Nevada

Sedan mellanårsvalet 2022 har omkring åtta miljoner unga amerikaner uppnått åldern då de kan rösta.

Både Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris och Republikanernas Donald Trump har därför riktat in sig på att säkra stöd hos den viktiga väljargruppen. I hela USA läggs också stora resurser på att få unga att registrera sig som väljare och göra sina röster hörda.

– Det märks inte minst i sociala medier, där vi uppmanas att engagera oss allt mer, säger 19-åriga Alayna Siwi som studerar på University of Nevada i Reno. Kritiska vågmästardelstaterna På hennes universitet, som ligger just i en av de kritiska vågmästardelstaterna, säger flera studenter att de både har försökt sätta sig in i valet, samt besluta sig för vem de ska lägga sin röst på.

– En hel del av det jag tror på är också vad Kamala Harris står för. Som kvinnors rättigheter till abort och kvinnors rätt till vård, säger hon.

20-åriga Tom Jaekel, som studerar vid samma universitet, säger att han förmodligen kommer att lägga sin röst på Trump.

– Jag föredrar hans politiska förslag, som hans invandringspolitik. Min personliga åsikt är att om man tar sig in i landet utan dokument begår man brott. Och jag tycker att Harris är för svag i de frågorna, säger han. ”Studenterna kan avgöra” Andra är ännu inte helt säkra på sitt val – men är övertygade om att det är den yngre generationen som kan fälla avgörandet.

– Det är fler äldre som inte röstar, mina mor- och farföräldrar ska inte rösta till exempel. De bryr sig inte längre och säger att det är min tur att rösta nu och folk i min ålder, säger 19-åriga Jack Solum.

Vågmästardelstaten Nevada är en av nyckeldelstaterna där just unga väljare har visat sig få allt större betydelse, som i mellanårsvalet 2022.

– Studenterna kan mycket väl avgöra hur valet går här. Jag tror att många här inser det och förstår vikten av det, säger Dawson Deal.

Den 5 november, om mindre än tre veckor, går amerikanerna till valurnorna för att lägga sin röst i presidentvalet. Slaget om presidentposten står mellan Donald Trump och Kamala Harris. Får USA sin första kvinnliga president, eller blir det en andra mandatperiod för Trump? Harris har haft en liten ledning över Trump i de nationella opinionsundersökningarna sedan hon tog över Joe Bidens plats i slutet på juli. Demokraten har enligt siffror från ABC News 49 procent av rösterna mot Donald Trumps 46. Harris opinionssiffror ökade snabbt i början av hennes kampanj och hon tog en ledning med nästan fyra procentenheter redan i slutet av augusti. Sedan början på september har kandidaternas siffror varit relativt stabila och ska heller inte ha påverkats nämnvärt av debatten den 10 september, skriver BBC. Läget i vågmästarstaterna För tillfället är opinionssiffrorna i de sju nyckelstaterna väldigt jämna utan en tydlig ledare i någon av staterna. I Nevada, Wisconsin, Michigan och Pennsylvania är det knapp ledning för Harris. Donald Trump har å sin sida ledningen med lika knapp marginal i North Carolina, Georgia och Arizona. I de tre sistnämnda staterna har ledningen skiftat flera gånger sedan början på augusti, även om Trump nu har etablerat en liten ledning. Detsamma gäller för Nevada, med skillnaden att Harris är den som har ledningen. Harris har i Michigan, Pennsylvania och Wisconsin haft en kontinuerlig ledning, med ibland två, till och med tre procentenheter. Den senaste tiden har dock siffrorna jämnats till även där. Harris ledning har framförallt minskat i Wisconsin och Michigan och är nu nere på under en procentenhet. Fördel Trump enligt oddsen Både 2016 och 2020 underskattades Donald Trump i opinionsundersökningarna, och man bör bära med sig att det är i stort sett omöjligt att förutspå en vinnare på förhand. Enligt flera spelbolag är det fördel Trump i fyra av de sju jämnaste vågmästarstaterna. Samma oddsmakare beräknar också att Trump är favorit att kamma hem valet nationellt. I Pennsylvania, den delstat där det kanske är allra jämnast, och där hela valet kan komma att avgöras har republikanerna en fördel enligt oddsen. Traditionella opinionsmätningar visar däremot en fördel för demokraterna. Totalt ska 93 elektorsröster fördelas över de sju nyckelstaterna. Den kandidat som vinner i en delstat kammar hem samtliga elektorsröster i staten.

