Oscar Stenström

Det var på Natoförhandlaren Oscar Stenströms initiativ som statsminister Ulf Kristersson åkte till Turkiet för att förhandla om Natomedlemskapet. Resan väckte kritik men tas nu i försvar av Oscar Stenström i hans sommarprat. – Alternativet hade varit att det hade tagit ännu längre tid, säger han till DN.

Sveriges tidigare Natoförhandlare Oscar Stenström ser föga förvånande anslutningen till den USA-ledda försvarspakten som ett sätt att säkra demokratin och skydda oss mot Ryssland. DN:s Michael Winiarski har lyssnat.

Sommar i P1 fyller 65 år och traditionen fortsätter. Den 22 juni drar programmet igång och pågår till och med 18 augusti. Nu presenterar Sveriges radio årets namn. Här är årets sommarpratare 2024: Juni 22/6 Hampus Nessvold, skådespelare 23/6 Lasse Åberg, grafisk formgivare 24/6 Ellen Krauss, singer-songwriter 25/6 Birgitta Ohlsson, fd liberal minister, avdelningschef NDI 26/6 Joakim Paasikivi, överstelöjtnant 27/6 Vivi Wallin, influencer 28/6 Lasse Berg, författare 29/6 Marcus Wandt, astronaut 30/6 Anna Lindmarker, fd nyhetsankare Juli 1/7 Trolle Rhodin, cirkusdirektör 2/7 Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent 3/7 Johanna Nordström, komiker, poddare 4/7 Carl Bildt, fd statsminister 5/7 Jennie Walldén, tv-kock 6/7 Sigge Eklund, poddare, författare 7/7 Malena Ivarsson, sexolog 8/7 UKON Ulf Karl Olov Nilsson, poet, psykolog 9/7 Oscar Stenström, civilingenjör, fd Nato-förhandlare 10/7 Zećira Mušović, fotbollsmålvakt 11/7 Stella Österling, fd SiS-placerad, föreläsare 12/7 Andrev Walden, författare 13/7 Sanna Sundqvist, skådespelare 14/7 Lasse Holm, låtskrivare, artist 15/7 Alexander Hermansson, barnprogramledare 16/7 Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan Stockholm 17/7 Alva Sparrevik, Lyssnarnas Sommarvärd, studerande 18/7 Ayan Ahmed, skådespelare 19/7 Olof Lundh, sportjournalist 20/7 Josefine Jinder, artist 21/7 Niklas Ekstedt, kock 22/7 Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör Ryssland 23/7 Kristian Matsson ”The Tallest Man on Earth”, artist 24/7 Kenza Zouiten Subosic, influencer 25/7 Kim Söderström, byggnadsarbetare, ordförande Byggnads GävleDala 26/7 Sofi Jeannin, dirigent 27/7 Stefan Larsson, teaterregissör 28/7 Titti Schultz, programledare 29/7 Lars Förberg, finansman 30/7 Åsa Romson, fd språkrör Miljöpartiet 31/7 Omar Alshogre, människorättskämpe Augusti 1/8 Markus Torgeby, samtidspredikant 2/8 Judith Kiros, poet 3/8 Ebba Andersson, längdskidåkare 4/8 Ia Langhammer, skådespelare 5/8 Amir Rostami, professor i kriminologi 6/8 Herbert Blomstedt, dirigent 7/8 Petra Malm, fd elitsoldat, programledare 8/8 Nathalie ”Cleo” Missaoui, rappare 9/8 Jens ”Jeb” Bergensten, designchef Minecraft 10/8 Majgull Axelsson, författare 11/8 Matilda Djerf, influencer, entreprenör 12/8 Alhaji Jeng, friidrottsexpert 13/8 Arne Müller, journalist 14/8 Caroline Ringskog Ferrada-Noli, författare, poddare 15/8 Linnéa Lindquist, biträdande rektor, skoldebattör 16/8 Niklas Natt och Dag, författare 17/8 Marcus och Martinus Gunnarsen, artister 18/8 Suzanne Osten, regissör

