BBC. Läget i vågmästarstaterna För tillfället är opinionssiffrorna i de sju nyckelstaterna väldigt jämna utan en tydlig ledare i någon av staterna. I Nevada, Wisconsin, Michigan och Pennsylvania är det knapp ledning för Harris. Donald Trump har å sin sida ledningen med lika knapp marginal i North Carolina, Georgia och Arizona. I de tre sistnämnda staterna har ledningen skiftat flera gånger sedan början på augusti, även om Trump nu har etablerat en liten ledning. Detsamma gäller för Nevada, med skillnaden att Harris är den som har ledningen. Harris har i Michigan, Pennsylvania och Wisconsin haft en kontinuerlig ledning, med ibland två, till och med tre procentenheter. Den senaste tiden har dock siffrorna jämnats till även där. Harris ledning har framförallt minskat i Wisconsin och Michigan och är nu nere på under en procentenhet. Fördel Trump enligt oddsen Både 2016 och 2020 underskattades Donald Trump i opinionsundersökningarna, och man bör bära med sig att det är i stort sett omöjligt att förutspå en vinnare på förhand. Enligt flera spelbolag är det fördel Trump i fyra av de sju jämnaste vågmästarstaterna. Samma oddsmakare beräknar också att Trump är favorit att kamma hem valet nationellt. I Pennsylvania, den delstat där det kanske är allra jämnast, och där hela valet kan komma att avgöras har republikanerna en fördel enligt oddsen. Traditionella opinionsmätningar visar däremot en fördel för demokraterna. Totalt ska 93 elektorsröster fördelas över de sju nyckelstaterna. Den kandidat som vinner i en delstat kammar hem samtliga elektorsröster i staten.

LAS VEGAS, NEVADA. Plånboksfrågor brukar väga tyngst i USA-valen, men i år märks ett trendbrott. För stora väljargrupper är aborträtten den allra viktigaste valfrågan och kan i viktiga vågmåstardelstater såsom Nevada bli avgörande. ”Det är inte något som bara engagerar kvinnor. Det påverkar ju hela samhället”, säger Gloria-Jean Cutsforth, valkoordinator på Nevada-universitetet i Las Vegas.

LAS VEGAS. Kamala Harris besöker vågmästardelstaten Nevada för andra gången sedan hon blev Demokraternas presidentkandidat. Nu föreslår hon en ny tv-debatt med rivalen Donald Trump. ”Som man säger här i Las Vegas – jag är all in, även om Trump lägger sig”, säger hon.

Uppmärksamheten och intresset kring den första och förmodligen enda debatten mellan huvudkandidaterna har vuxit betydligt under de senaste dagarna. Det är inte konstigt – årets USA-val ses inte bara som ett avgörande val för landets framtid, mycket talar dessutom för att det som väntar i november blir en rysare, där segern kan avgöras med mycket små marginaler. Nyckeldelstater avgör I flera av de nationella mätningarna har Kamala Harris haft ett övertag den senaste tiden. Men det är i de sju nyckeldelstaterna det avgörs, eftersom inget parti kan vara säkert på att ta hem de så kallade elektorsrösterna där.

I samtliga nyckeldelstater – Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin – visar mätningar mer eller mindre dött lopp mellan Trump och Harris. Politiska experter i USA menar att det ser så jämnt ut att årets presidentval mycket väl kan avgöras av den grupp väljare som ännu inte har bestämt sig. Det förvandlar de 90 minuter Harris och Trump har i rampljuset i natt till en unik möjlighet för att säkra de röster som krävs. Superbowl-nivå I USA talas det om att den tv-sända debatten kan komma att följas av så många att bara Superbowl når upp till ett större antal tittare under 2024. Så stor publik kommer varken Harris eller Trump att ha igen inför valdagen.

Vem som vinner duellen är omöjligt att svara på – mötet mellan Donald Trump och Joe Biden i Atlanta i somras visar att vad som helst kan hända. Men att mycket står på spel när de båda motståndarna står öga mot öga för första gången finns inga tvivel om.