LAS VEGAS, NEVADA. Plånboksfrågor brukar väga tyngst i USA-valen, men i år märks ett trendbrott. För stora väljargrupper är aborträtten den allra viktigaste valfrågan och kan i viktiga vågmåstardelstater såsom Nevada bli avgörande. ”Det är inte något som bara engagerar kvinnor. Det påverkar ju hela samhället”, säger Gloria-Jean Cutsforth, valkoordinator på Nevada-universitetet i Las Vegas.

LAS VEGAS. Kamala Harris besöker vågmästardelstaten Nevada för andra gången sedan hon blev Demokraternas presidentkandidat. Nu föreslår hon en ny tv-debatt med rivalen Donald Trump. ”Som man säger här i Las Vegas – jag är all in, även om Trump lägger sig”, säger hon.

Uppmärksamheten och intresset kring den första och förmodligen enda debatten mellan huvudkandidaterna har vuxit betydligt under de senaste dagarna. Det är inte konstigt – årets USA-val ses inte bara som ett avgörande val för landets framtid, mycket talar dessutom för att det som väntar i november blir en rysare, där segern kan avgöras med mycket små marginaler. Nyckeldelstater avgör I flera av de nationella mätningarna har Kamala Harris haft ett övertag den senaste tiden. Men det är i de sju nyckeldelstaterna det avgörs, eftersom inget parti kan vara säkert på att ta hem de så kallade elektorsrösterna där.

I samtliga nyckeldelstater – Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin – visar mätningar mer eller mindre dött lopp mellan Trump och Harris. Politiska experter i USA menar att det ser så jämnt ut att årets presidentval mycket väl kan avgöras av den grupp väljare som ännu inte har bestämt sig. Det förvandlar de 90 minuter Harris och Trump har i rampljuset i natt till en unik möjlighet för att säkra de röster som krävs. Superbowl-nivå I USA talas det om att den tv-sända debatten kan komma att följas av så många att bara Superbowl når upp till ett större antal tittare under 2024. Så stor publik kommer varken Harris eller Trump att ha igen inför valdagen.

Vem som vinner duellen är omöjligt att svara på – mötet mellan Donald Trump och Joe Biden i Atlanta i somras visar att vad som helst kan hända. Men att mycket står på spel när de båda motståndarna står öga mot öga för första gången finns inga tvivel om.

Debatten inför valet har varit hård och det är sällan de två presidentkandidaterna håller sams. Men i frågan om dricks verkar de ha samma syn. Frågan är en av få där Donald Trump och Harris faktiskt tycker likadant och från branschens håll ser man positivt på det. Trump var först med ett förslag om att slopa skatten på dricksen i restaurangbranschen, sen kom Harris med samma förslag. – Det skulle ge oss mer uppskattning och folk skulle förstå hur viktigt det är att ge oss dricks, det är mer än bara några dollar på bordet. Det är vår inkomst, säger Audrey Colone som jobbar på en restaurang i Chicago. Kan skapa problem och locka väljare Samtidigt lyfter flera ekonomer ett varningsfinger. Där kandidaterna ser röster i viktiga nyckelstater, ser de problem. I Nevada, en nyckeldelstat med sina många kasinon och restauranger, kan frågan om dricksen bli viktig för väljarna. – Det är så klart ett sätt att försöka övertyga väljarna, som i en viktig delstat som Nevada, men även i andra delstater där serviceyrken är väldigt vanliga, säger Tomas Kvarnkullen. Beroende på hur skattesänkning utformas kan det påverka både sjukvården och andra samhällstjänster. Risken finns också att höginkomsttagare utnyttjar en sänkning, för att slippa bli beskattade, rapporterar Poltico. ”De löser det alltid” Audrey Colone i Chicago, som har arbetat hela sitt liv inom branschen, är dock inte orolig för landets ekonomi i samband med en skattesänkning på dricks. Hon menar att man alltid lyckas hitta pengar vid andra tillfällen när det behövts. – Jag oroar mig inte för ekonomin och att USA inte ska ha råd. De löser det alltid, säger Audrey Colone.