Den 8 maj hålls årets Grammisgala i Annexet i Stockholm, nu presenteras alla som är nominerade till en grammis. Thomas Stenström är den artist som kan ta hem flest priser, som är nominerad i kategorierna årets album, låt, artist, pop och textförfattare. Nästan lika många nomineringar har Bolaget och Dina Ögon, som är nominerade i fyra kategorier. För första gången kommer Grammisgalan att sändas live på Grammis Youtube-kanal. Här är alla nominerade under Grammisgalan 2024 Årets album Darin – En annan jag Dina Ögon – Oas Fricky – Horizon Inn Jelassi – dom har bara gett mig ett namn Thomas Stenström – Superlativ 97 Årets alternativa pop Deportees – People Are a Foreign Country (Deluxe) Dina Ögon – Oas Fever Ray – Radical Romantics Sarah Klang – Mercedes Yaeger – Jaguar Årets artist Bolaget Hooja Loreen Thomas Stenström Zara Larsson Årets barnmusik Britta Persson – Alla är barn Humlan Djojj – Djojj räddar blomsterängen (Låtar från musikalen) Klonk & Tut, Babblarna – Klonk & Tuts sånger Svenska artister – Hyss är bra – Emil i Lönneberga (Svenska artister tolkar Georg Riedel och Astrid Lindgren) Viktor Skokic & Anders Holmer – Allt eller inget händer Årets dansband Allstars – Old, new, borrowed & blue Arvingarna – Hundra dagar Casanovas – Så kommer känslorna tillbaka Streaplers – En bra plats i livet Titanix – Om du lovar Årets elektro/dans Bella Boo – DreamySpaceyBlue COBRAH – SUCCUBUS Icona Pop – Club Romantech Stuzzi – Le Fruit Disco II Swedish House Mafia – Samlad årsproduktion Årets folkmusik Eric Bibb – Ridin’ Lena Jonsson Trio – Elements LISAS – Etiam Rubinsztein/Karlsson – Värmland Samantha Ohlanders & Linnea Aall Campbell – Klingande festsalar Årets hiphop ADAAM – TRAPEN TILL RADION Asme – Spår av BLod C.Gambino – samlad årsproduktion Fricky – Horizon Inn Jelassi – dom har bara gett mig ett namn Årets hårdrock/metal Eradikated – Descendants Ghost – Phantomime In Flames – Foregone Marduk – Memento Mori Tribulation – Hamartia – EP Årets jazz Bobo Stenson Trio – Sphere Ebba Åsman – Be Free KJELLVANDERTONBRUKET – Fossils Sven Wunder – Late Again Tonbruket – Light Wood, Dark Strings Årets klassiska Christian Karlsen, BBC Philharmonic Orchestra, Jacob Kellermann, Juliana Koch, Viviane Hagner – Takemitsu: Spectral Canticle Gävle Symfoniorkester, Jaime Martin – Melcher Melchers: Symphony in D minor; La Kermesse; Élégie Martin Fröst, Svenska Kammarorkestern – Mozart: Ecstasy & Abyss Norrköpings Symfoniorkester, Antoni Wit – Penderecki: Symphony No. 6 ”Chinesische Lieder”, Trumpet Concertino & Concerto doppio The Zilliacus Quartet – The Zilliacus Quartet: Grieg, Maier, Röntgen – String Quartets Årets kompositör Anna Ahnlund & Daniel Ögren – Oas Hanna Jäger & Sebastian Furrer – Jaguar Kerstin Ljungström – Till dig & Shy Martin – late night thoughts Ludwig Göransson – Oppenheimer Marcus White – waterbaby – Foam Årets låt Andas in andas ut – Thomas Stenström Text och musik: Johan Gustav Lindbrandt, Robin James Olof Stjernberg, Thomas Karl Stenström Can’t Tame Her – Zara Larsson Text och musik: Karl Folke Ingemar Ivert, Kian Sang, Uzoechi Osisioma Emenike, Zara Maria Larsson Grät – Hov1 Text och musik: Axel William Liljefors Jansson, Dante Sebastian Lindhe, Ludwig Per Johan Kronstrand, Noel Johan Ossian Flike Ikväll igen – Bolaget Text och musik: Adam Leif Bergestål, Andreas Werling, Gustav William Jörgensen, Oliver Lars Theo Nordqvist, William Ahlborg Tattoo – Loreen Text och musik: Cazzi Opeia, Jimmy Erik Robert Jansson, Jimmy Paul Thörnfeldt, Lorine Zineb Noka Talhaoui, Peter Lars Boström, Thomas G-Son Årets musikvideo Bruto Studio – Familjen – Vägrar Gå Hem Erik Kockum – The Hives – Countdown To Shutdown Joanna Nordahl – Ashnikko – Cheerleader Martin Falck – Fever Ray – Kandy Palmer Lydebrant – Moonica Mac – 80’s Årets nykomling Boko Yout – AS SEEN ON TV Bolaget – Samlad årsproduktion Eah Jé – En liten låtidé Jackie Mere – Everything’s Conditional waterbaby – Foam Årets pop Bolaget – Samlad årsproduktion Kerstin Ljungström – Till dig