I veckan skulle Rod Stewart ha gjort sin tvåhundrade residensspelning i Las Vegas, men ställde in med kort varsel på grund av hälsoproblem.  Under fredagen meddelade 79-åringen att han inte kunde genomföra en spelning samma dag i Nevada.  Dessutom flyttas en konsert som planerades äga rum i Lincoln under lördagen, skriver The Mirror.

Minnesotaguvernören Tim Walz, 60, beskrev i det första framträdandet som vicepresidentkandidat sin uppväxt i en liten ort på landsbygden i Nebraska. När jag växte upp tillbringade jag somrarna på familjens gård. Min mamma och pappa lärde oss att visa generositet mot grannar och att arbeta för det gemensamma, sade han. Nu går vi till val med att ta de värderingarna till Vita huset. ”Rovdjur” Harris och Walz, som framträdde tillsammans på ett valmöte i Philadelphia på tisdagskvällen, gick inte oväntat till attack mot Donald Trump. Han vet inget om militärtjänst för han är för upptagen med att tjäna sig själv, sade Walz, som i över 20 år tjänstgjort inom nationalgardet. Harris lyfte sin egen erfarenhet att handskas med brottslingar som åklagare. Rovdjur som misshandlade kvinnor. Bedragare som lurade konsumenter. Fuskare som bröt mot reglerna för sitt eget spel, sade Harris och fortsatte: Jag känner till Donald Trumps typ. ”Konstiga som fan” Om Trump och hans vicepresidentkandidat JD Vance sade Walz: De är läskiga och konstiga som fan. Epitetet ”Weird” har blivit en slags inofficiell slogan för Harris valkampanj, sedan Walz först beskrev Trump och Vance just så under deras besök i Minnesota. Från Trumps håll har man redan stämplat Walz som en ”farlig liberal extremist”, men demokratiska anhängare som samlats vid kampanjmötet förhåller sig positiva till Harris val av Walz. Han är relaterbar, sade Carlos Ruiz, en 39-årig kriminalvårdare, om Walz till nyhetsbyrån AFP. Harris och Walz är nu officiellt Demokraternas nominerade kandidater till president och vicepresident, meddelade partiet på tisdagen. De två ska under de kommande dagarna även besöka Wisconsin, Michigan, Arizona och Nevada.