Peg Parnevik – Om ett par år Thomas Stenström – Superlativ 97 Zara Larsson – Samlad årsproduktion Årets producent Fricky & The Desktoppers Karin Dreijer, Olof Dreijer, Trent Reznor, Atticus Ross, Nídia, Vessel, Aasthma och Johannes Berglund Kerstin Ljungström Nisj Oscar Chase Årets rock bob hund – DRÖMMEN ÄR EN RÅVARA / VERKLIGHETEN ÄR EN RAFFINERAD PRODUKT Graveyard – 6 Lars Winnerbäck – Neutronstjärnan Nicole Sabouné – Kismet The Hives – The Death Of Randy Fitzsimmons Årets soul/rnb Bishat – WHO HURT YOU? (Extended Version) Seinabo Sey – THE ONE AFTER ME Snoh Aalegra – Samlad årsproduktion Venus Anon – Nocturnal Zikai – don’t look at the moon (Deluxe) Årets textförfattare Anna Ahnlund – Oas Fatima Jelassi – dom har bara gett mig ett namn Karin Dreijer – Radical Romantics Thomas Stenström – Superlativ 97 Ulises Infante Azocar – Över Broarna Årets visa/singer-songwriter Ane Brun – Rarities 2 David Ritschard – Detta har hänt Ellen Krauss – Samlad årsproduktion Markus Krunegård – Nokia & Ericsson The Tallest Man On Earth – Henry St.

I det lilla rummet utan fönster var det trångt. Mötets huvudperson satt redan ner. ”Väldigt mycket stod på spel”, säger dåvarande utrikesministern Ann Linde. Här förhandlades Sveriges Natoöde. Den turkiske presidenten satt på nycklarna. I en serie i tre delar berättar Omni hur arbetarklasspojken från Istanbul jobbat sig hela vägen upp till centrum för världspolitiken. Anhängarna älskar honom. Kritikerna talar om en modern sultan. Experterna säger att det inte finns någon position han inte backat ifrån. Det här är berättelsen om Recep Tayyip Erdogan. Madrid, juni 2022. I konferensrummet i Madrid sitter Erdogan redan ner – bredvid honom står Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. På det vita bordet står små turkiska, finska och svenska flaggor. Den blå heltäckningsmattan ger rummet ett kallt ljus. I ett hörn står en palm som ska skapa trivsel men som är för liten för att fylla uppgiften. Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde är klädda i matchande ljusbeiga kavajer – de sätter sig mittemot den turkiske presidenten. Mötet har föregåtts av veckor av förhandlingar på lägre nivå. Beskedet från Turkiet har varit bergfast: Sverige och Finland kan inte gå med i Nato förrän de tar itu med ”terroristproblemen”. Erdogan har sagt att han kommer att visa upp dokument som visar Sveriges och Finlands ”hyckleri” när det kommer till de militanta kurdiska grupper som Turkiet klassar som terrorister och till anhängare av predikanten Fethullah Gülen.  – Det är klart att det var en spänning i rummet, säger Ann Linde till Omni och fortsätter: – Det var ett litet rum utan fönster, väldigt trångt och väldigt mycket som stod på spel. Hon beskriver presidenten som en stark och envis förhandlare, men inte aggressiv. Det var svårt att komma fram till formuleringar som de tre länderna skulle kunna enas om.  Under mötet kom det ständigt in kaffe och småkakor för “man kan inte sitta hungrig och törstig”, säger Ann Linde. Trots det behövde Jens Stoltenberg avbryta för en paus i ett svårt läge när förhandlingarna helt såg ut att bryta ihop. Ann Linde kan inte berätta vad det var som slutligen löste upp knutarna men sedan var det dags att skriva under avtalet. Totalt tog förhandlingarna i Spanien fem timmar. – Egentligen skulle Magdalena Andersson och de två presidenterna gå iväg till kungens middag. Men det drog ut så mycket på tiden att de inte kunde komma. Eller om de kom iväg, jag minns inte, i så fall kom de i alla fall väldigt sent.  Alla tog i hand och på en presskonferens strax efteråt skrevs ett samförståndsavtal mellan de tre länderna under. – Hade vi gått därifrån utan ett avtal och Natomötet i Madrid avslutats utan att vi blivit inbjudna av Turkiet hade vi varit i ett mycket sämre läge i dag. Det var ett riktigt viktigt genombrott, säger Ann Linde. Vägen till mötet i Madrid var allt annat än spikrak. Regeringens ja till Nato hade sakta växt fram under våren efter att Vladimir Putin och hans ryska armé inlett sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina. Kriget i Europa dominerade nyheterna – den ryske presidenten hotade med kärnvapen. Sanktioner, vapenleveranser och stöd till Ukraina diskuterades. Socialdemokrater som tidigare sagt nej till Nato vände i frågan. När det väl stod klart att ansökan skulle skickas in uttalade sig Recep Tayyip Erdogan. – Vi har ingen positiv uppfattning. Skandinaviska länder är som ett vandrarhem för terroristorganisationer, sa han vid en pressträff i Ankara. Ann Linde säger att det beskedet, första gången hon hörde det, var förvånande. – Jag hade under våren på ett formellt möte talat direkt med den turkiske utrikesministern. Jag ställde frågan om Turkiet hade något emot att Sverige ansöker om medlemskap, om vi nu fattar beslutet. Beslutet var inte fattat vid det tillfället. Då var svaret att: ”Nej, det har vi ingenting emot. Vi har problem på andra sätt. Men ert medlemskap i Nato har vi ingenting emot.”  Den finske presidenten Sauli Niinistö hade bara dagar innan talat med Erdogan som gett samma besked. – Det fanns inga anledningar till att inte tro att de skulle hålla sig till det som de hade sagt, säger Linde. Inför Natomötet i Madrid är den svenska utrikesministern och statsministern fokuserade. Avtalet som skrivs under där hoppas de ska sätta punkt för de senaste veckornas oro för att Turkiet ska sätta käppar i hjulet för ett svenskt Natointräde. När avtalet skrivs under har Sverige bekräftat att man inte kommer att stödja YPG, PYD eller Gülenrörelsen, varken militärt eller ekonomiskt. Sverige bekräftar också att PKK – sedan länge på EU:s terrorlista – är en terroristorganisation och man förbinder sig att förhindra PKK:s aktiviteter, samt andra terroristorganisationer och dess förgreningar. Ärendena med turkiska medborgare som Turkiet begärt utlämnade från Sverige ska tas itu med ”snabbt och noggrant med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet”. Den turkiska linjen är att frågan om de terrorstämplade organisationerna är avgörande. Sverige kan inte vara med i en försvarsallians om man samtidigt inte stöder Turkiet i kampen för landets nationella säkerhet. Varje ord i avtalet måste vägas på guldvåg. Bland de många kurder som bor i Sverige sprids en oro för vad det nya avtalet kan leda till. Framförallt en punkt – att Sverige lyfter vapenembargot till Turkiet – sticker ut. Journalisten, författaren och debattören Kurdo Baksi menar att det är ”ett obehagligt förbehåll”. Han frågar i en debattartikel i DN hur Sverige ska kunna stoltsera ”med mänskliga rättigheter när svenska vapen kommer att döda kurder?”. Författaren, advokaten och socialdemokraten Evin Cetin är en av de svenska kurder som pekas ut som terrorist av den turkiska staten. För DN berättar hon att rädslan äter sig in i privatlivet. – Flera äldre svenska kurder har bett mig se över min säkerhet. De är själva oroliga, och säger att även jag bör oroa mig för avlyssning och utpressning, säger hon till tidningen. PKK är som sagt redan klassat som en terrororganisation av EU, USA och flera länder i väst. Den svåra frågan när den svenska Natoprocessen drar igång handlar om hur man ska se på de kurdiska organisationerna i Syrien, till exempel YPG. Milisen samarbetade med västalliansen och ansågs vara avgörande i kampen mot terrorgruppen IS. Det är också YPG som haft kontroll över de läger där personer från IS hållits fängslade.  