President Joe Biden var tidig med att ge sitt stöd till vicepresident Kamala Harris att ta över presidentkandidaturen efter sitt avhopp under söndagen. Flera tunga namn inom Demokraterna har öppet ställt sig bakom Harris, men det är på först på partikonventet i Chicago, 19–22 augusti, som det avgörs. – Där finns ett antal tusen delegater som är utvalda i de här primärvalsprocessen som pågick under våren. Det är de som bestämmer det, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. “Oklart vad Barack Obama tycker” Flera tunga demokrater som Bill och Hillary Clinton, Pete Buttigieg, Elizabeth Warren, Gretchen Whitmer och tidigare talmannen Nancy Pelosi har gett Harris sitt stöd. Men flera av dem skulle i teorin kunna ställa upp som motkandidater – och utmana Harris om Demokraternas nominering. – Det som sticker ut nu är ju att det fortfarande oklart vad Barack Obama tycker. Det finns lite rykten om att han bakom kulisserna är mer intresserad av ett öppet konvent, säger Billy McCormac, politisk analytiker. Ingen tydlig ledning i opinonen Även om det finns analytiker som ser det som sannolikt att Kamala Harris kan komma att bli utmanad inom partiet om en månad, uppger de flesta att hon ändå är den troligaste kandidaten att efterträda Biden. Enligt en tidig sammanvägning från CNN har varken hon eller Donald Trump tydlig ledning i opinionen. Trump har 48 procents väljarstöd, medan Harris har 47 procent. – Vi vet att 2016, ställde Hillary Clinton upp som presidentkandidat. Det fanns stora förhoppningar på henne då. Hon vann inte och det faktum att hon är kvinna spelade säkert en roll. Nu får vi se om det är lättare för en kvinna att bli president i USA, säger Dag Blanck. Sju vågmästardelstater Vägen till Vita huset i det här valet, går genom sju vågmästardelstater som kan komma att avgöra allt: Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Biden vann Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin i presidentvalet 2020. Donald Trump tog däremot hem vinsten i North Carolina. Det är i dessa delstater som Harris, eller den demokrat det än blir, måste övertyga väljarna – och möta en Trump som är ute efter revansch. – Det är många vanliga amerikaner som påverkas negativt ekonomiskt de senaste tre och ett halvt åren. Det kommer hon att delvis få bära skulden för. Hon måste nu förklara hur hon tänker, Billy McCormac.

Joe Biden har minst sagt hamnat i skuggan sedan Donald Trump blev beskjuten och undvek döden med en hårsmån. Ex-presidenten och presidentkandidaten har hyllats som en hjälte av sina supportrar när han varje kväll anlänt med bandage på örat till Republikanernas konvent i Milwaukee. Mordförsöket nämns återkommande i talen och vissa av delegaterna har till och med satt bandage över sina öron, som en solidaritetshandling. De kampanjaktiviteter som Joe Biden skulle hålla i Nevada under veckan har av förklarliga skäl haft svårt att väcka lika mycket intresse som dramatiken kring Trump. Blickarna har återigen riktats mot Biden Det förändras dock under onsdagen när blickarna återigen riktades mot presidentens skakiga kandidatur. Dels kom ett svidande uttalande från en av de tyngsta demokraterna i kongressen, Adam Schiff. Efter uppgifter om att han varnat för enorma förluster i november tog han till slut bladet från munnen och uppmanade Biden att kliva åt sidan. ABC News rapporterade sedan att partiets ledare i senaten, Chuck Schumer, hade haft ett privat samtal med Biden under helgen. Presidenten ska då ha fått höra att det vore bäst om han drog sig ur. Flera medier rapporterade även att en av partiets mäktigaste personer, den förre talmannen Nancy Pelosi, förklarat för Biden att väljarundersökningar visar att han inte kan vinna mot Trump. En ny opinionsmätning från AP-NORC blev ännu en kalldusch, då det visade sig att 70 procent av väljarna vill att Biden kliver åt sidan. Testat positivt för covid-19 I Las Vegas väntade en grupp Biden-supportrar i går på att få se presidenten gå upp på scenen för att tala. Han dök aldrig upp, talet försenades och till slut ställdes det in. Den 81-årige presidenten hade blivit krasslig och testades positivt för covid, uppgav Vita huset. Det dröjde inte länge innan han sågs gå med långsamma steg uppför trappan till Air Force One för att resa hemåt. Vid ankomsten några timmar senare fick han hjälp av en Secret Service-agent att ta sig in i den väntande bilen, för att åka till sitt hus i Delaware. Där ska han nu stänga in sig, i enlighet med folkhälsomyndigheten CDC:s rekommendationer. Ingen vet exakt hur många dagar Biden behöver hålla sig borta. Men han har mycket att fundera på under tiden han isolerar sig.