Gruppen har fått ekonomiskt stöd från USA och Sverige men ses av Turkiet som en förlängning av PKK. YPG och PYD i Syrien har kopplingar till PKK – de delar ideologi och ledare i Abdullah Öcalan, men förnekar att det finns några organisatoriska linjer mellan dem. Av de många miljoner kurder som bor i Turkiet är det långt ifrån alla som stöttar PKK, även om de står bakom den kurdiska saken. Natoförhandlaren Oscar Stenström sa i en intervju med Göteborgs-Posten i somras att processen har visat att Sverige hade ett större problem med PKK än vad som tidigare varit känt.  Ann Linde håller med. – Det måste man säga. Vi hade inte varit tillräckligt effektiva när det gällde att stoppa ekonomiska transaktioner från Sverige till PKK, som uppenbarligen hade förekommit, säger hon och fortsätter: –  Även om PKK är terroristklassat och har genomfört mord och gisslantaganden på svensk mark var inte PKK ett utpekat hot mot just Sverige. Deras aktiviteter var i Turkiet. Därför var det viktigt för Turkiet att få ett klargörande från oss att vi avsåg att vara mer effektiva när det gällde att bekämpa PKK, framförallt via finansieringen. Det finns kritiker som menar att svenska politiker underskattade Turkiets betydelse i Nato. Att man inte såg att Turkiet inte bara är Natos näst största land – utan också den näst största militärmakten. Den kritiken tillbakavisar Ann Linde:  – Nej, på inget sätt. Turkiet har alltid varit ett av Natos riktigt viktiga medlemsländer på grund av sitt geografiska läge och sin oerhört stora militära förmåga, säger hon till Omni. När Ulf Kristersson blir statsminister hösten 2022 går en av de första utlandsresorna till Erdogans palats i Ankara. Hoppet lever om att den nye statsministern ska kunna skynda på Turkiets ratificering.  Kristersson lovar att Sverige kommer att leva upp till alla sina åtaganden. Men Erdogan vill se fler “positiva signaler” till nästa möte och namnger en person som han menar är en terrorist som ännu inte blivit utlämnad. – Vi vill se Sverige stötta Turkiets säkerhetsintressen, säger han. Månaderna går. En gråmulen januarimorgon 2023 hängs en docka föreställande Erdogan upp och ned i en flaggstång utanför Stockholms stadshus. Den lilla aktivistgruppen Rojavakommittérna som står bakom aktionen är glada – händelsen får stor uppmärksamhet och därmed önskad effekt. Erdogans talesperson skriver på Twitter, att Turkiet tar det som ett bevis för att ”svenska myndigheter inte har tagit de nödvändiga stegen mot terrorism”.  Utrikesminister Tobias Billström kallar aktionen för avskyvärd och statsminister Ulf Kristersson menar att det är ett sabotage mot Sveriges Natoprocess. Samtidigt återupptas debatten om att Sverige viker sig för Turkiet och att den svenska regeringen inte står upp för yttrandefriheten. Spänningarna ökar ytterligare när den dansk-svenske politikern och provokatören Rasmus Paludan bränner en koran utanför Turkiets ambassad knappt två veckor senare. Problemen för Sveriges Natoansökan ser inte ut att vara slut. Händelserna påverkade visserligen processen och kastade grus i maskineriet, menar Halil Karaveli, författare och Turkietkännare som skrivit boken ”Why Turkey is Authoritarian: From Atatürk to Erdogan”. – Å andra sidan var det ingenting som vanliga människor i Turkiet brydde sig särskilt mycket om. Det spelade roll för att det utmålade Sverige som ett fientligt land mot Turkiet och det gör det kanske på marginalen svårare för Turkiet att släppa in Sverige i Nato, säger han. Frågan är om Turkiets motstånd mot Sverige i Nato egentligen har med Sverige att göra? Flera experter menar att så inte är fallet, utan att det snarare handlar om relationen mellan Turkiet och USA.  För Turkiet har det handlat om två saker: att försöka förmå USA att sluta stödja YPG och att få köpa F-16-plan av USA, menar Halil Karaveli. Han bedömer det dock som osannolikt att USA kommer att sluta stötta YPG – kvar finns frågan om flygplanen. Sveriges tidigare Turkietambassadör Michael Sahlin som i dag är verksam vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut håller med. – Alla vet, men ingen vill riktigt vidgå att det finns en koppling till amerikansk-turkiska relationer. Det är i sin tur kopplat till det trilaterala förhållandet mellan Turkiet, Grekland och USA och den amerikanska balansgången mellan de två, säger Michael Sahlin. Att Turkiet har köpt luftvärnssystemet S-400 av Ryssland är en känslig fråga i Nato som gjort att Turkiet uteslutits från F-35-programmet. Grekland har fått löfte om att köpa F-35. Ex-ambassadören Michael Sahlin tror att paketet som diskuteras mellan Turkiet och USA för att Turkiet ska få köpa F-16 innebär krav på att Turkiet inte använder det ryska S-400.  – Då måste Turkiet ta smällen från Ryssland och kompensera Ryssland på något annat sätt. Sedan är Sverigefrågan en del av allt detta, säger Sahlin.  I början av september säger Erdogan att Joe Biden tog honom åt sidan vid G20-mötet. Den amerikanske presidenten ska ha gjort en koppling mellan F-16 och att det turkiska parlamentet ska ratificera Sveriges Natoansökan. Erdogan beskrev det som ”upprörande”.  – Om du säger att kongressen ska bestämma [om F-16-försäljningen], så har vi en kongress i Turkiet också – det turkiska parlamentet. Det är inte möjligt för mig att säga ja [till Sveriges Nato-ansökan] så länge beslutet inte har godkänts av parlamentet, säger Erdogan på en presskonferens.  I slutet av september låter det plötsligt annorlunda. Erdogan bekräftar slutligen det alla redan vetat om: Turkiet kommer att släppa in Sverige i Nato om USA går med på att sälja F-16-planen.   Men läget är fortsatt låst. Experter pekar på att förtroendet mellan USA och Turkiet är lågt i frågan. USA kräver att Turkiet ratificerar Sverige först. Turkiet å sin sida litar inte på USA.  Risken är alltså att det turkiska parlamentet inte kommer att rösta om frågan förrän F-16-planen är sålda. Dessutom inflikade Erdogan att Sverige också måste ”hålla sina löften” och ta ytterligare steg genom att utvisa misstänkta PKK-anhängare och stoppa PKK-demonstrationer i Sverige innan Natoansökan kan godkännas. Frågan nu är ordningen. Frågan är också hur länge Turkiet har råd att vänta. Den utrikespolitiske experten Alper Coskun, som tidigare varit turkisk ambassadör i Azerbajdzjan, skrev i februari i år att det inte bara är ett problem för Sverige att Turkiet försenar Natoansökan, utan även för Turkiet. ”Det ger näring åt uppfattningen av Turkiet som en opålitlig och störande aktör i en tid då den euroatlantiska säkerheten håller på att omformas”, skriver han för tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace. Från turkiska militärtjänstemän ska det finnas ett missnöje med hur Turkiet framstår, säger Michael Sahlin som har talat med en källa i Bryssel.  – De är trängda i sitt dagliga umgänge med övriga Natoländer som är mycket irriterade på Turkiet för deras halsstarrighet, säger han och fortsätter: – Det ingår i ett mycket större strategiskt frågekomplex. Och det är svårt att rå på ledaren i den här frågan. Men det är uppenbart att det finns någon slags bortre gräns. Men var den bortre gränsen ligger, den frågans svar drunknar i det faktum att övriga Natoländer är djupt ambivalenta när det gäller Turkiet.  Med sitt geografiska läge, som en brygga mellan öst och väst, hörs ibland tveksamhet. Var har Turkiet sina intressen egentligen? Turkiet har varken infört sanktioner mot rysk gas eller exportstopp till Ryssland. Turkiet har ett energiberoende till Ryssland och har inget alternativ, menar Turkietkännaren Halil Karaveli. Ekonomin är redan försvagad. – Skulle man delta i sanktionerna skulle det bara straffa Turkiet och turkisk ekonomi, säger han. Karaveli menar att man måste förstå Turkiet på ”alla sätt och vis” som en västmakt, kopplad till västliga ekonomiska intressen och på tvärs mot Ryssland.  – Man stödjer Ukraina fullt ut militärt, man är i konflikt med Ryssland i Centralasien där man försöker utvidga sina intressesfärer. Man har kolliderat totalt med Ryssland i Libyen, där Turkiet besegrat den Rysslandsstödda fraktionen. På alla politiska stridsfronter står Turkiet och Ryssland emot varandra.  Argumentet att Turkiet skulle röra sig bort från väst faller på sin egen orimlighet, menar Karaveli.  Turkiet har ingenstans att vända sig. Inte något av alternativen är en klubb man vill vara med i. – Erdogan är superpro-Amerika, det är bara det att han inte vill bli förnedrad.

Thomas Stenström, Måns Zelmerlöw, Oscar Zia och en rad andra kända artister uppträder på årets insamlingsgala "Tillsammans för världens barn."

Samtidigt som Sveriges tidigare Natoförhandlare Oscar Stenström börjat sitt nya jobb som rådgivare inom Wallenbergsfären är han tjänstledig från UD fram till och med februari nästa år, rapporterar DN. I sin nya roll som senior rådgivare åt Marcus Wallenberg kan han därmed komma att förhandla med sina kollegor på UD. Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger till tidningen att det i grundlagen finns tydliga bestämmelser om opartiskhet. – Man kan ifrågasätta om Oscar Stenström [...] i sin tjänst på UD kan anses följa principen om opartiskhet när det gäller frågor som har med Wallenbergsfären att göra.

Oscar Stenström på dubbla stolar • Värvad av Wallenberg – fortfarande anställd på UD.

Natoförhandlaren och tidigare socialdemokratiske statssekreteraren Oscar Stenström blir rådgivare till Wallenbergfamiljen, avslöjade Dagens ETC i veckan. Stenström är bara en i en lång rad politiker som tagit steget över till företagsvärlden. Här listar SvD 23 andra toppnamn som idag har nyckelpositioner i näringslivet.

Att Sveriges Natoförhandlare Oscar Stenström nu går vidare till ett annat uppdrag är ett tecken på att själva förhandlingsfasen är över. Det säger Turkietkännaren Paul Levin till TT. Trots att Sverige ännu inte är medlem i försvarsalliansen, och trots att det förekommit en hel del hård retorik under förhandlingarna, verkar mötena ha varit konstruktiva, säger Levin. – Att processen inte har varit oproblematisk kan man inte lasta den svenska förhandlingsdelegationen för utan det finns andra skäl till det, främst historiska skäl och att Turkiet har sett sig haft anledning att lägga ett veto. Han konstaterar också att Stenström verkar ha spelat en viktig roll i förhandlingarna.